Atuagagdliutit - 28.05.1970, Blaðsíða 10

naKisimangmngneK
sume inungorsimaneK akerartor-
neKaKissoK nalunaerKutauvoK ni-
kanarnerussusermut. nikanarne-
russututdlo issigineKartariaKångi-
laK Kalåtdlit-nunåne inungorsi-
magåine.
ilisimagåine sume inungorsima-
nerup pérneKarnigsså kalåtdlit
ingmingnut ilisimårinerånut Ka-
non pingåruteKartigissoK erKU-
mipoK sujuligtaissup tugdliata
Peter Heilmannip onaluserissa-
mik taima pingårtigissumik ini-
nera. sordlo Bornholmime Hjør-
ringimilunit pigssaKångikåine a-
torfingmut inugtaliuneKåsavdlu-
ne nalerKutumik tauva køben-
havnimiumik pigssarsissoKartar-
poK tamatumanilo sujorniuneKar-
tångilan sume inungorsimaneK.
uvdlumikut åma Kalåtdlit-nuna-
ne taimaitarianarpoK. — Kalåt-
dlit-nunåta Danmarkip nålagauv-
fianut ilångutineKarnera asulér-
nerusångilaK påpiaråinarme ag-
dlagsimassoK. — Kalåtdlit-nuna-
ne inusugtorpagssuit iliniartine-
naréraluarpatalunit sule taimåi-
toK atorfit ardlagdlit iliniagartu-
nik inugtalernenartartugssauput,
avdlatutdlo ajornartumik tamåko
inugtalernenartariaKartåsaput nu-
nap ingmikortuata avatåne inu-
ngorsimassunik. nalunångilardlo
avdlane iliortarnertut tåuko ing-
mikut tapisianartugssaussut. nu-
r.at pissusé éssigingikaluarput,
uvdlumikutdle ajungitsorsiagssa-
tigut angnertumik manaississa-
KarfiungilaK Jyllandip kitåne ig-
dlonarfingme najuganaråine Ka-
låtdlit-nunånikåinilunit. tåukunå-
ngånitdlunit Københavnimukar-
tarnerup sivisussusia nikingangå-
ngilaK sila ajortinago.
kialunit Kularisinåungiiå sume
inungorsimaneK tåssaungmat isu-
måkut nanisimangningneK. tai-
maingmat aulajangiusimaniåsa-
gåine ajortuliauvoK isumåkérfigi-
ssagssåungitsoK, taimåiportaoK
avdlamik maligtarissagssaliusa-
gåine kalålen navdlunåtut ilinia-
ganarsimassoK åmalo kalåtdlisut
pisinaunine pissutigalugo Kalåt-
dlit-nunåne sulinigssamut piuku-
nauteKarnerussoK navdlunåmit
atdliujuartugssångordlugo.
suna pivdlugo angut arnardlu-
nit ingmikut kajumigsausigåusa-
va Danmarkime inungorsimanera
pinardlugo? aggersitåme tamar-
mik Kalåtdlit-nunåliarnertik
nangmingnen akilertångilåt akig-
NB! BÅDE
SE TYPERNE I „BÅD-REVY“ 1970:
Priser i Frit lev.
Dmk. d. d. Grønland
Br>gitte ........................................... 7.300,00 6.500,00
Carita Hardtop .................................... 14.119,00 12.550,00
do. m. kalesche ................................... 14.951,00 13.290,00
Carita Sport ...................................... 13.275,00 11.800,00
do. m. kalesche ................................... 14.625,00 13.000,00
Delfin ............................................ 92.025,00 92.025,00
Fair Lady Cabin ................................... 46.406,25 41.250,00
Trifoil 70 Sport ................................... 6.192,00 5.504,00
Trifoil 70 De Luxe ................................. 9.288,00 8.256,00
Trifoil 100 14.346,00 12.752,00
Trifoil 100 GT .................................... 14.670,00 13.040,00
Trifoil 120 Outboard .............................. 28.080,00 24.960,00
Endvidere: Fletcher Arrow, Glastron, Herwa, Skibsplast Junior, Sportsmaster,
Seamaster Convertible, Smuggier Strømmen SS28, Ørnvik m. fl. Vi har også
direkte import af diverse modeller, derfor billige. Opgiv specifikationer og for-
lang prospekt og tilbud.
MOTORER: Leveres til priser u/MOMS. Motorer op til 35 HK spec. billige ved
køb med båd.
