Atuagagdliutit - 16.04.1970, Blaðsíða 17

t-----------------------------------------~~
nunavtine sulivfigssaeruneK
. , ...
ånilångatigissariaKarpoK 1970-ikune kalåtdlit inusugtut su-
livfigssaerusimalemigssåt, sulinikut ikiuissarnikutdlo direk-
tøre Alfred Dam OKarpoK. tamåna OKatdlisigineKåsaoK Kåu-
måme uvane sulinikut rådip atautsimmigssåne
pissutigssaKarpoK dnilångatigisavdlugo 1970-ikune Kalåtdlit-nunåne
inusugtut sulivfigssaerusimalemigssåt. aussamut inusugtut 850 atuar-
fingnit anissugssduput. taukuninga 600 soraeruméruteKarsimdngitdlat
atorfiningnigssamut imalunit iliniarKingnigssamut tungavigssamik.
inusugtut atuarfingnit anissartut ukiut tamaisa 100-nik amerdleriar-
tartugssduput. 1980-ime inusugtut atuarfingnit anissartut 1600-ingor-
tugssduput. atuarfigtigut KudlersaKarfingme isumaKartoKangilaK inu-
sugtut taima amerdlatigissut tamdkerdlutik Kalåtdlit-nunåne sulivfig-
ssarsisinaussut. Kalåtdlit-nunåne iliniarfiusinaussut nåmdngitdlat,
inusugtutdlo kajumigiungnaeriartorpait inutigssarsiutitoricat piniarneu
nuname aulajangersimassumik su-
aulisarnerdlo, orniginerulerdlugule
livfeicarnigssaK.
taima oicartOK tåssa sulinikut i-
kiuissarnikutdlo direktøre Alfred
Dam. inusugtut sulivfigssaeruta-
lernerat pivdlugo Alfred Dam
landsrådime navsuiauteitarpoK
nangigdlunilo: Kavdlunåtut pisi-
nauneK nåmagkungnaerpoK sut-
dlivigssarsinigssamut tungaviu-
savdlune. inusugtut sujorna atu-
arfingmit anissut ilait sule måna-
mut iliniarfigssamik pigssarsi-
ssuneKarsimångitdlat, tamåko i-
larpålue Danmarkime Ikastime
atuarsimåput. Kalåtdlit-nunåne
sanaortornermut nalerKiutdlugo
iliniarfigssausinaussut ikeKaut.
påsissutigssanik katerssuinen
mana pissutigssaKalersimavoK
Kalåtdlit-nunåne stilivfigssaKar-
niarnigssaK isumakulutigisavdlu-
go. ukiukut sulivfigssaerutameK
ukiune kingugdlerne avdlator-
dluinaK pissuseKalersimavoK, i-
ssertuneKarsinaujungnaersima-
vordlo igdloKarfingme sikusså-
ngitsune ukiume sulivfigssaeru-
tarnera. igdloxarfingne inuit a-
merdlanerujartuinartut aulaja-
ngersumik akigssarsiortutut ing-
mingnut issigilersimåput. sordlo
Nanortalingme sulivfigssaerutut
måna 100 migssiliorpait. taimaing-
mat tupingnångilau kalåtdlit a-
merdlaKissut nuånarerpiånging-
matigik aggersitarpagssuit.
Alfred Dam åmåtaoK lands-
rådime OKarpoK sulinikut ikiui-
ssarnikutdlo KutdlersaKarfiup su-
junertarigå suliagssaKartitsiner-
mut tungassut månåkornit per-
Kigsårnerussumik maligtarinig-
ssåt. påsissutigssanik katerssui-
ssoKarniarpoK iliniarfeKarfingnit,
sulinermut tungatitdlugo rådimit
kisalo grønlandsrådimit, tamatu-
malo kingorna sulivfigssaKami-
arnermut tungassut erssendgsu-
mik nalunaerssusiorneKartug-
ssåuput. suliagssaK tamåna éssi-
gingitsunit kagdlusimavfigine-
KarpoK, tamånale pivdlugo atå-
ssuteKaKatigigtoKangilaK, tai-
maingmat pissariaitardluinarpoK
suliagssap atautsimortiniarneKar-
nigsså.
