Atuagagdliutit - 14.05.1970, Qupperneq 32
mérartavtmut v
OKalugtuat inusungnivne
tusartagkama ilagissait
agdl.: Seth Kristoffersen, AugpilagtoK pr. Nanortalik
(norm., kingugdl. nangitarc)
ingiutdleKalune anorerssuarpat
pilerissuinarssuvdlutik sukatersi-
naussatik tamaisa sukateriardlu-
git avatalersuteriardlutik autdla-
ratdlåraut. nalugatdlaramigingoK
Kamajartortarsorigaluarpai. a-
ngagput sule KajaKångitsoK ingi-
uligssuartitdlugo anorerssuartit-
dlugulunit itortåta angagput Kåi-
nivingnik takuniaerKUSsarsimavå.
tamarmik avataKardlutik autdlar-
simassut OKautigigpagit itortåt o-
KararaoK: — Kamajartoratik pi-
nguariarput-åsit! tåssame atau-
serdlunit puissisimassarlngilaK.
kingornagoK ilagissaleramigit ilu-
mut pinguariartartut påsivå. Kat-
sungatdlarångångoK Kimasångi-
vigdlutik kapitsersorunik avåta-
tik Kåinivingmingnut nivingåtite-
riardlugit autdlaratdlåraut. aitsåt-
dligoK puissinialerput, puissitag-
ssamingnigdlo saperssånguåsana-
tik. ajoKiångoK atuartitsissarpoK
kilungmut sågdlune, nalaussår-
dlune.
uvanga silagtorsimalerama ki-
nguåve KajanerKånik sungiusai-
titdlugit issigingnårtarpåka. taima
perorsaissarput Kajagdlit nuna-
Karfingmiunit tamanit isumav-
dlutigineKartarmata. taimaniku-
me KajaK kisime isumavdlutau-
vok, angutitdlo tamarmik pini-
artugssatut issigineKartarput. Ka-
jåran kapitagtårniariarpat Sem-
senikut sungiusalisavåt. nang-
mingneK Kitornamigtut ilivdlugo
kingussaKåtårnermik iliniartitar-
påt, arKaimassaKåtårnermutaoK
sungiusartarpåt. sungiusagaK
pautinik, norssamik agssåinar-
migdlo makitalerångat iliniarti-
tartik pernussarpåt ungasingåtsi-
artumut pivdlune sånerdlune ki-
ngusassoK, KarssuneKarérunilo
aitsåt makerKuvdlugo. sujulivut
KajartårKånguanik taima peror-
saissarsimåput. Kajartårtup av-
dla sujunertarineK ajorpå kisiå-
nile ilaminik avdlanigdlo piniu-
ssinigssaK. sungiusaissartut ner-
sunartaKaut KasusueKalutik su-
ngiusaissarmata, nauk ilisimaga-
luardlugo sunguamigdlunit akig-
ssarsiagssaKaratik.
pamiagdlungmio Ujut
inorersorssuaK
åmåsit angalavdluta Pamiagdlup
akiane unuigavta åipangnåma
agsut erinigissarpåt. méncat sule
nukangaKissut, nukardlerox sule
iluamik pisungitsoK, UsuligssuaK
ilagissanilo Nunarssuarnut kipar-
put natserssuarniardlutik.
natserssuaerungmat Usulig-
ssuaK uvdlut ilåne sunauvfa Ser-
mersut alånguénut kuåniliartOK
kuåniliarfianut uvdloK tåuna A-
kamalik åma ingerdlasimavoK.
kuånersiorfigssame atåne Kåinat
takuvai inungnigdle takussanara-
ne. sunauvfale Kulinguane påssu-
nguaKartOK! nioriardlune tuaviui-
nax Kumukarame iterssaumaner-
me imamut tarrisimassume a-
ngutit ardlagdlit takulerpai. xa-
noK pissoKarsimaneranik pasit-
sagdlune orneriardlugit aperiler-
pai susoralugit. akissoKéngingma-
ta tikiserdlugit takuleriaKå angut
aungme Kerxane nalassoK. toKu-
ngavdlune patdlungangmat ilisa-
ringinamiuk nerfatdlagtikamiuk
aitsåt ilisarå UsuligssuaussoK.
angutit ilåta OKalugtuarå Usu-
ligssuaK ordlutinex saperamiko
kingmisa ujalue kivdloramikik
aitsåt ordlungmat tOKUsimavdlu-
go. Akamaliup UsuligssuaK ang-
maramiuk Kulå xangame puju-
nguarsse! tingue péramigit to-
Kutsissut OKarfigai: — tOKutarår-
se Kå tåssa tingugtorniarsiuk! ti-
ngugtungikuvsiuk tarnåta akini-
ardluse unugo tamavse toKiisa-
våse. oKarfigissane nikeriameK
ajormata Akamaliup nangmineK
avigsissutardlugit avitane saving-
me nuanik kapivdlugit tuniniag-
kane aitsardlutik seKunginarå-
ngata Karnginut mangutarai. ta-
maisa tuneréramigit Kimalerdlu-
gitdlo OKarfigai nangmineK suli-
agssane nåmagsigamiuk sivnera
isumartik maligdlugo isumagisa-
gåt. savia sumlnersoK aperxuti-
gigamiuk ilåta tuniungmago o-
KarpoK ilåinut iliarssuvdlutik su-
le iliarssororKigtunut ugpernar-
sautigssatut tuniukumårdlugo.