BETALING: Kontant ved bekræftet indladning i skib København. Direkte for-
sendelse.
Billedet: Egen IMPORT; „WINTH 510", Daycruiser med hardtop. Længde 510,
bredde 205 cm. Glasfiberlaminatets tykkelse: Bund 7-9 mm, sider 5-7 mm. Dob-
beltbund og forstærkning mellem dørk og bund. Uretan-flydeelementer mellem
bundene og under dæk. Hardtoppen med plane vind og sideruder i hærdet glas.
Soveplads for to voksne og et barn under hardtoppen. Vinylbeklædt bagsæde samt
fører- og passagerstol foran. Styrepult med rat og teleflexstyring. Leveres kom-
plet med kalesche. En rigtig familiebåd til kun: 15.950,— (sammenlign prisen med
tilsvarende bådes). Motorstørrelse: 35-150 HK (langt motorben).
ssarsiaitdlo pitsauvigpul. sume i-
nungorsimaneK malisagåine eKu-
ngassorujugssuarmik pilersoKå-
saoK tåssa angut arnardlunit ing-
mikut kajumigsausigaussardlune
nunap nangmineK inue sulivfig-
ssaerutlniardlugit. (taimailisso-
Kartalerérporme).
sume inungorsimaneK akerartu-
gaussoK pereussut autdlarnavér-
Kussutitutdle ipertauvoK kångu-
nartoK. pingitsorane atorungnaer-
sitariaKarpoK inusugtut peroriar-
tortutdlo KerKarigsisinaorKuvdlu-
git misigisimavdlugo iliniartitau-
neK ilisimassaKarnerdlo taimalo
naligingmik akigssauteKarneK ta-
maviårutariaKartut. nåmagisimå-
rineK sulinermigdlo nuånåruti-
gingningneK sujumut tinersaiv-
dluartuput. — Kalåtdlit-nunåt na-
joruminartusagpat sulivfigiumi-
narttisagpatdlo aulajangersagaK
erKartorneKartoK tåuna, Kavdlu-
nåt sutigut tamatigut Kulangisi-
manialernigssånik kinguneKarsi-
naussoK pértariaKarpoK. ingmiv-
tinut atarKeKatigingniarta sulin;-
arnerdlo åssigik åssigingmik aki-
lerdlugo, aperKutautinago Dan-
markime Kalåtdlit-nunånilunit i-
nungorsimaneK.
L. E. K.
inusugtunut autdlakåti-
tagkat akikipasik
kigsaut
sianivigsoK
Kalåtdlit-nunåta Danmarkivdlo
akornåne agdlagkatigut atåssutit
sujornatigornit pitsauneruleralua-
Kissut telegramertarneK atorfig-
ssaKartineKartuåsaoK, pingårtu-
mik nagdliutorsiortoKartitdlugo.
taimåitumik nuånårutigssauvoK
telegraminut agdlagfigssanik ku-
ssanartunik sarKumersoKarmat
Jakob Danielsenip Kalipagainik å-
ssiliartalingnik, Danmarkimit Ka-
låtdlit-nunånitdlo telegramerni-
ardlune atorsinaussunik.
Kalåtdlit-nunånut telegramer-
niaråine agdlagfigssiaK Dan-
markimingånérsumik åssiliartalik
atorneKarsinåungilaK. agdlagfig-
ssiaKarpoK nålagauvfiup ilisar-
nautånik åssiliartalingmik Kalåt-
dlit-nunånlngånérsunigdlo åssili-
artagdlit ardlaKarput. taimåitor-
dle Kalåtdlit-nunane telegramer-
tarfingne tamåko uningatitaussut
kigdleKartarput. anersale inoKå-
nginerpoK sivisumik Kalåtdlit-
nunånlsimassunik Danmarkimit-
dlo Kalåtdlit-nunånut telegrame-
rusugsinaussunik Danmarkip au-
ssånik alianaitsumik takussutig-
ssaminermik åssiliartalingmik?
taimaitdlunga Kalåtdlit-nunane
ilisarisimassavnut inuvigsiortu-
mut telegramisavdlunga telegra-
mertarfingme sulissussoK aperi-
galuarpara mianerssordlunga,
lyk. nr. 6 atorneKarsinåunginer-
sok (tåuna aussap naussuinik å-
ssiliartalik). sorraivigsumik aki-
neKarpunga taimailiorneK ajor-
nardluinartoK unerdlugo, akissu-
tisiaralo avdlatut påsissagssåu-
ngilaK sordlo sumik sianlpaluvig-
sumik aperisimassunga.
