Atuagagdliutit - 12.11.1970, Blaðsíða 17

nunasialik Danmark
oxausex „nunasiaxarniax" naliv-
tine oxausipilutauvox. pissutig-
ssaKardlunilume. ukiut untriti-
ligpagssuit ingerdlaneråne silar-
ssuarmiut kitdlit tungånit inuiait
avdlat iluaxutiginiarnexapilugsi-
måput, aningaussatigut pissaune-
KalernigssaK nangminerdlo kultu-
rip siaruarterneKarnigsså suju-
nertaralugo, suname pissutigisi-
manerdlugo kitdlit kulturertik
avdlat pinit pitsaunerujugssuar-
tut issigingmåssuk.
imaKa uvagut måna atugarig-
såKaluta ingmivtinut tugpatdler-
sarsinauvugut piainiarsimaneK
ingminutdlo angisutisimanex ta-
måna måna OKalugtuåinångortoK?
taimailiorsinaunerpugume? KanoK
amerdlatigissut atuarsimanerpåt
Mogens Boserupip avisime Poli-
tikenime agdlagå julip 13-iåne u-
kioK måna KuleKutaKartoK: Ka-
låtdlit-nunånut tungassumik kul-
turikut ingerdlatsineK?“ — tåuna
takussutigssauvdluarpoK Kanga
avdlat kulturinik nikanarnerutit-
siniartarnex sule ximagsimångi-
vigkigput, agdlagardlo tåuna ta-
kutitsivoK erxarsartausitorxamik
taineKarérsumik Danmarkip ig-
dlersuineranik. soruname kalåt-
dlit kulturiånik nikagssainiarner-
mik OKartOKångilaK kisiånigox
kalåtdlinik pitsaunerpåmik inger-
dlatsiniarnermik. taimaivigkunå-
ngilardle.
Mogens Boserupip oxautiginia-
gå paitsugagssåungitdluinarpox:
Kalåtdlit-nunåt sujungnaersitau-
nigssamit ånåuneKåsagpat, tauva
kalåtdlit kulturiat tamarme er-
ninaK nungutitaussariaKarpoK.
kalåtdlit xavdlunångortariaxar-
put — téssa inunermut avxutig-
ssaK. pingårtumik Boserupip er-
sissutigå kalåtdlit OKausisa tå-
ssångåinaK nungutitåunginigssåt.
malungnardluinarpoK xavdlu-
nåt pissortat tamatumane isuma-
xatigigai. sivitsortoK danskit nå-
lagkersuissut piåralutik akuer-
ssorsimavåt kalåtdlit OKausisa
nungutitaunigssåt. mérKåt atua-
lerångamik iliniartitsissoxartar-
put OKautsimingnik påsingnigsi-
nåungitsunik OKausilo nangming-
neK påsisinåungisamingnik. radio
autdlakåtitsissarpoK OKautsit ta-
kornartauvdluinartut atordlugit,
mérKatdlo iliniuteKångitdlat o-
Kautsimigsut agdlagsimassunik.
peKatigalugule Danmarkip politi-
kere FN-ime oxalulinguåséput i-
nugtut pisinautitauneK igdlersor-
dlugo, tåssanilume tainexarsima-
vok inuiait kikutdlunit pisinauti-
taussut kivfåungissuseKartutdlo
nangmingneK OKautsisik atusav-
dlugit.
Kalåtdlit-nunåninåungitsoK
danskit pissortat inuiait piaivfi-
giniarsimavait pigissåinik er-
dlingnarnerpånik tåssa oxautsi-
nik. taimåisimavordle ama Is-
landime Savalingmiunilo. Spania
åma taimailiorpox Cataloniamc
Baskerlandimilo, Portugalilo tai-
mailiordlune Afrikame nunasia-
mine. Danmarkip nunasiarisima-
ssamine politikia inugpalugtungi-
vigsimavox avdlåme pineråtut i-
ma erxarsautexartumik inger-
dlåneKarsimagame: kigsautigår-
put kulturivta avdlat pinit pit-
saunerussup siaruarternigsså. å-
måtaordle danskit påsisimavåt,
inuiait xiterarissånigdlusox tåssa
oxausinik piaivfigisinaugåine
tauva inuiait taima pinexartut
ingminut atalersinexåsassut, ine-
liartornigssamut oxatdlinigssa-
mutdlo periarfigssamik arsårne-
Kardlutik. OKatdlisisagåinime
nangminerissanik oxausexartari-
axarmat.
