Atuagagdliutit - 12.11.1970, Blaðsíða 30

ingminut napatmiardlune
autdlaorsimavfik
ManitsoKlejren — Manitsume
autdlaorsimaneK — puiorsinåu-
ngilara. Kalåtdlit-nunåne aut-
dlaorsimassamerpagssuit misigi-
simagaluarpåka, tåussumale pa-
kasarteKåtårnertigut silardlug-
dluinarnermigutdlo avdlat tamai-
sa akimorpai.
sordlule naluneitångitsoK au-
HAMfWRtHOR
skift til
UNDERTØJ
- fremstillet af specielle bløde og
elastiske bomuldsgarner - syet
med fladsøm, der ikke generer -
pasformen er perfekt - det vil De
snart opdage!
Alle størrelser og modeller til
drenge og mænd i farvet eller
hvidt net, interlock og rib-rib.
agdl.: Poul Madsen
ssarmåna autdlarsimanerit 4 pisi-
måput, Ilulissane, Manitsume, På-
miune Narssamilo. maunalo ag-
dlautiginiagara tåssa Manitsume
autdlaorsimaneK „ManitsokLej-
ren“ 1970.
Manitsumut pivunga kiagterug-
tortarfiata nalåne silagik, seKina-
rik. silaginatdlaKuniardlugo su-
nauvfale taimåisångitsoK. ana-
guane uvdlåkut nigerssuaK sia-
lugtalik.
uvdlup ingerdlanerane autdlar-
nigssarput kinguartitertuarsimav-
dlugo unugkå nal. 20 migss. holdit
sujugdlit angatdlåmik uiåuniar-
neKarsinangorput. tamatuma na-
lerpiåne KGH-mit nalunaerutigi-
neKarpoK Disko Kangerdlugssup
påne anorerssuarmik ingerdlar-
KingneK sapileratdlarsimassoK
taimalo tikinigsså uvdlormut tug-
dlermut kinguarsimavdlune. tai-
manikut niviarsiarKat sisimior-
miut ilaungmata nagdligeKåvut.
ånangniutit pingasut kaligpavut
kisalo aKuteralangnit mardlung-
nit autdlarsimanivtine atugag-
ssavtinit ingerdlaKatigineKardlu-
ta. anorikitsungeKaoK siagdler-
dlune Karssuatinardlunilo, taimåi-
tumik ornitavtinut apukavta sia-
lungmit taratsumitdlo niputivig-
simavugut.
spejderit ornitavtinut iserfig-
ssaKaringitsumut niuneKarnigssåt
erKarsautigalugo isumagigsånge-
Kaunga, spejderitdle nikatdlungå-
ngitsut — sujulerssuissuilo ma-
nitsormiut umårigdluinartut —
uvavnik Kimagtitsiput. tugpat-
dlersautigaka Manitsumit autdla-
livigdluta plastike 100 m pisiar-
put kisalo Manitsume spejderit
tonsip KerKa migssiliordlugo a-
merdlatigissut Kissuit katerssorsi-
massait agssartorérsimavdlugit-
dlo; taimaingmat aulajangerpu-
nga uninåsassugut.
ikåussuinerput pilertortumik
nåmagsivarput atortugssavutdlo
sigssamit 500 m migssiliordlugo
Skibsinventar — Sejl- og Presenningsdug — Wire — Tovværk — Ankere —
Kæder — Værk — Beg — Plast fendere - og Bøjer — Takkelgods.
umiarssuit iluine pisatagssat — tingerdlautigssiat uligssiatdlo — våjarit —
agdlunaussat — kitsat — kalungnerit — agdlunaussat inguvtigkat — uvserut
— angatdlatinut kagdlusséunavérKutit — pugtaKutitdlo — angatdlémut ag-
dlunaussaKutigssiat.
CARL ENGHOLMS EFTF. A/S
Skibsinveniar
Strandgade 38 K — Telegram-adresse Ankerketting — Telefon As. 1472
Hundested-
motoren
DEN MEST ENKLE OG LYD-
SVAGE MOTOR
A/S Hundested Motorfabrik
3390 Hundested . Telegramadresse: PROPELMOTOR
ungasigtigissume autdlarsimav-
figssavtinut agssartordlugit. tu-
pertornivta nalåne nivtaraluar-
poK akuneK migssiliordlugo —
Kujanavigsumik — maligtinardlu-
guluåsit åma siagdlilenugdlune
aKaguanimut ingerdlåinartumik.
taimanile ilimagilerérpara aut-
dlaorsimanerup tåussuma nali-
nginaussunginigsså upalungaersi-
niartariaKartordlo. tamåna piv-
dlugo tovKit ingmingnut Kanigtu-
nguångordlugit nåpartiterpavut
ingmingnut aulajangertitersinå-
ngordlugit, sila årdlerinarpatdlå-
Kingmat. tovKit akornisigut kug-
ssiortiterpugut kugssiatdlo ataut-
simut katiguvfigssalerdlugit. tov-
Kit noKarutait kigdlingilo ujanta-
nik Kajangnaerssordluarpavut
naggatågutdlo tamaisa plastik-
imik Kagdlersordlugit.
