Atuagagdliutit - 12.11.1970, Blaðsíða 27

anmgaussamérneK
akornutaussoK
nunat ineriartortiniagkat misigssuivfigineKarneråne
„silaKarssusermut akerdliussutut itOK nanertinartoK nunane sujuar-
sagagssane atausinåungitsune pisimassoK åssersutikut imåitukut er-
ssersineKarpoic. atomreaktore misiligut —1 miil. dollars migssilior-
dlugit akilik atorneKarnane uningavoK pissutigalugo ventile 1.000 dol-
larsinik akilik taorserneKartariaKarmat".
Argentiname atomip nukinga
pivdlugo atautsimititane ilisima-
tut sujulerssortåt, Jorge A. Saba-
to, matumuna erssersitsivoK tupi-
gusutigalugo takussaminut, tåssa
nunane ineriartortitagssane ilane
aningaussarpagssuit atorneKar-
tarmata pisatsersutit misigssui-
nermut atugagssat akisut pisiari-
neKartarneranut, kisiåne inger-
dlatsinerme aningaussartutigssa-
nut atugagssamininguit pigssar-
siarineK ajornangajagdluinartar-
dlutik.
Sabato onarpoK pissutsinut ta-
måkununga pissutaunerpaussoK
tåssaussoK ukiut 2000-gssåne år-
Kigssussinerit nålagauvfingme pi-
ssutsinik malingninarpatdlårtut,
ukiut nutåt pissariaKartitåinut
nalerKutungorsarneKarsimångit-
sut, tamånalo ilisimatutut misig-
ssuinermut kigaitdlagsautaussu-
mik malungniusimavdlune. tamå-
nalo pissutigalugo nunane suju-
arsagagssane misigssuinerme Ki-
tiussut malungnautesarput „pit-
sauvatdlånginermit, nålagauv-
fingme pissutsinik atatitsinarner-
mit avångusungnermitdlo, åmalo
sulinermut pingorsaissumut peri-
arfigssamik sumigdlunit tunissi-
sinåungitdluinarput".
isumat tåuko Sabatop sarKti-
miupai nunane ineriartortitagssa-
ne ilisimatutut misigssuineK piv-
silarssup aulisagai
ikileriarsimaxissut
uk. 40 kingugdlerne
franskeK imap umassuinik ili-
simatoK åmalo imap iluanik på-
sisimassaKardluartoK Jacques
Yves Cousteau silarssup imartai-
ne umassut isumavdluarnångitsu-
mik ereartorpai OKardlunilo si-
larssup imartai arritsumik kisiå-
ne Kularnaitsumik tOKungajaler-
sut.
imarssuarne ardlalingne ukiu-
ne 3 'A-ine ilisimassagssarsiorneK
inerKåmerpå imalo påsissaKarsi-
mavdlune, silarssuarme imat ang-
nertumik mingugterneKarsimane-
rånut inuit pissussut.
inuit tamarmik isumaitarput u-
liamik mingugterinerit kisimik
pissussut umassut naussutdlo i-
mane tOKujartomerånut. kisiåne
tamåna kukuneruvoK. akissug-
ssåussutsip angnersså tugtine-
KartugssauvoK nunarssup inuinut
nunarssuit Kulåne silåinaK mi-
ngugtermåssuk, pujoralaitdlo ajo-
Kutaussut sialungmit imånut i-
ngerdlåneKartardlutik. isumaKar-
poK ugpemarsautigssaKardlune
silarssup imartaine aulisagkat u-
kiune kingugdlerne 20-ne 40 pro-
centimik ikileriarsimassut. avisi-
liortunik atatusiménatigingning-
nerme professor Cousteaup er-
sserKigsarpå aulisagkat Kaleruag-
dlitdlo åssigingitsut 1000 migssait
ukiut kingugdlit ingerdlanerine
nungusimassut tOKuvdlutik. ilu-
mutdlo inuit nangmingneK su-
jungnaernigssartik ugpemarsar-
dlugo atsiorpåt silarssup imartai-
ne inuneK sujungnaersitdlugo, tai-
må OKarpoK, taimalo agdlagpoK
atuagagssiaK „Fiskaren" Norge-
me naKiterneKartartoK.
dlugo agdlagkame såkortume atu-
agagssiap Kåumatit pingasungorå-
ngata sarKumersartup „Impact of
Science on Society“-p normuane
kingugdlerme, atuagagssiaK tåu-
na naKitertineKartardlune UNES-
CO-mit, FN-ip kåtuvfeKarfianit
iliniartitaunermut, ilisimatusar-
nermut kulturimutdlo. normo
tåuna imåituinarnik imaKarpoK
„pitsåussuseK amerdjåssusermut
akerdliliutdlugo".
