Atuagagdliutit - 25.09.1970, Blaðsíða 8

sujuarsainerme . . .
Overalt mødte finansudvalget de folkevalgte, først og fremmest kommunalbestyrelsesmedlemnierne. Dette bil-
lede er fra mødet med Jakobshavns kommunalbestyrelse.
aningaussanik nålagauvfiup atortitagssainik akuerssissartut tikitamingne tamane inuit Kinigait, angnermik kom-
munalbestyielsinut ilaussortat OKaloKatigissarpait. una llullssane kommunalbestyrelsimut ilaussortanik oKalo-
KateKarnerme åssilissauvoK.
(Klip. sujudlianit nangitax)
gilersitagai. åma aperssutigissar-
parput niorKutigssiornerup ang-
nertunerulernigssånut sut periar-
figssaunersut. kalåtdlit ukiune
aggersune atugarigsårnerujartui-
nåsagpata niorKutigssiorneK ang-
nertunerulersitariaKarpoK. auli-
sagkat åssiglngitsut iluaKutigini-
artariaKarput; tåuko kalåtdlit a-
merdlanerssaisa pingårnerpåtut
napåssutigissariaKarpait. piniar-
tut avangnarpasingnerussume ta-
kuvavut, piniagagssalingmilo a-
tugarigsårdluarunarput. savautig-
dlit Kalåtdlit-nunåta kujatåne
takuvavut, påsisorårputdlo sa-
vårnat niorKutigssiarineKartartut
amerdlineKarsinaussut. påsiso-
rårput savautigdlit ilait agsut a-
tugarigsårtussut. sut tamaisa a-
tautsimut issigalugit kalåtdlit
niorKutigssiornerat agdliartorso-
rårput — åma kulturikut ineriar-
torneK tamarme kalåtdlit sujua-
riartornigssånut tungaviussug-
ssaK sujuariartorpoK.
— nautsorssutigårput kalåtdlit
akigssarsiarigsårnerussut sujuari-
artornerme atortugssanut — atu-
arfingnut avdlanutdlo inugtau-
ssut atugarigsårneruvdlutik inu-
nigssånut pissariaxartunut — a-
kiléKataussalerumårtut. tamåku-
nungale tungassunik aulajangi-
nigssaK angerdlarsimaleruvta
aitsåt erxarsautigivdluarumår-
parput. takussavut påsissavutdlo
erKarsautigivdluardlugit atautsi-
mut eKigkarniarKåsavavut, nutå-
migdlo ilisimalivkavta ilait Ka-
låtdlit-nunånut tungassunik au-
lajanginiartarnigssavtine åma i-
luaKutigissåsavavut. angalanerup
sujunertarå Kalåtdlit-nunånut
tungassut ukiune aggersune au-
lajangerniarneKartarnigssåine a-
ningaussanik akuerssissartut er-
Kortumik aulajanginigssamingne
xanganit pitsaunerussumik tu-
ngavigssaKalernigssåt.
kalåtdlit isumait
maKaissineKartut
— R. Lysholt Hansen, Socialde-
mokratinut ilaussortat sivnerdlu-
git OKauseKartartoK, måna anga-
laningne KanoK påsissaKarpit?
— Kresten Damsgaardisutdle
isumaKarpunga: sujuariarneK
angnertupilorujugssussoK. ineri-
artorneK autdlarKåumut ernar-
sautigineKartutut pisimanerson o-
KautigineK saperpara. påsissavut
takussavutdlo ericarsautigissar-
dlugit atautsimut takordlårsinau-
lerKårtariaKarpavut. påserKajar-
para Kalåtdlit-nunåne ingerdla-
tat ilait imaKa sukavatdlåmik i-
ngerdlåsimagivut, inutigssarsiu-
tit, ikiorsissarneK atuarfitdlo i-
mana angnertuvatdlånik ani-
ngaussalivigissarsimagivut, ine-
riartortitsinivtine kalåtdlit ma-
lingnautiniarnigssåt imana pui-
gupajårsimagigput. erssendgsar-
niarpara taima sukatigissumik i-
neriartortitsinermut parti uva-
nga ilaussortauvfigissara ukior-
pagssuarne akissugssaungmat.
påsencajarpara kalåtdlit angner-
tumik iliniagaKarsimångitsut i-
laisa suliarissavut pivdlugit isu-
mamingnik ersseridgsumik tu-
sartitsinigssartik sapertaråt. ta-
måna ajusårutigåra.
