Atuagagdliutit - 14.05.1970, Blaðsíða 5

tut åmalo Geodætisk Institutip
„tingmissartumit åssilivdlugit nu-
nap-åssilianut“ sujornatigut na-
Kitertitainut taortigssatut".
nunap-åssinge tåuko ingmikut
itut Søkort-Arkivip taisimavai
„KeKertat akornisa nunap åssi-
nge“, ersserKigsarsimavdlugulo
nunap-åssiliat tåuko imarsiortu-
nut nunap-åssiliaviungitsut, ki-
siåne tapertauginartut.
iluatigut avKutaussartune pingår-
nerne umiartorneK sapingisamik
isumangnaitdlisarumavdlugo å-
malo tamanut nalunaerutigiumav-
dlugit avKutaussartune tåukuna-
ne itissutsit pivdlugit Søkort-
Arkivip navsuiautit ilisimassai
tamaisa sapingisamik piårtumik,
amalo iluseKartitdlugit umiarssu-
arnut angatdlatinutdlo avKutine
tamåkunane ingerdlaortartunut
nåmaginartugssatut, sujuleKutsiu-
ssaK taimatut naggasivoK.
nunap-åssiliat akikitsut
KalipauteKångitsut
KeKertat akorne pivdlugit nunap-
åssiliat suliarineKarsimåput Geo-
dætisk Institutip tingmissartumit
åssilivdlugit najorautagssiai na-
jorKutaralugit, imanigdlo ugtor-
taissartut angussarissait tåukunu-
nga ilånguneKarsimåput taimåg-
dlåt itissutsit nalunaerdlugit.
imarsiornerme atugagssanik nu-
nap-åssiliortarnermisut titartar-
neKarsimångitdlat — kisiåne Geo-
dætisk Institutip titartaissarnera-
tut ilusilerneKarsimavdlutik. Ka-
noK agtigissumik angissusiligau-
simanerat pingårnerungilaK.
KeKertat akorne pivdlugit nu-
nap-åssiliat sapingisamik akikit-
dlisarneKarsimåput, taimåitumig-
dlo akikitsumik påsiuminartumig-
dlo suliarineKarsimåput Kalipau-
teKartinagit. avKutaussartune iti-
ssutsit pivdlugit nalunaerutit ki-
ngugdlerpåt tamarmik nunap-
åssingine ilautineKarput, ilåtigut-
dlo ingerdlaorfigssat sujunersuti-
gineKarsinaussut nalunaeKutser-
neKarsimavdlutik.
sujunertarineKångilaK nunap-
åssinge tåuko imarsiortunut nu-
nap-åssiliavigtut maligtaritlnar-
neKåsassut, taimåitumigdlo tåu-
kununga atatitdlugit tamatigut
atorneKartariaKarpuf. kisiåne ug-
tortainerit nutåt inerneKariarå-
ngata ilånguneKartåsåput, nutåt-
dlo naKiterneKartåsavdlutik.
KeKertat akorne pivdlugit nu-
nap-åssiliat autdlancautåne sulia-
rineKåsåput Nunap-isuaninganit
Diskobugtimut, tamånime nunap-
åssiliat nunap iluatigut inger-
dlaomigssamut nåmaginartutut
isumaKarfigineKångingmata. maj-
ip autdlartisimanerane Påmiunit
Kangerdluarssorutsimut avKut
pivdlugo nunap-åssiliat naKiter-
neKåsåput, avdlatdlo piårnerpå-
mik malingnaujumårput. nunap-
åssiliat pisiarineKarsinåuput Sø-
kort-Arkivimut piniardlugit ima-
lunit Kalåtdlit-nunåne tamåkuni-
nga niorKuteKartartut avKutiga-
lugit KGH-p niuvertarfisigut.
Søkort-Arkivip KeKertat akorne
pivdlugit nunap-åssiliane sujor-
natigut suliarineKartartunit av-
dlaunerussut naKitertikamigit su-
junertarå Kalåtdlit-nunåne nunat
ingmikut namagsiniagagssat
Kalåtdlit-nunåne imanik ugtor-
taissarnerme angussarissat tamå-
na ilaginarpåt.
kisalo pissortaussoK, sorssutip
nålagå Hjalgrim Bech, nalunaer-
poK ardlalingnik ingmikut nåmag-
siniagagssaKartoK. — sårdlo åsser-
såtigalugo KGH-p Kinuvigisima-
våtigut Ausiait K’asigiånguitdlo
akornåne kujatåtungåne kanger-
dliumanerssuaK ugtortarKUvdlugo
rejerniarneK pissutigalugo, åmalo
Dansk Svovlsyrip Kinuvigisima-
våtigut Skovfjorden ugtortarKuv-
dlugo. aussame matumane k a-
jumigsårneKardluta ar-
dlalingnik avdlanik ugtortagag-
ssavtinik utarKivugut. ugtortai-
ssarfivta sivisussuseKartarnera
oktobere tikitdlugo sivitsornia-
ravtigo åma pissutauvoK ukioK
måna iluagtitserusugkaluaravta
K’aKortup kangerdliumarnata ug-
tortarnigssånut.
