Atuagagdliutit - 22.01.1970, Blaðsíða 10
Amerika pivdluarit!
aussaK måna julip 16-iåne ame-
rikamiut Apollo 11-mik Kåumå-
mut nuninialerKårnerat silarssu-
arme tamarme pisångatausimaiu-
ssok iluagtitsiviusimaKissordlo
måna KångiuterérsimaleraluartoK
taimåitoK måne Kalåtdlit-nunav-
tine pisångatausimaKingmåtaoK
naugdlo fjernsyneKångikaluardlu-
ta nunavta radiuagut inugpagssu-
amit kalåtdlinlme tamanit ma-
ligtarerKigsårneKarsimanera pi-
ssutigalugo A/G-kut ilångussilå-
rusulersimavunga tamatuma er-
SKaimaneKautigisinaussarpagssui-
sa ilagssaminiånik, mångånmåu-
ngitsoK (NungmingåninaungitsoK)
sineriagssuavtinile tamarme Ka-
vångarssuaK Kap Farvelimit Thu-
lep avangnårssuanut Tunumilo
tamarme KåumasiarKårnermik
soKutigingnexatika maligtaring-
nexatikalo sivnerdlugitdlusox —
Amerikamut pivdluarKussutauti-
tavnik, taigdlåkutdlo imatut o-
Kautigiumassavnik:
KåumasiarKårneK.
erin.: Kåumat imigsissoK takorån.
Kåumat inup måna tungmarKårpå
åipå malingnauvoK tåssugukut.
Kåumat Amerikap „angmancårpå"
måna inungnut orninianut.
i, ila Kåumåssuavta umap,
pisångataunera kåkagpoK
teknikimik kivfaringningnerssup
Kagfariautigingågagssarå.
„nagtoralip“ Kåumativta Kåva
mivfigerKårmago kåkagssoKaoK.
måname Armstrongip tungmancå-
gå tåuna inuvfivtinit avdlaoKaoK.
taimåitoK teknikimåsit sussut
agsut ajornaKutigssaussut —
pitsauvdluartumik Kångertipai
kisa misigssuingålersipai.
kisalo pisanganartup åipå
nåmagserérdlugo KangåtarpoK.
kigsåussingårutdlo autdlartipå
Nixonip, Kåumåmutdlo ångupox.
taimaingmat Nixone astronautit
pivdluangårdlit, Grønlandimit!
Kåumåssuarmit pisungorsautit
aiortuinartalisanerpait?
taimalo nunitdluartut ivko
pitsauvdluartumik angerdlarput.
orKumuinardlusorme téuko
aorsårnerinaK tikisartorput.
taimalo mivfigssamingnut mitut
taimåitoK ivko agdlernarput.
bakteriarpangnik åtsortipat?
årdlerinartoKarpat, orxussait?
någgaligoK, perKivigsorssuput
måtussivingmingoK anisåput.
åmamigoK teriarpagssussut,
teknikerit, nakorsat perKigput.
tåukunane taima tutsiuneK
tåssa agsut iluagtineK —r
i, Kujanarme „Amenråkussut"
Kåumåssuarput „tikerårKårpåt."
itsarssuarmitdle åma avdlat
Kåumåmut kajungersoKartarput.
taimåitoK tåukua ardlåtdlunit
Kåumåmut éngutingisåinarput
taimatut åma kalåtdlit iput —
tåuname åma ManguaraK;
nunitunime sujugdlerpauva?
teknik atomago „ajutsaoK-me.“
tauvame tugdleK sunåusaKauna?
kisame imaKa akimangneK?
å, sule ivsångunartoK auna:
supéme tåuko sapangaussårxat?
erKoriainerit nåmagtarput
nautsorssugaugunik pitsangmik —
dollarinik taorteKarsinéuput!
taimåipoK pisangåssut angnerpåK.
Andreas Chr. Poulsen,
Nuk.
Nyt idrætsblad i Grønland
»timerssorneK«-me atuagagssiartaK
avisertåK Kåumåmut atausiardlune sarnumersartoK Kavdlu-
nåtut kalåtdlisutdlo OKausertalik
norgimiut puissinik
175.000-erårsimassut
norgemiut puissiniat 1969-ime 41-
nik angatdlateKardlutik 41-riar-
dlutik piniariarsimåput katitdlu-
tik 175.438-nik puissisimavdlutik
16.757.000 kr-nik nalilingnik.