— ajornartorsiut tamåna Ka-
noK iliordluta anigorsinauvarput?
— Kalåtdlit-nunåne manaissi-
ssama ilagait penatigigfit inuinait
ingerdlatait. isumaKarpunga ti-
merssortartut peKatigigfé angner-
tumik ingerdlåneKarsinaussut, i-
sumaKarpungalo ukiune aggersu-
ne inuinait peKatigigfé, sordlo ti-
merssortartut peKatigigfé, ang-
nertumik aningaussagssaKartita-
riaKarivut — sornguname måna
aningaussalissutigissartagkavti-
nut nalerKiutdlugo mingneruga-
luartunik, aningaussatdle atugag-
ssångortitaussartut ilåinik ang-
nertujånik. isumaKarpunga radio
åssinigdlo sarssuatitanik autdla-
kåtitsivit sapingisamik piår-
nerpåmik angnertusilertariaKar-
tut. isumaKarpunga taimailiorni-
kut uvagut Danmarkimilo ing-
mikut påsisimassagdlit Kalåtdlit-
nunånut tungassunik suliarissar-
tagkavtinik kalåtdlit pitsauner-
påmik påsitisinaugivut. taimai-
liornikut kalåtdlit isumamingnik
tusartitsinigssamingnut pitsau-
nerpåmik periarfigssaKalisåput.
atuagkat kalatdlisut
ikigpatdlårujugssuartut
— pingårrnerpautitdlugit sulissu-
tigilersimassåka tdssa atuagkat.
kalatdlisut månamut naxitertine-
kartut 220-nduput, månalo 122-
nait pisiarineKarsinaungmata —
ilait tamdkerdlutik tuninenarsi-
mangmata — isumaKarpunga na-
Kitertinexartut ikigpatdldrtut. i-
sumaxarpunga naKitertinexartar-
tut angnertumik amerdlisitaria-
xarivut kalåtdlit Nup avatdne
najugagdlit ilait taima ikigtigi-
ssut nåmagtumik pigssarsissutigi-
ssamingnik xavdlunåtut oxalug-
sinauvdlutigdlo atuarsinaungma-
ta. taimaingmat atuagkat kalåt-
dlisut månarnit amerdlanerujug-
ssuit naKitertineKarnigssdt isu-
magissariaKarparput, mingneru-
ngitsumik inuiaKatigit pissusinut
tungassunik imagdlit åmale oxa-
lugtualiat iliniutausinaussutdlo.
taimailiornikut kalåtdlit kalåliu-
ssutsimik ilisimaleriartornigsså-
nut — nangminérdlutik tamatu-
minga navssåriartornigssaming-
nut — ardlaligtigut pitsaussunik
periarfigssaxalisagaluarput. åma
inugtaoxatigingne moderniussune
uvagut pilersitavtine sumut kig-
dligsimanertik påsisavdlugo pe-
riarfigssaxalisagaluarput. isuma-
xartungauna pilersitavut kalåt-
dlit iluamik påsinex ajorait.
— ama atuagkanik atorniartar-
fit Kalåtdlit-nunånitut sungig-
patdlårujugssuartut agdlilertaria-
Karpavut. isumaKarpunga atuag-
kanik atorniartartut sujunersui-
ssartuinik sinerissame angalaor-
dlutik nunaKarfingne angnerussu-
ne sivisumik sulissartugssanik a-
torfinigtitsissariaKartugut. tåuko
iliniartitsissunut måna atuagka-
nik atorniartarfingne pissortatut
suliamik måne nutårdluinartut i-
tumik ingerdlataKartunut ikiutå-
såput — atuarfingne atuagkanik
atorniartarfingne inuinaitdlo atu-
agkanik atorniartarfine. åma a-
tuagkat sut katerssugautigineKå-
sanersut tåuko påsiniartåsavait.
uvanga påsissavka najorKutara-
lugit atuagkat pigineKartut atuag-
kanik atorniartarfingne åssigi-
ngitsune åssigmgitsussariaKarput.
ingerdlatsinerput pivdlugo måne
najugagdlit isumamingnik nalu-
naeruteKarsinåusagpata Kåumar-
saineK angnertoK pissariaKarpoK.