— Ska-bådit tåuko sisamat sa-
niatigut, taima nangigpoK Hjal-
grim Beck, ukioK måna pujortu-
lérarssuaK atugagssarårput. tå-
ssalo såkutut imarsiortut pujor-
tulérarssuat „Mågen" uvavtinut
pilersuissugssatut åma atorneKar-
tugssaK.
Kanigtukut Nungmut tikiupu-
gut pisåtanik ikussuiniardluta.
ugtortautit motoritdlo Danmark-
imut nagsiuneKarsimåput misig-
ssorneKåsavdlutik iluarsarneKå-
savdlutigdlo, sapåtivdlo akunere
mardlugsuit Kångiugpata ugtor-
taivdluta sulinerput autdlamersi-
nåusavarput.
ukioK måna K’aKortumit aut-
dlartisaugut avangnarparterdlu-
talo Diskobugtimut, tåssångånit-
dlo K’aKortup kangerdliumarna-
nut uterKisaugut.
erKorKigsårtuliorneK
inugtutdlo kukunerit
— sulinerme?
— nunap-åssiliusagåine, taima
akivoK sorssutip nålagå, itissuseK
sumissuserdlo ilisimassariaKarput.
itissuseK Ekkolod atordlugo nav-
ssårissarparput, sumissuserdlo
navssårineKartarpoK pisatsersutit
elektroniskiussut atordlugit. nu-
stor nok?
(ellers tag en cigar)
Estimulante har god, fyldig to-
bakssmag, fast rulning, langsom,
jævn brand og smuk, hvid aske.
Ønsker De endnu mere, må De
købe en cigar.
angissusia nåmagpa?
(taimåingigpat cigåmik tigusigit)
Estimulante mamartuvoK tupas-
ungnigdluardlune, mångertumik
imussauvdlune, kigaitsumik ås-
sigiginarmigdlo ikumassardlune
arssailo kussanardlutik Kakortus-
sarput. angnerussumik igdligug-
kuvit cigåmik pisissariakarputit.
name mardlungnik stationilior-
tarpugut, stationitdlo tåuko sumi-
ssusersiornerat iluaKutsiutdlugo
sumissuseK aulajangertardlugo.
ugtortainerne téukunane 4 mete-
rinik erKorKigsåssuseKartarpugut.
— erKorKigsårineK taima itoK
atorfigssaKarpa? tåssame kiav-
dlunit nunap-åssinga atordlugo
sumissutsine 4 meterisut Kanigti-
gissumut erKorKigsårnaviångi-
nguatsiarpa?
— taimåingilaK. kisiåne tåssa
ugtortainerit kisimik taima er-
Kondgsårtigiput. tamatuma ki-
ngorna nunap-åssiliap inernigsså-
ta tungånut sivisoKaoK, inugtut-
dlo kukusinauneK ilångukåine
Kularnångitsumik 4 meterit siv-
nerdluardlugit kukuneKarsinau-
vok. kisalo nunap-åssiliaK erKor-
Kigsårnerugångame sule ajungi-
nerussarpoK, tåssame umiarssuit
ingerdlaortut sumlssutsimingnik
kukuvdlutik aulajanginerat KaKU-
tiguinarujugssuaK uvagut kuku-
nerisinaussavtinut åssingussug-
ssaungmat atorungnaersitdlugit-
dlo. taimåitumik ugtortainerit sa-
pingisamik erKortunigssåt pi-
ngårtorujugssuvoK.
lkardluit ilisimaneKångitsut
nalunaerutiginiardlit
„inungnut nalinginaussunut" ajor-
nardluinartutut isumaKarfiginar-
poK imane taima angnertutigissu-
ne itissutsit taima akulikitsigissu-
ngordlugit ugtortåsavdlugit. ug-
tortainerit KanoK sivisutigaut?