1968-ime 40-riardlutik puissiniar-
nermingne katitdlutik 140.645-nik
puissisimåput 10.397.000 kr-nik
nalilingnik. 1964-imit 1968-imut
avguaKatigigsitsinerme 56-eriar-
dlutik puissiniartarput 211.690-
inik puissitardlutik 25.896.000 kr-
nik nalilingnik.
avguaKatigigsitsinerme puissi-
niutip atautsip angalanerane
inugtaussut 1969-ime 4279-inik pi-
ssaKartarput 409.000 kr-nik nali-
lingnik, 1968-ime 3601-inik 266.000
kr-nik nalilingnik 1964-imitdlo
1968-imut 3977-inik 485.000 kr-
nik nalilingnik. puissit piarait
merKumingnik KaKortunik sule
katatsisimångitsut kingumut pi-
ssarineKarsinaulermata puissitdlo
amé puissiniutine pitsaunerussu-
mik suliarineKartalermata puissip
atautsip amia tikiuneKarnermine
1968-ime 74 kr-nik nalilerneKar-
taraluartOK 1969-ime 96 kr-nik
naleKalerpoK. 1964-imit 1968-imut
avguaKatigigsitsinerme puissip
amia 122 kr-nik nalilerneKartar-
toK, norgemiut atuagagssiåne „Fi-
skaren“ime agdlautigineKarpoK.
novemberip nålernerane sarxu-
merpoK timerssornermik avise,
nunarput tamåkerdlugo siaruar-
tartugssaK. avise nunavtine nu-
nanilo avdlane timerssornermik
imaKarpoK, årKigssuissuatalo Pe-
ter Brandtip avise pivdlugo ag-
dlautigissamine OKautigå avise
pilersineKartoK nunavtine avisiu-
ssune sportimut tungassunik a-
tuagagssaxangårtånginera pissu-
tigalugo. agdlagpoK tamatuna
periarfigssat kigdlexaKissut ang-
nerussumik pissutigalugo nunav-
tine angatdlånermut tungassut
pitsåunginerat.
— nangånartoxartisimagaluar-
parput avisérax ingerdlåniale-
ravtigo, nutårsiagssavingnik ima-
Kartisinåunginera pissutigalugo,
Peter Brandt \ agdlagpoK, åipåti-
gutdle iluatingnartoKartikavtigo
nutåjungnaeraluartunik tusagag-
ssaxartitsinigssaK erxarsaut pivi-
ussungortiniåinarparput, mingne-
rungitsumik inusugtut ineriartor-
tut takussartagaKardlutik Kimag-
sautigissaråt malungnarmat.
Peter Brandtip agdlautigissa-
mine taivåtaoK avise sinerissa-
mit tamarmik pissunik imaKar-
niartugssaussoK taimåitumigdlo
nuånårutigisagaluardlugo soKuti-
gingnigtut sinerissamitut nuna-
Karfingmingne sportimik nutår-
siagssanik åssinigdlo nagsitsissar-
tugpata, avisime avxutauniåsang-
mat ilisareKatigingnerunigssa-
mut.
normorup sujugdliup imarai
nunavtine timerssortautsinut å-
ssigingitsunut tungassut, tusardli-
ussat navsuiautitdlo timerssor-
nermut tungassut. kisalo åssiliar-
tarpagssuaKarpoK Nungme åssili-
ssup Lars Josefsenip åssilissai-
nik.
avise „timerssorneK" Kåumåmut
atausiardlune sarKumertåsaoK a-
kexardlune 2 kr-mik. ajoraluar-
tumigdle naxinerane akia kuku-
neKarsimavoK agdlagsimavdlune
2,50 kr. årKigssuissua isumaxar-
poK akiata kukussumik angnå-
gaunera pissutigalugo piserusug-
kaluartut nangålersinaussut. ki-
siånile sordlo taineKarérsoK avise
akexarpoK 2 kr-mik.
I slutningen af november udkom
et nyt landsdækkende blad i
Grønland. Bladet handler om
idræt, grønlandsk og udenlandsk
idræt, fordi — som redaktøren
Peter Brandt, siger i en introduk-
tion til læserne — vi i Grønland
ikke har haft store muligheder
for at læse sportsstof i den grøn-
landske presse. Mulighederne har
været stærkt begrænsede, skriver
han, ikke mindst fordi kommuni-
kationsmulighederne i Grønland
er så dårlige.
Derfor har vi måttet tøve og
tænke alvorligt over det flere
gange, hedder det videre i intro-
duktionen, inden bladet kunne
blive en realitet. Vi erkender med
det samme, at det vil blive van-
skeligt at bringe idrætslige hæn-
delser som nyhedsstof, da de tek-
niske og trafikale forhold gør det
vanskeligt at følge en fast linie.