48-nit pingasut kisimik
landsrådip suj uligtaissua Erling
Høegh OKarpoK landsrådip pi-
ssugssau vf igigå a j ornartorsiutip
tamatuma sukumissumik misig-
ssuivfigineKarnigsså tamatumalo
kingorna navssårniarnigssaK Ka-
noK iliuseKarsinaunigssamik.
Marius Abeisen orealugtuarpoK
inusugtut 48 Nanortalingmit er-
Kånitdlo pissut ukiunerane kur-
suseKartineKarsimassut suliner-
mut tungassumik. påsinarsisima-
vok tåukunånga pingasut kisimik
pinatik sulivfigssaKarsimassut.
téuko ilarpagssue Danmarkime
efterskolimisimåput, månale nu-
naKarfinguanitdlutik soriarfig-
ssaxaratik. Abeisen isumaKarpoK
inusugtut efterskolimisimassut
maligtarissariaKartut iliniarfig-
ssarsinigssamik imalunit sulivfig-
ssarsinigssamik tungånut. Abel-
senip Alfred Dam isumaKatigå
aggersitat amerdlavatdlårnerar-
magit. igdloKarfingne nunaKar-
fingnilo Kavdlunåt håndværkerit
sulissartuinaitdlo aggersitat suli-
ssorineKarput, kalåtdlitdle suliv-
fipssaKaratik. tamåna ima imåi-
nåungitsigilersimavoK peitatigig-
dlune iluarsiniartariaKalersimav-
dlune.
Karl Skou .isumaKarportaoK ag-
gersitat amerdlavatdlårtut. tai-
matut Nungme Kavdlunåt Kiner-
sissartut kalåtdlinit amerdlane-
rulersimåput. KangaunerussoK o-
KartoKartarpoK iliniarsimagåine
sulivfigssarsineK ajornångitsoK.
manale taimåikungnaerpoK.
Alfred Dam: inojcattgingne av-
dlane lærlingitut iliniartarnerup
saniatigut ama avdlanik periar-
figssaKarpoK. tamånale Kalåtdlit-
nunåne amigautigårput.
Niels Holm orearpox nangmineK
ama Alfred Damitut påsissaKar-
simavdlune. kalåtdlit inoKatigit
tusiagtututdlusoK ingerdlåput. au-
lisarneK uvdlumikut angnerussu-
mik inutigssarsiutauvoK. sut a-
tortugssat tamarmik inerérdlugit
Danmarkimit tikisineKartarput.
atortugssanut tungassunik nior-
KutigssiorfeKångilaK. taimaing-
mat anguniartariaKarpoK atortug-
ssanut niorKutigssiorfeKalernig-
ssaK inusugtut sulivfeKarfigisi-
naussåinik.
kigdlilfneKåsångitsoK
Lars Chemnitz OKarpoK ajornar-
nartorsiut angnertuvatdlårtoK i-
mailiatdlangnerinåkut åndngne-
Karsinåusavdlune. piorsaineK aut-
dlarnerKårmat OKartoKartarsima-
vok inuiait nåparsimassut ineri-
artortineKarsinåungitsut. tai-
maingmat pendngnigssamut tu-
_____
ngassut sujugdliutdlugit piorsaiv-
figineKarsimåput. tamåna kingu-
neKarsimavoK inuit amerdliartu-
pilornerssuånik, tamånalo uvdlu-
mikut aporfigineKartuarpoK. av-
dlarpagssuitdlo åma pissutåuput
eKungassumik ingerdlaneKarne-
ranut. taimaingmat isumaliorKU-
tigissariaKarpoK atautsimititar-
ssuarnik nutånik pilersitsinigssaK
nunavtine ineriartornerme ajor-
rartorsiutinik tamanik agssaiv-
dlutigdlusoK påsiniaissugssanik.
