Atuagagdliutit - 16.04.1970, Blaðsíða 29

rusen ilisimatdK mianerssorKUSsissoK:
imigagssaK kimigtoK aKajarKukut
kræfteKarnermut pissutaussartoK
Leningradimit 25 kilometerinik avangnarpasingnerussume
orpigpagssuit sagdliligkiagssanik orpigdlit akornåmpoK ig-
dloKarfinguaK Pjesotjnij — orpigpagssuit tåuko nipaenissut
akornånipoK Sovjetunionime kræftimik ilisimatusarfit ang-
■* nerssåt, rusit kræft pivdlugo ingmikut påsisimassaligtåinit
tusåmassaunerpaussumit ilisimatumit Alexander Rakovimit
sujulerssorneKartoK — nunat avangnardlit tusagagssiorfianit
Moskvamut autdlartitap Sture Stiernlofip ilisimatusarfik pu-
laorsimavå ilisimatordlo Rakov OKaloKatigisimavdlugo
Sture Stiernlofimit
Leningrad, miaritsime (RB-special)
aKajarKukut kræfteKarneK kræftimik ndpautinit tamanit nåpautigi-
neKakulaornerpauvoK, aKajarKukutdlo napauteKarnermut pissutauner-
paussartoK tåssa imigagssaK kimigtåK. aKajarKukut kræftimik silar-
ssuarme nåpauteKarfiunerpaussumut tugdliuvoK Finland. Kularutig-
ssåungitsumik tamatumunga pissutauvoK imigagssamik kimigtumik
akuvdlugo kimikitdlisameKdngitsumik imerpatdlårneK. ilisimatdK Ale-
xander Rakov, Petrov-institutime Leningradip erudnitume su juler-
ssuissussoK nåpautitdlo kræftimit pissut angnettoKissumik ilisimassa-
Karfigigamigit inuiaKatigingnit tamalånit tatigineuartoK, taima isuma-
KarpoK.
kimikitsunik imertarit
». Sovjetunionime kræftimik nåpau-
tinit åssigingitsunit aKajarKukut
kræfteKarneK åma nåpautigine-
KarnerpauvoK. tamatumCinga pi-
ssutaunerpauvoK rusit vodkamik
cognacimigdlo akuitsumik — a-
kordlugo kimikitdlilerneKarsimå-
ngitsumik — Kangånitdle imiga-
Kartarnerat.
— imigagssaK kimigtoK imimi-
nermik (sodavandiminermik)
paornatdlunit ivsimerngånik aku-
ssaruk, tauva nerissat arrorsar-
neKarnermingne avKutigissarta-
gait akuneKångitsumik imigag-
ssartornermit mingnerussumik
sunerneKåsåput, ilisimatoK Rakov
inatsivoK.
kræftimik nåpautinut sunut-
dlunit nakorsautausinaussumik
tupingnåinartumik navssårtoKar-
nigsså ilimagingilå. nåpåumut ku-
nugineKartumut nakorsautausi-
naussumik suniuteKardluartumik
„kræftip pennicilinånik" ukiune
aggersune ilisimatut navssåmig-
ssåt ilimanarnersoK apencutigine-
karmat ima OKarpox:
— avdlatut ajornartumik någ-
gårtariaKarpunga. uvanga nang-
mineK taima isumaKarpunga, u-
kiune 35-ne ilisimatutut sulinera
kræftimigdlo nåpautilingnik na-
korsaissarnera tungavigalugit
kræftimik nåpautinut åssigingit-
sunut tamanut ajorungnaerutau-
sinaussumik nakorsausiorneK a-
jornarsoråra. kræft tåssåungilaK
nåpaut atauseK — kræftimik nå-
pautit åssigingitsut tamarmik ing-
mlkukajåK pissuseKartarput ing-
mikutdlo nakorsartariaKartardlu-
tik.
ilisimatoK Rakov isumaKarpoK
kræftimik nåpautit akiorneKar-
nerat suniuteKarnerujartortoK na-
korsaeriautsit pitsångoriartortu-
arnerat, nåpauteKalersimasinau-
ssunik misigssuissarnertigut nå-
parsimalerKåmersut påsineKartar-
nerat kisalo inuit nåparsimaler-
nigssåt pingitsortiniardlugo atau-
siåkåt misigssorneKartamerat pi-
ssutigalugit.
uvdlormut 10.000-inik piso-
riartarit — umanertuneru-
sautit
kræftimik nåpauteKalemavérså-
rutigssaK pitsaunerpåK tåssa per-
Kingnartumik inuneK, Rakov ar-
dlaleriardlune ersserKigsaissar-
POK.