kiparsimavfingmingnut anger-
dlardlune Akamaliup NunarssuaK
avKusårpå uvalerérsoK, Ujut nug-
kaminik åipaKardlune Usuligssu-
armik tikitsissoK. sigssamut tu-
lagkame Ujup orningmane Usu-
ligssup savia mérKanut tuniute-
riardlugo Akamaliup Ujukut o-
xarfigai: — UsuligssuaK Kiner-
nagulo utandsångilarse, Igdlor-
pait erKåmiuisa toKiikåt namag-
toravko auna savia! sordlugoK a-
vataK kapinarå, OKarfigissai Ki-
ssatileramik. tauva Akamaliup
pilerpai: — å, Kiaxinase — Kiar-
siåsit ivdlugulo pisimassoK pui-
gusavarse! UjuvngoK nukå erni-
nax imangerpoK. avalagkame
Ujut iniminit sule nikingitsoK
åungarpå.
ukivingnut angerdlakåssorssuå-
ngormata Ujukut ilagissait Pa-
miagdlungmut angerdlarput. Ujut
Katånguminit tuangnerssaussoK
taimaitdlune KajartåginaKaoK,
agsutdlo KajarKigsilertordlune.
nukarssuanigoK sule xajaKångit-
sut ukiåkut tatsit sikussalersut
Kamavdlune tikikame Katånguti-
ne peKångingmata suminersut a-
perKutigå. suminerat ilisimaneKå-
ngingmat ujardlugit Pamiagdlflp
alånguane tatsime Tarajornitsu-
mik pissagåne iperxassut nav-
ssårai, tatsip sikua sule såtungu-
ssok avalagfigisimagaluardlugo
nékarsimassut. nukarssuane Ka-
Kikamigit sivfiaisigut påtariar-
dlugit OKarsimavoK: — usiuvfau-
na tamavta ineruvta Igdlorpait
Angmagssiviuvdlo erKåmiuinut
akiniaeKatigisagivka.
Ujut sukarugtorame puissimik
angilugtorneK ajorsimavoK; to-
Kutsisimagångamile pissaKarsi-
maneK ajorpoK. tOKutsisimatitdlu-
ne nunamingnut tikilerångame
KeKertårax nauligtussårdlugo u-
nåme tukå aserortarpå.
PamiagdlungmigOK nunarKatine
amerdlagileramigit KeKertamut
Takissumut nugpoK. nugfia Pa-
miagdlungmut Kaningårame A-
Kigssiap pigsigdlune ikårfigisi-
nauvå.
UjungoK atausiardlune imåkut
ajunårKajarpoK. ukiumigoK a-
vangnaK’kanangnardlune ingiut-
dleKissoK Nuata agssuane Kamav-
dlune åtårssuaK nauligsimavå,
naulingnerdliordlugo. sunauvfa-
goK åtåK KiningassoK. Ujup Kajå
åtåp påvdlugo aligtorsimavå, tå-
ssalo ånangniarfigssaralua niuv-
figssaKarane. taimåitorme Nua-
nut ånangniaraluarniardlune aut-
dlarpoK. avdlamik niuvfigiumi-
nartoKångingmat Siandgsumut
(Nuata avangnå’tungå taima ate-
Karame) niujartorpoK. tåuna iv-
nauvoK, KerKa aninganeKardlune
terKingassumik. tåssunga ånagka-
me atsersimavå NikivigigseK. o-
KalugtuartoK ima OKarpoK: —
Ujup kisime taima taissarsima-
vå, uvagut Kangarssuardle atia-
nik Ivngikitsikasingmik taissar-
parput.
(norm. tugdl. nanglsaon)
Pyile, Polle og Sorte Tom
— Se Joko! — Derovre bor alle — Åh jo! — hvor ville det — Må Joko få lov til at bo hos
aberne — vil du ikke gerne være være sjovt! Men vi må først alle de andre aber?
sammen med dem?
spørge manden, om du må!
Ja, det må han gerne!
— Juko åpakånatimine naju-
— Juko, åpakåt ikane najuga- — ila nudnisaKaoK.' angutdle
Karput — ilagerusungiligit? apererKårtariaKarparput isersi- gaicarsinauva? — ilauna!
naunersutit.
Dyrepasseren lukker ham ind
i abegrotten. — Ih, hvor er det
spændende!
åpakåt inånut isertineKarpoK.
— ila pisanganax!
De andre aber kikker først
lidt på ham — sd råber en af
dem, davs, Joko! — kom herhen.
åpakånataisa issikutemårpåt
— tauva ildt suaorpcnc: davs
Juko, Kainiarit!
Og sd begynder de at lege —
— nej hvor de morer sig. Her
kan Joko lide at være.
tauva pingualerput — ila
nudnånaut. najugartåne Jukup
nuånarå.
— Farvel, søde Joko! Nu skal
vi gå, for toget kører snart —
vi skal nok komme og besøge
dig!
— JukunguaK, inuvdluarit! —
Kimugtuitsut autdlangajalerma-
ta anilerpugut — pulaorumår-
pavtigit!
— Nu har Joko det vel nok
godt — men Ugle — hvor skal
hun nu være?
— Juko isumangnarungnaer-
POk — ugpigdle sumisava?
Sigismund Gedionsenip Ujup i-
nunerata ilaminingua ima OKa-
lugtuarå:
— UjungoK Pamiagdlup sinå-
ne KeKertame Takissumik ati-
lingme nunaKaraluarpoK, ukiut
ardlarit tåssane nunaKarsimav-
dlune. erneKångilaroK sisamanig-
dle paneKardlune. Ujut mérautit-
dlune angutåinarnik mardlungnik
KatånguteKarsimagaluarpoK. sule
nukangaKissut angajoncåve tOKU-
simåput. iliarssorormata erKar-
dliata utoncångulerérsup pårssa-
rilerpai.
rnérKat najugariligåt Usulig-
ssuarmik atexarpoK. pårssissor-
tårtik mérxat anånatut ungagi-
gamiko autdlarångat tikinigsså