— tamåna akisinauvara avgua-
Katigigsitsivdlunga åssersusior-
dlunga, sorssutip nålagå OKarpoK.
ukioK kingugdleK Kangåmiunit
Kangerdlugssuarmut imaK ugtor-
tarparput — sømilit 20 migssilior-
dlugit takissusilerdlugo sisama-
nigdlo silissusilerdlugo — sapå-
tivdlo akunere pingasut migssi-
liordlugit sivisussuseKarpoK. 25
meterit inordlugit ungasissusili-
gajungikaluarpugut, kisiåne imap
nai'Ka manipatdlårtitdlugo iking-
nerutitsinigssaK pissariaKarsinau-
vok, agdlåme angatdlatit tåuko
mardluk våjarimik atåssuserdlu-
git.
— uvavtinut agsorssuaK ikiu-
tåusagaluarpoK, taima sorssutip
nålagå OKarpoK, Kalåtdlit-nunåta
kitåne nunap iluatigortartut nåla-
gaisa ikardluit nunap åssingane
nalunaeKutserneKarsimångitsut
navssårigångamikik nalunaeruti-
gissarpatigik Grønlands Kom-
mandomut imalunit najugka-
mingne politinut. tamåna allkuta-
rlnardlugo angatdlatinik piging-
nigtunut, aulisartunut åmalo
angatdlatit nålagåinut sugaluar-
tunutdlunit. Kavsérpagssuartigu-
me imåitarpoK inuit nunaKarfiup
erKånik ilisimangnigdluartut pi-
ssutsinik ilisimassalerujugssu-
ssardlutik, ilisimassatdlo tamåko
ugtortaissarfingmut tusartisav-
dlugit pingårutilerujugssuput. ku-
larutigingilara inuit amerdlasut
pigissaKaraluartut nalunaerutinik
atorsinaussavtinik akisorujugssu-
armigdlo sulinigssaraluavtinik pi-
ngitsortitsisinaussunik.
kisalo ilångutdlugo OKautigiu-
mavara inuit nalunaerutigssanik
taima itunik peKaraluardlutik
inatsisitigut pissugssautitåunging-
mata ikardluit tamåko sumissu-
siånik nalunaeruteKarnigssamut,
taimåikaluartordle pissuserigsår-
nigssaK pivdlugo nalunaertug-
ssautitaunerat avarKUtlnarneK
ajornakusorpoK.
— nunanik ugtortaissoKarneK
ajuvigpa?
— imanik ugtortaineK kisiat ta-
maviåruparput sumlssutsivdlo au-
lajangerneKartarnerinut Geodæ-
tisk Institutip nalunaeKutsigai
atortardlugit. kisiåne Hvidbjørnip
helikopteria Kanigtukut nutånik
åssiliortortugssauvoK, kisiåne si-
nerissame itissutsit pivdlugit
uvavtinut najorKutagssåinartut.
angatdlatit avdlat
nigortugssautitaussut
— ilångutdlugo OKautigiumaga-
luarpara nunat tamalåt umiartor-
nermut maligtarissagssait malig-
dlugit kalerrisåruteKartugut, ka-
lerrisårutitdlo nalunaerpåt imap
ilua pivdlugo suliaKartugut, ta-
matumalo nagsatarå angatdlatit
avdlat tamarmik nigortartug-
ssaungmatigut. maleruagagssat
tamåko malingniarnerat umiar-
tortut avdlat ajornakusortitarpåt,
matumunalo kåmagtuiumavunga
maligtarissagssanut atortussunut
maleruainiarneK pitsångorsarni-
arKUvdlugo.
sorssutip nålagå Hjalgrim Bech
åipågumit taorserneKåsaoK såku-
tut nålagånit Erik Monne-
r u p-imit, Monnerup ukioK måna
ugtortainerme ilauvoK.
-den.
hurtig elegant sikker
WITH 400
WITH 300
WITH 200
VITUS 21’ cabine cruiser
WITH familiens flagskib, som fik international anerkendelse i _?it forste
salgsår 1969, og bl. a. blev solgt i flere eksemplarer til det tyske havne-- -
politi på grund af sine fantastiske soegenskaber, rummelige indretning og
rimelige pris.
10' indtil 20 HK
12' indtil 40 HK
15' indtil 40 HK
Hvorfor har eksperterne et så godt øje
<tftcikkprhedtil WITH bådene?
kan gjå op ( hvjjken 8Qm he|gt båd_
test hvor WITH har været med og
konstateret top-pointl
Gode søsikre egenskaber, kvalitet og
fin finish kendetegner WITH program-
met, der i dag omfatter 15 forsk, mo-
deller fra 10-21 fod for sejl og motor.
IMPORT Priserne er lave fra kr. 2.100 -
SCHJØTT-G RØNLAND
3921 NarssaK
Telegramadr. SCHJØTT, NarssaK
Postgiro 142095
5