— nåpåumut akiussutigssaKa-
rérdluta tamavta inungortarpu-
gut. akiussutigssaK inungomer-
me nukigtunerpaussarpoK suniu-
texarnera utorKaliartornerme
migdiiartortardlune. timivta nå-
påumut akiusinaunera inunerput
tamåt ikiortariaKarpai-put.
inåssutigissartagkane maligdlu-
git ilisimatoK Rakov inuvoK. av-
dloriarnerit KanoK amerdlatigine-
rinik kisitsissutérånguaK japani-
miut sanåvat nagsatariuarpå, u-
nuitdlo tamaisa kisitsissume ta-
kujumassarpå uvdlormut 10.000-
inik avdloriarsimavdlune — ima-
lunit kilometerisut arfiniligtut
isorartutigissoK pisugfigisimav-
dlugo. kisitsissume 10.000 angu-
neKarsimångikångat ilisimatoK
pisugtuartarpoK kisitsitdlo 10.000
anguneKarångat aitsåt igdluminut
isertardlune.
kræftimik nåpauteKalernigssa-
mik ilimasungnermik mingneru-
lersitsiumassumut Rakov ima inå-
ssuteKarpoK: kimigtumik, pingår-
tumik akuvdlugo kimikitdlilerne-
Kångitsumik 40 procentilo sivner-
dlugo imigagssamik kimigtorta-
lingmik, imigagssartortaKinak,
pujortartaKinak, nerivatdlårtaKi-
nak, nerissagssat kissarpatdlårtit-
dlugit nerissaKinagit akorutigssa-
nigdlunit akorpatdlårtaKinagit,
silåinarigsume sivisumik timigig-
sarnikut timit nukigtutitdluaruk.
kræft kingornutagåungilaK
inugtaussut atautsimut issigalu-
git inuit inunermingne pitsaussu-
nik atugaKarnigssåt angnertumik
pitsångorsartariaKarparput: silåi-
naup, ervngup imavdlo mingugti-
gaunerat akiortariaKarparput,
naujuitsunit atortugssiat navia-
nartut atorungnaersitariaKarpa-
vut, sulivfit perKingnamerussu-
ngortitariaKarpavut, pitsåungitsu-
nik nerissaKarnavérsårtariaKar-
pugut il. il.
Rakov isumaKarpoK sikarititor-
patdlårtoK puangmigut kræfteKa-
lernigssamik pujortameK ajortu-
mingarnit Kuleriåumik ilimasug-
tariaKartoK.
— isumaKartoKartaraluarmat
kræft kingornuneKarslnaussoK
nåpauteKalersitsissartunitdlunit
takugssåungitsunit (virusinit) nå-
pauteKartup avdlamik tunitdlai-
neragut pilersineKartartOK, tai-
måitoKartarnera ilisimatup Kula-
rå.
— kræftimik nåpautit amerdla-
nerssait nåpauteKalersitsissartunit
takugssåungitsunit pissarsoringi-
låka. kræftimik nåpautit ilait sor-
dlo leukæmi (aup KaKortortaisa
aup pingorarfine amerdlavatdlå-
lertarnerat) sarkomitdlo ilait (nå-
parsimautaoKissumik tinussortar-
nerit ilait) imaKa nåpauteKalersit-
sissartunit takugssåungitsunit pi-
lersineKarsinåuput.
kræft åma kingornuneKarsi-
nausoringilå. kræft kingornune-
KartarsorineKarmat pissutauneru-
vok kræftimik nåpautigdlit måna
amerdlasfirujugssuångorsimane-
rat, agdlåt ilaKutarit tamåkiussa-
vigdlutik akunermingne atautsi-
mik ardlalingnigdlunit kræftimik
nåpautiligtaKarsimavdlutik, oKar-
POK.
ilisimatoK Rakov 68-inik ukio-
KarpoK, mingnerpåmigdle ukiu-
nik 15-inik inusugnerussutut issi-
koKardlune. kinguliaKutå suliånut
tungatitdlugo tupåtdlautaujuar-
poK, nauk kinguliaKUt tåuna Sov-
jetunionime KaKutigortungikalu-
artoK. kinguliaKutå OKautsip „ra-
ka“p ilagå. rusit oKausiat „raka“
isumaKarpoK perKuk imalunit
kræft.
nartut ajoKUsisinaussunit
sunerneKartartut
ilisimatoK sulivfialo inuiaKatigit
peKatigit perKingnigssaK pivdlu-
go ingmikortortaKarfiat avKUti-
galugo ardlalingnik suliagssine-
Karsimåput. sulivfingme måna
påsiniarnejcartut ilagait avatangi-
ssivtine, pingårtumik maskinat
atordlugit niorKutigssiorneK,
kræfteKalernermut pissutaussar-
tut sunersut mérKatdlo kræftimik
nåpautigdlit amerdlanerulernerå-
nut sut pissutaunersut.
mérKat kræftimik pissumik na-
korsaruminaitsumik tinussortar-
nerånut pissutaussartut sunersut
påsiniarneKarneråne sulivfingmi-
ne sut najorKutarineKamersut
Rakovip navsuiarumångilå. tait-
siarpåle pasitsåusimaneKartoK
kræfteKalissutausinaussut anå-
naussup inunermine pigssarsiari-
ssaisa ilånériardlutik nårtunut pi-
ssuneKarsinaunerat, nauk anå-
naussoK kræfteKångikaluartoK.