Mogens Boserup isumaxångu-
atsiarpoK kalåtdlit oxausisa pi-
agdl.: Knut Skattebu
årtumik nungutitaunigssåt tai-
malo kalåtdlit kulturiata tamar-
me tåmarnigsså kisime avxutig-
ssaussox sujumukarnigssamut.
tungaviginiagai ilalernarsinauga-
luarput. taimale erxarsartartut
pissusingnåvånik åssersutinik ta-
kutitsingilax oxautsinik kulturi-
migdlo åtåsinausimanerit avdla-
ne xanox kingunexartarsimane-
rånik. atago mauna tamåko er-
xartulåriartigik, påsiumavdlugo
Boserup ilumornersox.
sivisumik ilungersornartumig-
dlo akiusimavdlune Islandip ki-
same kivfåungissutse tigorxigpå,
taimalo islandimiut oxausé pi-
ngårtitaorxilerput. Boserupip
navsuiainera maligdlugo tamåna
kingunexartugssaugaluarpox kul-
turikut aningaussarsiornikutdlo
nåkåutornermik, atugartussutsiv-
dlo toxuneranik. xanordle pisso-
xarpa? Island ineriartorsimavox
tåssaulerdlune moderniussunik
sujuarsimassorujugssuarnigdlo i-
nulik, åle Danmark ikiortigingi-
kaluardlugo. oxausilo xanox pi-
pat? inuiaxatigit 200.000 inordlu-
git amerdlåssusigdlit, nangmine-
rissamingnik oxausexartut inuiait
avdlat påsisinåungisåinik. tama-
tuma kingunerinerpå avåmut a-
tåssutaerunex? — någga. is-
landimiut oxausisa pingårtinexa-
lernerata kingunerisimavå inuiå-
nguit tåukua ukiut amerdlaru-
jugssuångitsut ingerdlaneråne a-
tuagkiornikut sujuariarujugssu-
arsimanerat, agdlåt silarssuar-
miut akornåne sujuartunut ilau-
lerdlutik. tamåname agdlåt ki-
ngunexarsimavox islandimio a-
tuagkiortox atarxiniarnexarsi-
mangmat Nobelip nersornausiuta-
gånik tuninexardlune. danskit
kulturikut inunerat nalinganik
lakutitaxarsinauva? norskex No-
belip nersornausiutagånik tuni-
nexarsimassox professor Friis
nangminex oxalugtuarpox island-
imiut naussorigsaissuinik oxalo-
xatexartarnerminik politikimik a-
ningaussarsiornermutdlo tunga-
ssunik. oxarpox inungnik ilinia-
gartujungitsunik avdlanik politi-
kikut taima xautussaxartigisima-
ssunik sujumugaxarsimanane. ta-
måna takulitsinginerpa Dan-
markip xivingatårniarpatdlårsi-
maneranik sumiginarsimavdlugo
nunat tamalåt akornåne nagdler-
sutilernigssax tungavexartartox
nangminex inuiåussutsimik på-
singnigdlune inuiåussutsip eria-
gissagssartaink pingårtitsinermik?
avdlamik åssersutexariarta. Sa-
valingmiut danskit nunasiarisi-
mavait. savalingmiormiut ag-
dlagtausiat pilersinexarmat, Sa-
valingmiut tåssåusimåput pitsu-
ssutsip unerivfialusox. savaling-
miormiut agdlagtausiånik piler-
sitsissup Hammershaimbip sulia-
ne nangminex neriugivatdlårsi-
mångikaluarpå, misigisimavdlu-
gule suliagssamut xaerxussauv-
finilusox maligdlugo iliortaria-
xardlune. uvdlumikut tamatuma
kingunera imåipox: savalingmi-
ormiut oxausé kingumut pingår-
tinexalerput. inuiånguit 38.000-
Inarnik amerdlåssusigdlit oxaut-
simigsut agdlagaussunik angner-
tungåtsiartunik atuagkiautexa-
lersimåput. atuagkiortut savaling-
miormiut sordlo Hedin Bru ama
J. H. O. Djurhuus skandinavia-
miut atuagkiortuinut amerdlaner-
nut nagdlersusinåuput, skandina-
viamiutdlo moderninik atuagkior-
tartut ikigtuinåuput savalingmi-
ormiut taigdliortuånut Stein-
bjørn B. Jacobsenimut angumag-
sinaussut.