— isumaKarpunga Kalåtdlit-
nunåne akileråruteKalisagpat
mingnerpåmik ukiumut akigssar-
siat akilerårtarnigssamut najor-
Kutagssatut issigineKartut 15.000
kr. angnågaussut; åmut kigdligi-
titaK mingnerutitariaKarpoK. inu-
tigssarsiortut akilerårtarnigssame
ingmikortitårtariaKångilagut.
inusugtut penataunerulersut
— aningaussanik nålagauvfiup
atortitagssainik akuerssissartut
sujuligtaissuata tugdlia Jørgen
Jensen, Det konservative Folke-
partimut ilaussortat OKauseKarti-
tagåt, måna angalaningne KanoK
påsissaKarpit?
— agsut pitsaussunik påsissa-
Karpunga. 1961-ime angalaKatau-
vunga, tamatumalo kingorna Ka-
låtdlit-nunåne angnertorujugssu-
arnik pissoKarsimavoK. tamåna
agsut nuånårutigåra — isumaKar-
pungalo angalaKativka avdlat ta-
marmik taimatut påsissaKarsima-
ssut. sanaortorneKarsimassut a-
merdlaKaut, avKusernit niorKutig-
ssiorfitdlo, atuarfit inungnigdlo
ikiuissarnerme atorneKartut ag-
sut pitsaussut sanaortorneKarsi-
måput pitsaoKissumigtaoK inger-
dlåneKartut. taimatut pissoKarsi-
manera agsut nuånårutigårput.
— atautsiminerit ilåne OKauti-
gineKarpoK inusugtut måna Ka-
på gulve, overalt,
Klitsa, mat eller halvblank
Junckers parketgulve leveres fra fa-
brikken lakeret med Isoblitsa, en
tokomponentlak af isocyanattypen (ren
polyuretanlak). Det er naturligt til
fortsat vedligeholdelse at anvende
Blitsa enten mat eller halvblank. —
MAT står med en helt fløjsmat, eks-
klus'v overflade, der absorberer de
småridser og ujævnheder, der altid
kommer i et gulv ... og HALV-
BLANK giver en silkeagtig glans og
en behagelig refleks af enhver form
for lys. Begge typer danner en smuk
baggrund for Deres tæpper og møbler.
Junckerip natigssai fabrikimitdle
Blitsa-mik påssuneKarérsimassar-
put, taimåitumik Blitsa atordlugo aser-
fatdlagtailiuinigssax nangftariaxarpoK.
Blitsa-t åssiglngitsut mardluk Kinigag-
ssåuput: MAT (Kivdlitsox) åma HALV-
BLANK (Kivdlalårtox). — MAT utlnl-
kQssatut Kåxarpox kussanardlulnartu-
mik, taimåineratalo natip kigartiter-
nere plngitsorneKarsInåungitsut er-
ssigungnaersitarpai . . . HALVBLANK
silikisut KivdlernexarpoK iluarinartu-
mik xlngornernik sunigdlunit utersår-
titsissardlune. tamarmik naterssuarnut
pexutinutdlo tungavigssatut kussanar-
dlulnarput.
Skibsinventar — Sejl- og Presennmgsdug — Wire — Tovværk — Ankere —
Kæder — Værk — Beg — Piest fendere - og Bejer — Takkelgods.
umiarssuit iluine pisatagssat — tingerdlautigssiat uligssiatdlo — våjarit —
agdlunaussat — kitsat — kalungnerit — agdlunaussat inguvtigkat — uvserut
— angatdlatinut kagdlussaunavérKutit — pugtaKutitdlo — angatdlåmut ag-
dlunaussaKutigssiat.
CARL ENGHOLMS EFTF. A/S
Skibsinveniar
Strandgade 38 K — Telegram-adresse Ankerfcetting — Telefon As. 1472
SVENDBORG
-VARME
— med olie-ovne i særklasse:
OLIEOVNE Svendborg Olieovne er
driftsikre, økonomiske, de
brænder både Gasolie og
Petroleum. Brochure sen-
des uden forbindende.
O 303
og O 305
SLIANGEiCa
GI. Kongevej 70, København
(01) *21 99 41
1301111
■PrrI
»pif
i
fi® i
iiiil
gm