Men vi mener, at den opvoksende
ungdom må have bedre mulighe-
der for at følge med i sporten,
ikke alene her fra Grønland, men
også fra udlandet, så de kan have
vedvarende inspirationskilde for
at styrke lysten og glæden.
Et andet sted i introduktionen
nævner Peter Brandt, at bladet
gerne skulle være et bindeled
mellem de mange aktive og passi-
ve idrætsfolk i Grønland.
Det første nummer af Idræts-
bladet omhandlede arrangementer
fra de fleste betydende idræts-
grene i Grønland samt orienterede
og kommentere forskellige for-
hold med tilknytning til de for-
skellige idrætsgrene og idrætten
i almindelighed samt et rigt illu-
strationsmateriale, fortrinsvis fo-
tografier optaget af Godthåb-foto-
grafen Lars Josefsen.
Idrætsbladet skal udkomme en
Bedre forhold for søfolk
Ny erhvervsstøttelov
er trådt i kraft
Den nye erhvervsstøttelov og
bekendtgørelse er trådt i kraft
1. december. Omtalen af den
nye lov og bekendtgørelsen
bringes i et af de næste num-
re af Grønlandsposten.
LEJ EN BIL HOS BUKKEHAVE
Vi har en ny bil til Dem når De kommer på ferie. Ligegyldigt hvor
De lander. F. eks. Anglia eller Morris de Luxe fra 200,— kr. om ugen. De
kan hos os leje bil med fri kilometer. Alle vore vogne er fuldt forsikrede
til kørsel i Europa. — Eller vi kan sælge Dem en ny eller brugt bil på
grænseplader til fordelagtige priser f. eks. VW Folkevogn til 8900,—, Cor-
tina de Luxe kr. 10.000,—, Escort kr. 9300,— eller Volvo Amazone fra
12.800,—, vi har også fine sportsvogne. Skriv og fortæl om Deres kørsels-
behov og De får omgående, pr. airmail, et fint tilbud.
CHR. BUKKEHAVE & SØN
Lerchesvcj 11. P. O. Box 140, Svendborg, Danmark.
Tlf. (09) 2114 57, flere linier. Turistudlejning gennem mere end 40 år.
32 af verdens førende søfantsna-
tioner, deriblandt Danmark, Fin-
land, Norge og Sverige, har del-
taget i en konference i Genua,
organiseret af Den internationale
Arbejdsorganisation, ILO. Konfe-
rencen, der sluttede 26. septem-
ber, vedtog en række forslag til
forbedring af søfolkenes arbejds-
og lønforhold. Disse forslag vil i
oktober 1970 blive behandlet på
ILOs internationale arbejdskon-
ference.
Forslagene går bl. a. ud på en
forøgelse af minimumslønninger-
ne fra 70 til 91 dollars om måne-
den og overvejelse af sociale sik-
kerhedsydelser til søfolk. Endvi-
dere foreslås en tillægskonven-
tion, der skal modernisere afta-
len af 1949 om besætningernes
politikikut suliniarneK
1970-ikut tåssaujumårsimåput
ukiut Kulit, politikikut ineri-
kiartorsimanerup suniutdlua-
Ierfigssai, folketingimut ilau-
ssortaK Knud Hertling OKar-
POK
1960-ikut, autdlartitut G-60-ip
pilersineKarneranik, tåssausimå-
put ukiut Kulit Kalåtdlit-nunåne
ineriartorfiusimassut piorsaivfiu-
simassutdlo. 1970-ikut tåssauju-
mårsimåput ukiut Kulit, piorsai-
nerup kingunerissaisa atomeKar-
dlualerfigssåt politikikutdlo ine-
rikiartorsimanerup pissariaxarsi-
massup erssitsortaKardluarfigssåt,
inup nangmineK inunerme Kitiu-
ssutut pingårtineKalerneratigut.
tamavse ukiortåme pivdluaritse.