T.ars Chemnitz OKarpoK agger-
sitat Kavdlunåtdlo piumåssutsi-
mik nunasissut ingmikortitaria-
Kartut. kingugdlit tåuko ajornar-
torsiutinik pilersitsisimassut u-
nerpai kalåtdlit akornåne nåma-
gigtaitdliornermik angnertumik
kinguneKarsimassumik. aperKUti-
gå ajomåsånginersoK Kavdlunåt
nunasissut ikilisineKarsinaunig-
ssåt imalunit taimailiornigssaK i-
natsisit tungaviussut pisinautitsi-
nerånut akerdliunersoK.
Erling Høegh nalunaerpoK su-
linikut ikiuissarnikutdlo Kutdler-
saKarfingme OKatdlisigineKarsi-
massoK sulivfigssaerunermik a-
.iornartorsiut pissutiginardlugo a-
tautsimititarssuarnik pilersitsi-
ssoKarsinaunersoK. OKarpordle
grønlandsråde pilersineKarsima-
ssok atautsimititat amerdlavat-
dlåt pingitsortiniardlugit grøn-
landsrådilo issigissariaKartoK a-
tautsimititatut atåinartutut. tai-
maingmat erKarsautigineKarsimå-
nginerarpå atautsimititarssuarnik
pilersitsinigssaK. periarfigssaKar-
rerarpåle tamatuma OKatdlisigi-
neKarnigssånut sulinermut tu-
ngatitdlugo rådip aprilime ataut-
siminigssåne.
Kavdlunåt nunasissut kigdliliv-
figineKarsinaunigssånut tungatit-
Folg med tiden
køb et
SEIKO
Kvalitetsur med dato. — Stød-
sikkert. — Vandtæt. — Brud-
sikker-fiber.
Helstål m/læderrem .. kr. 179,-
Helstål m/ mørk skive kr. 189,-
Guldbelægning med
læderrem ........ kr. 199,-
m/lænke merpris .... kr. 38,-
Sæt X
Uret med verdens garanti
Bestil det! og se det!
10 dages returret!
THE GREENLAND MAIL
ORDER CORP.
Boks 530 . 3900 Godthåb
dlugo Erling Høegh OKarpoK i-
natsisit tungaviussut maligdlugit
kikutdlunit nålagauvfiup kigdli-
ngisa iluåne sumutdlunit nunag-
ssisinaussut. periarfigssaKarpor-
dle Kavdlunåt nunasissut kigdli-
lersinåusavdlugit. erhvervsstøttip
åma boligstøttip aningaussautait
nunavtine aulajangersumik na-
jugaKartunut nautsorssussåuput.
sujuligtaissup radio avisitdlo såg-
figai nivtarsauterKuvdlugit ava-
tånit nunasiortortut taimaiginar-
sinåungingmata.
landshøvding N. O. Christensen
navsuiauteKarpoK OKardlune Kav-
dlunåt nunasissut kigdlilivfigine-
Karsinåungitsut taimailiornigssar-
dlo isumaliorKutigineKångitsoK.
ilåtigutdle maligtarissagssaKar-
poK Kalåtdlit-nunåne aulajanger-
simassumik nunaKartunut tunga-
titaussunik. inutigssarsiomermik
inatsit nåpertordlugo nunasissut
Kåumatit arfinigdlit Kalåtdlit-
nunånérérsimagunik aitsåt inu-
tigssarsiumik autdlarnisinåuput.
nunasissut taorsigagssarsisinau-
nigssånut piumassarineKartut å-
ma ilagåt tamåko kalåtdlinik i-
liniartugssanik tigusissarnigssåt.
boligstøttile ikiuissarnermut er-
KainartussoK tamanit angnermik
nunasissoKarnigsså kigdlilissu-
VOK.