isumane erssendgsarniardlugo
nuname ineriartortitagssame mi-
sigssuissarfingme Kitiussume inu-
nerme pisimassujuartartut erdlo-
Kinartut agdlautigisimavai. ingmi-
kortume autdlarKausiutaussume
aningaussartutigssarujugssuit a-
torneKåsagångata kikut tamarmik
nuånaringnigdluartarput — pi-
ngårtumik politikerit: igdlorssuit
nutåt atoncårtineKåsåput, pisat-
sersuterpagssuit pisiarineKåsåput,
tamåkulo avisitigut erKartugag-
ssauvdluartarput, OKalugiartoKar-
tåsaordlo.
ukiut 5 migssiliordlugit tama-
tuma kingornatigut ingmikortup
åipå autdlarnersarpoK. pisiagssat
pisanganartut tamarmik pisiari-
neKarérsimåput. måna ingerdlat-
sinerme aningaussartutit kisimik
matuneKartugssåuput, sordlulo
Sabato OKartoK: „igalåminernik
putdlaissartoK dr. phil-tutdle pi-
ngåruteKartigisinauvoK". kisiåne
måna angussarissat sarKiimernia-
lisangmata aningaussagssaicar-
nigssaK ajornakusornerulersar-
Pok, misigssuivdlunilo sulineK ki-
gaitdlagsarneKartarpoK: eKiteruv-
fik „pisåtanut akisunut iliveKar-
fingortarpoK suleKataussutdlo nå-
måinartut kiserngorutardlutik".
misigssuissartut pikoringnerssait
autdlararsimåput taimalo asero-
riartornermut ikiutdlutik.
ingmikortut pingajuåne, eKite-
ruvfingme ilisimatusarnerup ine-
rituinik inuiaKatigit katerssuivfi-
gissagssåne, suliaK tamarme asu-
linarsimavoK pissutigalugo suli-
niarneK tamarme nålagauvfing-
me pissutsinik maleruaiginarpat-
dlårnermit ipitineKarsimagame.
nunane sulivfigssualingne
åma amigauteKartoK
åmåtaoK nunane sulivfigssualing-
ne ilisimatusarnikut misigssuine-
rup pitsåussuseKarnera årdlernu-
tigisavdlugo pissutigssaKarsinau-
VOK.
professor G. A. Boutryp, Con-
servatoire National des Arts et
Métiers-ime Parisimitume ator-
figdlip ilisimatungorniardlune ag-
dlautigissat amerdliartupilornerat
oKauseKarfigisimavå: USA-ginar-
me fysik-imut tungassutigut ili-
simatungorniardlune agdlautigi-
ssartagkat amerdlåssusiat ukiune
1922-mit 1966-imut 50-eriåumik
amerdlisimavoK.
Boutry aperivoK „suliagssaKar-
fingme silagssuårissutsimut taima
tungåssuteKartigissume amerdle-
riaut taimåitOK pisinåusanersoK
misigssuissartut avguaKatigigsit-
dlugit pitsåussuseKarnerat migdli-
sineKarsimatinago". OKautigå ili-
simatusarnikut atortugssat nani-
terneKarsimassut amerdlåssusiat
KanoK agtigissumik nutårtaussu-
nik iluatingnartunigdlo nalunae-
ruteKartariaKarnermit aulaja-
ngemeKartarsorinångitsoK, kisiå-
ne ilumortumit matumånga, ili-
simatusartut avdlatut ajornartu-
mik sumigdlunit naKitertitsissari-
aKarsimassut — imaKa såkortu-
vatdlåmik OKardlune sugaluanig-
dlunit — aulajangersimassumik
akugtussusilingnik. pisimassoK
tamåna USA-me OKautigineKar-
tarpoK „Publich or Perich“-itut.
pissutsit avdlat misigssuiner-
mik sulinerup pitsåungineruler-
nigssånik nagsataKarsinaussut tå-
ssåuput, taima Boutry OKarpoK,
Europame misigssuissarfit ilaisa
Amerikame misigssuissarfingnut
maligtaringnigkumatussarnerat,
pissutigalugo „misigssuinerme
sujulerssuissup misilerainerit av-
dlane ingerdlåneKarérsimassut
mianerssortumik avdlångoraute-
Kartitdlugit åssilivdlugit atuine-
rata isumavdluarnarsisitarmago
ugpernarsautigssaK — pigssarsia-
riniåsavdlugo ajornakusortoK —
misigssuinerup kingunerisa ilua-
Kutaussut anguneKarnigssånut."
tamåna tunuleralugo Boutryp
oKauserissai Sabatop OKauseri-
ssaisutdle sukangatigaut. OKar-
Pok: „inusugtorpalugtumik nuå-
nårneK ilaKartineKartoK erKigsisi-
mårnermik misigssuissarfingne
tamane sujornatigut malungnau-
taussoK — angisune mikissunilo
— taorserneKariartuårsimavoK u-
lapipatdlårnerssuarmit, uivssumi-
ssutigssarsiornermit åmalo avisi-
tigut tusagagssiorfigtigutdlo nalu-
naerutit tugdluångitsoK ilånilo
ingmingnut akerdlerigsut siaru-
arterneKartarnerånik ilerKumit".