åmame sianitsorpaitdlangneruv-
d lu in åsa n erpoK k' gsa utigisaga Lne
telegramerfigssap Danmarkimér-
sunik åssiliartagdlip atauslnaup
sordlo lyk. 6-ip Kalåtdlit-nunane
atorneKarnigsså? Kularingilara
Kalåtdlit-nunåmiorpagssuit nuå-
narisagaluaråt naussunik åssili-
artalingmik telegramisinigssaK
Kavdlunåginéungitsut, tåssame
kalåtdlinik ilisarisimassarpag-
ssuaKarama Danmarkimlsimassu-
nik taimåitumik inuvdluarKune-
Kartugunik nuånasagaluartunik.
Sonja Fencker Roning.
avdlanik allkutagssaKarneK aju-
ngajagtussune radio allkutarini-
arneKartarpoK åma inusugtut a-
kornåne. inusugtut ingmikut piv-
figssaKartineKarmata Kujanarta-
Kissut autdlakåtitagkat amerdla-
vatdlåKaut akikipasigpatdlårtut.
arfiningornikut autdlakåtitagaK
„inusugtunut" tusarnåsavdlugo
radio angmarnialisavarput nutit
åma nutit nutåt. nutit Kalipagka-
nut nutålianut sangmiveKångitsu-
nut åssersuneKarsinaussut. ilait
påsinaitdluinangårtaramik Kiari-
arpatdlagtardlutigdlo igdlariar-
patdlagtartut. ilånikutdlume inu-
sugtorsiutine autdlakåtitagkat å-
ma nutinik erKartuinerussardlu-
tik. „naitsumik OKautigalugo"
50 "/ii inusugtunut autdlakåtitat
50 pct. sivnerdlugit nutinik er-
icartuinerussardlutik. uvanga na-
luvara nutit taima pingårtigiler-
simanersut. ukioK „inusugtut ing-
minut unangmerulårfiat“-ne inu-
sugtunik aperssuigavse, inusug-
tunik igdloKarfingmiunik tusar-
parse KanoK tusarnårnigssamut
pivfigssaKångitsigissut tåssagOK
nuånernerussunik ornigagssaKar-
taramik. nunaKarfingnile mikine-
russune inusugtut nutinik nutå-
nik taima soKutigissaKartigingit-
dlat, nutitdlo oKausertainik taima
påsisimassaKartiginatik. tåuku-
putdle radiumik tusarnårtartise.
timerssornermik, imalunit inu-
sugtut inusugtuinåungitsututdlu-
me misigissåinik autdlakåtitat a-
merdlanerpagssuit tusarnåruma-
nerusagaluarpait. tåukume åma
iliniarfigssartaKarput.
taima naitsumik „inusugtut i-
ssornartorsiuivfiat" issornartorsi-
orpara.
Er. Simonsen.
K’aKortOK.
Frederik Simonsen! ilumorputit,
radiup nålaortartue åssigingeKaut
autdlakåtitagssatutdlo kigsautigi-
ssait piumassaitdlo åma taima é-
ssiglngitsigalutik. radiup sulissu-
tiginiagaisa ilagåt åssigingitsunik
soKutigissagpllit sapingisamik a-
merdlasut soKutigissåinik nuåna-
rissåinigdlo nålaugagssaKartiniar-
dlugit.
agdlagkangne nutit nutåt Kali-
pagkanut nutålianut „sangmive-
Kångitsunut" åssersupatit. Frede-
rik! ivdlit taima isumaKarputit.
kisiåne arajutsisimanaviångilat i-
nugpagssuaKarmat Kalipagkanik
nutålianik nuånaringnigtunik pi-
ngårtitsissunigdlo.