aulisarneK nikanarnerungilaK
Jørgen Olsen åma akerdliuvoK
nunasissut kigdlilivfigineKarnig-
ssånut. OKarpoK uvdlumikutaoK
Danmarkime sulivfigssaerusima-
neKartoK taimåikaluartordle nu-
name avdlamiut suliartortut
25.000 månåkut Danmarkimitut.
tamåna uvdlut nutåt nagsatari-
gåt unerpå. Jørgen Olsen isuma-
KarpoK pilerssårusiortarneK av-
dlångortitariaKartoK kukuneritdlo
påsiniartariaKartut.
Kalåtdlit-nunåt pingortitåungi-
laK nålagauvfingme atorfiligpag-
ssuaKartugssatut, Jørgen Olsen
OKarpoK. nunarput aitsåt atasi-
nauvoK ingminut inutigssarsior-
nikut pugtagsinaugune. taimaing-
mat inusugtut påsissariaKarpåt
aulisarneK inutigssarsiutinit av-
dlanit nikanarnerungingmat. Ka-
nga nunarput iluamik ingerdla-
gatdlarmat imåitarsimavoK atå-
taussup Kitornane sångisut piniar-
tugssatut perorsartardlugit så-
nginerussutdle niuvertoKarfingme
atorfinigtiniartardlugit. ernarsar-
tauseK tamåna måna Kimåne-
KariartuinarsimavoK. uvdlumikut
isumaKartoKalersimavoK aulaja-
ngersimassumik akigssarsiorfe-
KarneK tamanit nersornarnerpau-
ssok. eKungåssuterpagssuit tama-
tuminga nagguveKarput.
landsrådime tamåna pivdlugo
angnertumik OKatdlineKarérmat
isumaKatigingneKarpoK ajornar-
torsiut OKatdlisigineKåsassoK su-
linermut tungatitdlugo rådip
Kåumåme uvane atautsiminig-
ssåne. tamatumane peKatåusåput
landsrådimut ilaussortat mardluk.
JØ '
60
også til hverdag
man
KAFFE
GOMALI Kaffe
kavfit
pitsagssuit.
GOMALI Kaffe
sikrer Dem
hajeste
kvalitet.
DANSK-HOLLANDSK
KAFFE-C0. A/S
Grundlagt 1883
Julut.
over hele Grønland,
Junckers Bøgeparket
Bøgen — det danske nationaltræ —
skaber også hygge og skønhed in-
dendøre, når det ligger i hjemmet
som Junckers Bøgeparket. Der er fire
typer Junckers Bøgeparket — alle i
det stijrene langstavsmønster. Rum-
mets funktion og Deres personlige
smag er afgørende for hvilken sorte-
ring De skal vælge: Prima, Standard,
Flammet og Extra flammet. Gulvene
er BLITSA-behandlede, når de læg-
ges, og uhyre nemme at holde.
Junckers Bøgeparket er det ideelle
gulv i alle danske hjem.
KissugssiagssaK — Danmarkip orpi-
viatut issigineKartartoK — igdlut ilui-
ne ilorrisimårnermik kussanåssutsi-
migdlo pilersitsissarportaoK Junckers
Bøgeparket-isut atorneKarångame.
Junckers Bøgeparket éssiglngitsutut
sisamatut pineKarsinauvoK, tamar-
migdlo tangnerinut sangmissunik ipa-
gigsuput. inip sumut atorneKarnigsså-
ta ivdlitdlo kajungerissaKarnerit ing-
mlkdrtitigkanik sordlernik Kinigaxar-
nigssangnut aulajangissusåput: Pri-
ma, Standard, Flammet åma Extra
flammet, natigssat IkussorneKarunik
Blitsa-mik påssuneKarérsimåsåput,
agsutdlo påriuminartuput. Junckers
Bøgeparket danskit inåinut sunutdlu-
nit nalerKutdluinartuput.
17