— mérKat mikissut inersima-
ssuningarnit sunertianerujugssu-
put sordlo Kingornernit naujuitsu-
nitdlo atortugssianit. tamånåinaK
ilisimaneKarpoK, Rakov OKarpoK.
sulivfingme erKartorneKartume
terissat nårtussut kræfteKautau-
lersinaussumik kaportardlugit ar-
dlaleriardlune misilineKartarsi-
mavoK. teriaK nårtussoK kræfti-
mik nåpauteKalerneK ajorpoK,
piaraisale ilarpagssue kræfteKar-
dlutik tinussortarput, ilisimatoK
OKalugtuarpoK.
sulivfingme ingmikut påsiniar-
neKarportaoK umassunik ajOKU-
taussunik taineKartartunik nu-
ngusaut DDT kræfteKalissutausi-
naunersoK åmalo nårtunavérsaut
issartagaK pissutaunersOK arnat
nårtOKarfigissartagåine månigsa-
Karfinilo kræfteKartartut amer-
dleriarnerånut.
misigssuinerne tåukunane påsi-
ssat upernåK måna kræftimik ili-
simatusartut inuiaKatigingnit ta-
malånit pissut amerdlaKissut
Houstonime, Texasimitume, a-
tautsiminigssåne sarKumiuneKå-
såput.
sulivfik ilisimatup Rakovip su-
julerssugå 1200-nik sulissoKarpoK.
tåuko ilait 300 migssiliortut ilisi-
matutut misigssuissuput kræfti-
migdlunit ingmikut påsisimassa-
liuvdlutik. sulivfingmisaoK tåssa-
ne nåparsimassut 380-it nakor-
sarneKarsinåuput.
kræft påsiårtaråt
sulivfiup nåparsimavigtåta tor-
ssussaine nåparsimassut Sovjet-
unionip ilainit tamanit pissut nå-
parsimavingme atissarineKartu-
nik kajortOK-Kassertunik Kalipau-
tilingnik atissagdlit takuneKarsi-
nåuput. ilait tusiagtuput, avdlat
tatdlimikut niarKumikutdlunit
måtuteKardlutik. nåparsimassut
takuinardlugit påsineKarsinauvoK
inuk KanoK mérautigigune utor-
Kautigigunilunit, amaugune angu-
taugunilunit, timime ilågut su-
kutdlunit kræfteKalersinaussoK.
nåparsimassut agfait Lenin-
gradimit erKånitdlo pissuput.
inuit kræfteKalersimasinaunerat
piårtumik påsiumavdlugo tamåne
sulivfingne ukiumut atausiardlu-
ne mardloriardlunilunit misig-
ssuissoKartarpoK. ilisimatoK Ra-
kov puangmikut kræftilingnik sa-
påtip akuneranut mardloriardlu-
ne pilagtaissartoK ima OKarpoK:
— taimatut misigssuissarnerti-
gut Leningradime puangmikut
kræftigdlit 20 procenté påsine-
Kartarput, nåparsimassut kræfte-
Karnertik nangminérdlutik sule
maiugingikåt.
kræft Sovjetunionime nåpauti-
tut ingmikuvigsutut nakorsame-
KartarpoK, pilagtainermut nali-
nginaussumut, Kinguartainermut
nakorsaeriautsinutdlunit ingmi-
kut itunut avdlanut atatitdlugo
ingerdlåneKåsanane, nauk nunane
avdlane amerdlanerpåne taimai-
liortoKartaraluartoK.
kræft pivdlugo ilisimatusarfit
21 Sovjetunionime tamane tamå-
niput kræftimigdlo népautiling-
nik nakorsaissarfit 250-iuput. ili-
simatup Rakovip sujulerssugå
nuimanerpauvoK angnerssauvdlu-
nilo, sulivfingnut taimåitunut av-
dlanut ilitsersutigssanik sujuner-
sutigssanigdlo sulivfiussartoK.
— kræftimik nåpautit åssigi-
ngitsorpagssungmata ingmikut
påsisimassaKarnigssaK ingmikut-
dlo påsisimassat najorKutaralugit
nåpautit åssigingitsut akiorniar-
nigssåt pissariaKarpoK, ilisimatoK
Rakov naggatågut OKarpoK.

Verdens
marinemotor
program
Marinemotorer fra
7 hk til 225 hk,
benzin eller diesel.
angatdlatil motorlnik
silarssuarme atautsimut
sarKumiussat amerdlanerssait
angatdlatit mot6ré 7-nit 225-t
tikitdlugit hk-gdlit.
benzinatortut dieselitdlunit
TH0RNAM
Kalvebod Brygge 20 . 1560 København V . Telegram: Thornam
såkukitsoK, KasilmgitsoK, mamartoK tipigigsordlo
tåssa tåuna irlandimiut whiskey-ånik akulik!
29