Knud Hertling.
forhold om bord. Mens der således
i 1949-konventionen kræves 25-30
kvadratfod soveplads pr. mand
for skibe på over 800 tons, fore-
slås der nu 40—50 kvadratfod på
skibe over 1000 tons. Der kræves
endvidere air-conditioning og
støjdæmpning. Det er første gang,
man på internationalt plan søger
at nedbringe støjgenerne. Der øn-
skes bedre sikkerhedsforhold, så
ulykkernes antal og omfang kan
nedbringes, og yderligere udvik-
ling af velfærdsfaciliteter både
om bord og i havnene.
gang om måneden og koster 2,00
kr. Desværre for udgiveren havde
trykkeriet begået en fejl i pris-
benævnelsen, således at der stod
2,50 kr. Redaktøren mener, at det
kan have været skyld i, at mange,
som ellers ville have købt bladet,
har afholdt sig fra det. Hermed
være den korrekte pris kr. 2,00
nævnt.
Kursus for
handelsassistenter
På hotellet i Søndre Strømfjord
blev der afholdt et tre ugers kur-
sus i november for handelsassi-
stenter og -aspiranter. Kurset,
som var 2. del af den teoretiske
uddannelse, omfattede arbejdsret,
personaleledelse og arbejdsin-
struktion, samt en gennemgang
af juridiske emner såsom love og
bestemmelser samt overenskom-
ster.
Flytning til Danmark
Planerne om at flytte grønlæn-
dere til Danmark, hvor man i
øjeblikket i høj grad mangler ar-
bejdskraft, vil muligvis blive gen-
nemført på flere områder.
I de nordjyske havne er mange
kuttere lagt op, fordi man ikke
kan skaffe arbejdskraft til dem,
og grønlandsminister A. C. Nor-
mann, der som bekendt også er
fiskeriminister, vil nu søge at få
eventuelle arbejdsløse grønlæn-
dere til at tage til Danmark. Det
bliver formentlig arbejds- og so-
cialdirektionen i Godthåb, der
skal være arbejdskraftformidler.
På længere sigt er det også tan-
ken at lade enkelte familier rejse
fra K’utdligssat til Danmark. Der
kan her blive tale om arbejde hos
Kryolitselskabet Øresund.
En sådan flytning af hele fa-
milier er imidlertid et eksperi-
ment, og fra ministeriets side vil
man være indstillet på at yde fa-
milierne al mulig støtte, med fa-
milievejledning, socialrådgiver,
fremskaffelse af egnet bolig osv.
Helt konkret har man endnu
ikke udarbejdet planerne, men
grønlandshøringen i TV viste ty-
deligt, at man fremover må regne
med emigration til Danmark som
en absolut mulighed.
J. Bech Nygaard:
inuneK avdlangoriartoKigame
danskit atuagkiortuisa måna tu-
såmaneKarnerit ilåt J. Bech
Nygaard inuit atugardliortut
pivdlugit angnermik agdlautigi-
ssaKartartoK ilisimaneKartutut si-
visumik K’exertarssuatsiånéréra-
me nunavtine pisimassutitaminik
sujugdlermik oxalugtualiorpoK.
atuagkiane atsersimavå „Natten
er nådig", tåunalo kalåtdlisungor-
tineKarsimavoK Mads Lyngemit
Samuel Olsenimitdlo.
atuagax Kalåtdlit-nunåne naxi-
terisitsissarfingmit sarKumiune-
KarKåmerpoK.
taima sivisungitsigissumik nu-
navtinitdlune piniartup uvdlunik
nutånik taineKartartunut ikårså-
lernermine misigissai atuagkia-
mine pisimassuvit najorKutarina-
git OKalugtualiåinaussume ersser-
siniarpai. nunamine pissutsinik
åncigtariaKartutut issigissaminik,
pingårtumik inugtaussunit nika-
gineKartunik erKungitsumigdlunit
pineKarsorissaminik, igdlersuini-
ardlune oxalugtuarissartagai nå-
lagkersuissunit agdlåt aulagsagsi-
mårutigineKartarput.
uggornaraluarpoK „inuneK av-
dlångoriartOKigame" inungnit
mardlungnit nugterneKarsimang-
mat, nugterissuvdle åipåta nåpar-
simalersimanera pissutigalugo av-
dlatut ajomartumik taimailiorto-
KartariaKarsimavoK.
atuagkiortup oxalugtualiamine
pisimassutitaisa ilait uvavtine ka-
låtdline ånemartutut misingnar-
tåsagaluartut atuagkap atuarne-
rane erKaimassariaKarpox „sume
inungorsimaneK" najorxutaralugo
akigssauteKartitsinerup autdlarti-
simalernerata nalåne atuagkiari-
neKarsimangmat taimalo kalåt-
dlip xavdlunåmit nikanameru-
ssutut issigineKarnerata OKatdli-
saorugtulemerata nalåne atuag-
kiaungmat.
Hans Janussen.
10