savalingmiormiut oxausisa pi-
ngårtinexalernerat avåmut må-
tussaunermik kingunexarsima-
nerpa? nangminex takoriarsiuk.
avdlanik inuiangnik sume suju-
mugaxartoxarsinauva savalingmi-
ormiutut oxautsinik tatdlimanik
påsingnigsinaussunik, tåssa nor-
skisut, danskisut, svenskisut, sa-
valingmiormiutut islandimiutut-
dlo? aningaussarsiornikut suju-
mukarnex åma uvdlumikut Sa-
valingmiune aitsåt taima agtigi-
lersimavox. tamånale ilungersu-
ngårnikut aitsåt pisinausimavox.
danskit nålagkersuissut naggatå
tikitdlugo savalingmiormiut o-
xausé naxisimaniarsimagaluar-
pait. savalingmiormiut agdlag-
tausiata pilersinexarneranit ukiut
untritigdlit xångiuneråne sule i-
nerterxutausimavox Savalingmi-
une iliniartitsissut mérxanik sa-
valingmiormiutut oxalussinigssat,
iliniartitsissutdlo taimailiortut a-
ssagtunexaratik soraersitaussarsi-
måput. taimåitordle savalingmi-
ormiut oxausé sujuariartorsinau-
simangmata tamåna pissutexar-
pox kinåussutsimik ugpering-
ningnermik.
ximerdlulåriartigik inuiait o-
xautsimik ånaissaxarsimassut i-
malunit Boserupip oxautigissåtut,
inuiait atugartungortitausima-
ssut. åssersutitut tigoriartigo
Shetland. xavdlunåtsiait oxausé
tåssane atornexartut tåmarput u-
kiup 1800-ip migssåne. oxautsit
ikigtuminérånguit påsisinaussait
tacrsernexarput silarssuarme o-
xautsit siåmarsimanerpårtåinik,
tåssa tuluit oxausinik. tamatuma
kingunerå aningaussarsiornikut
nåkåutornex, inuit nugternerat
atuagkiortoxångineralo. imalunit
Bretagne éssersutigeriartigo.
franskit nålagkersuissut tamåne
oxausiussut piåralutik nunguti-
niarsimavait. tamatumalo kingu-
nerå uvdlumikut Bretagnip Fran-
krigip ingmikortuinit tamanit ki-
nguarsimanerpaunera. imalunit
Baskerland taeriartigo. general
Francop inerlerxutigisimavå ba-
skerit oxausisa atugaunigssåt,
tåukugox iliniåsangmata spania-
miutut, silarssuarme oxautsit siå-
marsimanerpåt tugdlinik. kingu-
nera: tamåne inuit uvdlumikut
pitsoru j ugssuput.
åssersutit tamåko nivtånginer-
påt Boserupip pissutiginiagai ug-
pertitsiniarnerussut? nunat ine-
riartortiniagkat inuiangnit avdla-
nit angnermik påsisimavåt oxaut-
simik kulturimigdlo pingårute-
xarnerat. Tanzania uvdlumikut
Afrikame nunanit avdlanit suju-
artuvox. nuna avdlat taimatut a-
ningaussarsiornikut ingerdlaler-
torsimatigingilax, åmale nuna av-
dla taimatut ilungersorsimatigi-
ngilax tuluit oxausé tamåne ator-
nexaraluartut nangmingnex o-
xautsimingnik taorserniardlugit.
tamåko takutitsiput — xanor-
dlunit pinexartunut nuåningitsi-
gisagaluarpat — Danmark nuna-
siamine ingerdlatsiniartox nunat
fascistiussut Portugalip Spaniav-
dlo politikiatg åsserdluinånik.