åma nutit nutåt taimåiput, nu-
ånaringnigterpagssuaKarput —
Nungme, K’aKortume, Uperna-
vingme nunaKarfingnilo mikine-
russune avdlane, tamåkulo radiup
åma tusarnågagssaKartilårusug-
pai. radiuvdlo pitsaoKutå tåssa
autdlakåtitanik nuånaringningit-
sut radiortik matusinaussarami-
ko avdlanigdlo nuånarinerussa-
mingnik sangmissagssarsiordlu-
tik.
inusugtunut tungatitap åipå o-
Kautsit atordlugit autdlakåtitsivi-
ussarpoK. tåuna åssiglngitsorpag-
ssuarnik imaKartiniarneKartar-
Pok, åmåtaoK timerssornermut
tungassunik. ivdlit taimåitut nuå-
nareKautit, OKalugtusinauvavkit-
die ukiarme unuk atauseK timer-
ssornermut tungassuinarnik ima-
KartineKarmat avisérKat ilåtigut
issornartorsiorneKarujugssuar-
poK, ilame tamarmik iluarissånik
iliorneK ajornartaKigame.
inusugtunut autdlakåtitat tåu-
ko ingmikut årKigssuissoKarput,
autdlakåtitsissartutdlo tåuko nå-
laortutik kåmagtortarpait autdla-
kåtitagssiortarKuvdlugit autdla-
kåtitagssanigdlunit sujunersute-
KartarKuvdlugit. uvangalo uvgu-
na nålaortartut kikutdlunit kå-
magtorumavåka åndgssuissut ka-
jumigsårutåt malingniarKuvdlu-
go, tauva inusugtunut autdlakå-
titagkat imaKa „akikipasingine-
rulisagaluarput."
Jørgen Chemnitz.
niorKutigssiat nalinginait
folketingimut ilaussortaK Knud
Hertling radiukut soKutiginartu-
ne OKauseKarpoK Kalåtdlit-nunå-
ne nalinginarnik inerivingneKå-
ngikaluanik niorKutigssiorsinau-
lernigssamik. OKauserissaK tamå-
na kalåtdlit nåmagisimårtaria-
Karpåt. tamatumane sulissugssat
kalåtdlit ajornarpatdlfingitsumik
sungiusarneKarsinåuput. ilimagi-
neKarsinauvoK taimailiortOKali-
sagpat ima angnertutigissunik sa-
naortortOKalersinaussoK suliagssat
ingmikortue inungnit aulajanger-
simassunit nåkutigineKalisavdlu-
tik, tåukuinaitdlo suliarineKartug-
ssaungmata ilikarnigssåt sivisu-
ngårtugssaunane pissariussug-
ssaunanilo. taimatut niorKutigssi-
ortoKalisagpat Kanordlunit ukiug-
dlit sulissorineKarsinaulisåput u-
kioK kaujatdlagdlugo — taima-
tutaoK inusugtut 800—850 ukioK
måna atuarfingmit anissugssat i-
lait.
Kalåtdlit-nunåne aulisagåungit-
sunik niorKutigssiorfit sule amer-
dlångitdlat sulilo Kalåtdlit-nunå-
ne sanaortornerme sånavigssuit
atorfigssaKartineKarsimångit-
dlat. igdluliornerme atortugssat
ikussuinarissat peKutitdlo måna-
mut Kalåtdlit-nunåta avatåne
sananeKartarsimåput. Kularissa-
riaKångilaK tamåko tungaisigut
Kalåtdlit-nunåne periarfigssine-
Kåsagpat sånavingnik pissariaKa-
rumårtumik sanaortortoKarumår-
tOK.
landsrådip upernåK måna a-
tautsiminerane sangmineKarpoK
sulivfigssaileKilersimaneK, uva-
ngalo isumaKarpunga Knud Hert-
lingip isumå piviussungortineKar-
sinåusagpat tamåna kinguneKaru-
mårtOK ukiune aggersune suliv-
figssaKarniarnerup tungåtigut a-
jornakusortugssane inugpagssuit
sulivfigssaKalersinaunigssånik. i-
nusugtorpagssuit uvdlumikut
nangminerissamingnik ineKaru-
måput, ukiutdlume ardlaKångit-
sut Kångiugpata åipaKalerunik
nangmineK ineKarnigssaK pingit-
sorsinaujungnåisavåt. månåkut
igdlugssaileKinerujugssuaK er-
Kaivdlugo ukiune aggersune inig-
ssarparujugssuit atorfigssaKarti-
neKartugssåuput, tamatumanilo
atorfigssaKartineKarput igdlulior-
nerme atortugssat inerigkat pe-
Kutitdlo.
Kulåne taineKartut tungavigalu-
git ilungersordlunga landsråde
Kinuviginiarpara atortugssanik i-
nerivingneKångikaluanik niorKU-
tigssiulernigssamik Knud Hert-
lingip sujunersutå såkortumik ta-
persersorKuvdlugo.
sanassut nålagåt,
Børge Brodersen.
NarssaK.
10