pilerisårutinut putusaruti-
nutdlo sunertisinåungineK
suliagssaKarfingme „amerdlåssu-
seK akerdleralugo pitsåussuseK"
aperKut avdlauvdluinartoK fm-
pact-ime erKartomeKarsimavoK
Martin Esslin-imit, BBC-ime ra-
dioteater-imut pissortaussumit.
tåuna OKarpoK TV-kut autdla-
kåtitat amerdlåssuseKarnerata i-
ssigingnårtut pisimassunik piviu-
ssunik pisimassunigdlo piviussu-
ngitsunik ingmikortitsinigssamut
piginåussusiat sinikatålersikiar-
torsimagå. TV Kasuersårnermut
alikusersuinermutdlo suniniutau-
ginangajangmat autdlakåtitat Ka-
noK issusilerneKarajugtarput ali-
kutagssatut naleKarssusertik nå-
pertordlugo.
silarssuarme nunat tutsuvinardluinar-
tumik motoreKartariaKarfiunerssåt tå-
ssa Kalåtdlit-nunåt. Evinrude ukiut
60 sivnerdlugit motorinik isumangnåi-
ssusertik pivdlugo silarssuarme tamar-
me tusåmassaussunik sanassarsima-
vok, tamånale kisime nåmångilaK. ilu-
arsaissariaKalerpat tamåna pilertortu-
mik inungnitdlo ilisimassaKardluartu-
nit isumagineKartariaKarpoK. tai-
maingmat Evinrude iluarsaissarfigpag-
ssuaitarpøK — Kalåtdlit-nunåt tamå-
kerdlugo — tamarmik kingorårtigssa-
nik namagtunik ingmikutdlo iliniarsi-
massunik sulissulingnik.
Evinrude motårit 1,5 åma 210 hk akor-
nåne nukigtussusigdlit pigineKarput.
agdlagtitsivigssarssuaK Kalipautilik pi-
niaruk.
tamåna pissutigalugo, Esslin
taima agdlagpoK, Vietnam-ime
såkutuvit tOKussarnerat isuma-
KarfigneKartalersimavoK angne-
russumik mingnerussumigdlunit
soKutåungitsutut, pisanganartuv-
dlune imalunit alikutauvdlune,
sorssungneK pivdlugo filmiliame
issigingnårtitsissartuningarnit pi-
ngånginerutineKalerdlune. politi-
kerilo nalilerneKartarpoK TV-me
takutinera Kuiasårissututdle ali-
kutagssausinaunersoK.
Esslin såkortumik oKauseKar-
poK fjernsynip piviussungitsunik
autdlakåtitsissarnerinut imersui-
niåinarneranutdlo, kisiåne nauk
issornartorsiuigaluardlune suni-
niut tåuna isumavdluarfigissoru-
jugssuvå isumaKarfigigamiuk tå-
ssaussoK — imalunit tåssaulersi-
naussoK — erKumitsuliortautsip
moderneussup iluaKusiniartua.
TV-ip issigingnårtunik suni-
vatdlårnigssånut årdlerinauteru-
jugssuaK pivdlugo amerdlanernit
isumanerdlugpatdlångineruvoK. i-
sumaKarpunga TV-me autdlakå-
titat amerdlåssusiat taimatut pi-
ssoKånginigssånut isumangnait-
dlisautaussoK. TV atordlugo pile-
risårutit ukiut ingerdlanerine i-
ssigingnårtunut sunisinaujungnåi-
sagunarput. taimåisaortaoK TV
avKutigalugo nålagkersuinermut
tungassutigut suniniarneK, taima
Esslin OKarpoK.
Ingen andre steder i verden har man
så hårdt brug for en motor, der aldrig
svigter. Evinrude har gennem mere
end 60 år bygget motorer, som er ver-
densberømte for enestående driftsik-
kerhed, men det er ikke nok. Skulle en
reparation blive nødvendig, må den
kunne udføres hurtigt og professionelt.
Derfor har Evinrude etableret et net
af service stationer — over hele Grøn-
land — hver med komplet reserve-
delslager og specialuddannet mand-
skab.
Der findes Evinrude motorer fra 1,5
til 210 hk. Rekvirer det store farve-
katalog.
nalunaeKutanik iluarsaineK pitsaunerpaK.
pilertornerpåmik tuniussissartoK. iluarsagkat tamarmik
KularnaverKusigkat.
TIK-TAK . Kirkegade 18 . 6700 Esbjerg Danmark.
med ægte PUNCH eller COGNAC
Reichardt Pokalrt Punch-ivingnik Cognacivingnigdlo imagdlit

EVINRUDE
mlslligtagkat nakåtiagtitsissarput.
ERFARING GIVER STYRKE
Kalåtdlit-nunåt tamékerdlugo niorKutigineKartarput — kingor&rtigssai
aitdllmatigineKartuåinarput
tikisitaiasartua: KETNER MARINE, Vordingborggada 6—8, København 0.
Forhandlet over hele Grønland. — Altid reservedele på lager.
Importør: KETNER MARINE, Vordingborggada 6—8, København 0.
EVINRUDE..!
27