Danmarkip nunasiarisimassai
mardluk Danmark agssortordlugo
sorssugsimåput oxautsisik pingår-
tinexartilerniardlugit. Boserupip
agdlagå takutitsinarpox kalåtdlit
inuiait åma taimatut akiutaria-
xartut, tamånalo måna autdlarti-
tariaxartox! Kalåtdlit-nunåne
mardlungnik oxausexarnigssax
ajornarnerussugssåungilax Is-
landime Savalingmiunilo taimåi-
toxarneranit.
Boserupip naggatågut taivå
Kalåtdlit-nunåne kulturikut su-
juarsainigssarox. uvanga tamåna
taiumavara kulturimut inungnut-
dlo akerartortumik ingmikortitsi-
niarnermik. kalåtdlit pingitsai-
livdlugit xavdlunånik iliniartitsi-
ssoxartinagit xavdlunåtutdlo ra-
diume autdlakåtitsissoxartinago
Danmarkip pissugssauvfigå Ka-
låtdlit-nunåne atortitsiniainigssa-
ne FN-ip inugtut pisinautitauner-
mik nalunaerutånik, taimåingig-
pat Danmark FN-imit anissaria-
xarpox.
Boserupip naggatågut oxause-
risså anguniagkame kingunexå-
nginigssånik kalåtdlit oxausisa
nungutitaunigssånik, takutitsivox
avdlane xanox pissoxartarnera-
nik ilisimassaxångineranik. kalåt-
dlit oxausé atåinarsinåusagpata
kalåtdlit pinavérsimatitariaxar-
put xavdlunånut iliniartitsissunut
radiukutdlo autdlakåtitanut xav-
dlunåtunut.
påsinarsisimavox oxautsit i-
nuiait ikigtuinånguit atugait su-
juarsarnexarsinaussartut atorne-
xarångamik. taimåitumik åma i-
nuiait tamalåt akornåne pexati-
gigfexalersimavox tamatuminga
sulissussiniartumik. måna UNES-
CO angnertumik sulexatiginiar-
nexalerpox pilerssårut tamåna pi-
viussungortiniardlugo. pexatigig-
fik pilersinexarpox 1962-ime pro-
fessorimit finlandimiumit Pierre
Naertimit, tåssanilo præsidentiu-
simassox sujugdlex tåssa Halldor
Kiljan Laxness. månåkut præsi-
dentiussox tåssa catalanimio Sal-
vadore Espriu, generalsekretæri-
uvordlo franskex George Costa,
pexatigigfiup aterå Associaton
Internationale pour la Défense
des Langues et Cultures Mena-
eees. soxutigingnigtut angneru-
ssumik tusardlernexarsinåuput
skandinaviamut tungatitdlugo se-
kretæriussumit, Thomas Lunden,
Kungshamra 24 A, S-I71 70 Solna,
Sverige imalunit atåne atsiortu-
mit Norgemut tungatitdlugo se-
kretæriussumit (Knut Skattebu,
N-2950 Skammestein, Norge), pe-
xatigigfiup tåussuma najorxuta-
rissai nåpertordlugit kulturikut
politkimik ingerdlatsiniarnex Ka-
låtdlit-nunanut iluaxutauneru-
ssugssauvox danskit nunasiaxar-
niarneråningarnit.
Knut Skattebu.
z
z
EVIN RU DE
2 cyl. — 25 HK
60 km/timen
Altid startsikker.
Leveres med trækstart
eller elektrisk start.
Skriv efter 4-farvet brochure.
tamatigut autdlartartoK. pinexarsinauvoK nusugtagkamik elektrici-
tetimigdlunit autdlartitsfssutiligtut. agdlagdlutit brochure 4-nik xa-
lipautilik xlnutigiuk.
Kuponen sendes til generalagenten — agdlagfigssax general-
agentimut nagsiunexåsaoK:
KETNER MARINE, Vordingborggade 6-8, 2100 København 0.
Send 4-farvet brochure EVINRUDE SKEETERit
på EVINRUDE SKEETER brochuriat 4-nik
xalipautilik nagsiuguk
Navn/atex ........................................................
Adresse/najugax ..................................................
By/igdloxarfik ...................................................
17