upernåkutdle sékutut tuper-
ssuånik, taiméitumik misigissa-
KarsinauneK erKarsautigalugo,
pigssarserérsimagaluarpugut, su-
nale patsisausimanerdlune noKa-
rutai noKaruserfilo kisimik éngu-
put. nauk tupilissartut kisimik
ilausinautitaugaluartut patrulje
atauseK kisime nagsataKarpoK.
Kujanavigsumigdle patruljekas-
siutai mardluk tikiput avdlatdle
mardluk tåmardlutik.
uvdlut åipagssåne niviarsiarKat
tikinigssåt pisångatigårput, tai-
manikut sule sialuk kuissuinau-
vok soveposit masaKalutik, nu-
kagpiarKatdlo kumé imarpalug-
tuinaussarput. taimåikaluartoK
autdlaorsimavfingme nikatdlu-
ngassoKångeKaoK niviarsiantatdlo
tikikamik ama taimatut Kimasår-
tigigput.
niviarsiarKat nagsatarKortussa-
Kingmata kuvfertilissartoKartar-
dlutigdlo sitdlimauterérdlugo tov-
Kit nutåungitsut pingasut népa-
rérpavut, sunauvfalume. tikeriat-
dlartut tupermik atautsimigdlunit
autdlaorsimanermilunime ator-
tugssanik nagsataKaratik. tuper-
ssuaK tipi — indiånerit tovKat 40-
nut igsiavfiusinaussoK — nagsar-
påt åmalo Kanai pissariaKardlui-
nartut puiordlugit Diskomit niu-
ngitsorsimavdlugit. ikumassartut
pingitsorneKarsinéungerugtortut
atautsimigdlunit nagsataKångit-
dlat. avdlatut ajornaKingmat a-
jornartorsiutivut årKingniarnia-
lerpavut. sila ajoraluaKissoK Jo-
hannes Tobialo Manitsuliartaria-
Karput pisiarissugssauvdlugit iku-
massartut, petrolio 50 1 kisalo
plastike 200 m. ikumassartut uv-
dloK tamåt ikumassariaKartåså-
put unagsivigssaKardlutalo paner-
sivigssaKarumavdluta. uvavnut
nalorninartoKaraluaKaoK silame
taimåitume ilumut autdlartitsi-
ssariaKarnersunga, kisiéne Kuja-
nartumik ajungitsumik ingerdla-
vok. Manitsup tungånut uiarneK
saperamik akornginarme tulari-
ardlutik pisugdlutik éngusimåput
taimalo uternermingne pigssar-
siatik tamaisa umiatsiåp tungånut
agssartortariaKarsimavdlugit.
suliagssaK tugdlingutOK tåssa
niviarsiarKat Kangatsivfigssiusav-
dlugit. taimåitorme tuperssuaK
tåuna atordlugo Kissuitdlo ilua-
Kutigalugit niviarsiarKanut arfi-
neK pingasunut inigssaK nåmagsi-
varput. taimanikume tikeneårav-
ta tovKit tatdlimat autdlaorsimav-
figssavta ilåne navssåvut pigisi-
mångikaluaruvtigik KanoK ilior-
simåsagaluarnerpugut. sordlume
tåssa Kilangmit nåkåinarsimassut
masagtorujugssuarmutdlo tugsi-
mavdlutik. aitsåt angerdlamut ti-
kikama påsivara kungip paniata
isumagingningneratigut nagsiune-
Karsimassut. Benedikte pivdlugo
hurra!
uvdlut sujugdlit tåukua siag-
dlinarnerssuata tovKit avdlatdlo
issikugssaringisåinik issikoKaler-
sipai, taimåitumik aKaguane se-
Kinernigsså neriutigigaluaKårput.
avdlatut ajornaKingmat piler-
ssårusiaK maligdlugo ingerdlatit-
sineK ajornaKaoK. uvdloK inger-
dlassarpoK nerissagssiornermik,
tovKit upisimassut nåpakåtiterne-
rånik kugssiat nåkutigiuardlugit
ilånilo kungnerat avdlamut sa-
ngutitardlugo. åma uvdlune tåu-
kunane isumagssarsiaugatdlaru-
joK plastikit erKaivigssiat putu-
låginardlugit ulikuminardluinar-
tussut.
augpalårtulerfik anorimit upi-
ngajagtalermat uvdloK sujugdli-
naK augpalårtoK amorKavarput.
uvdlut sialugsiorfiginermik ki-
sa sungiutdluinarparput. kisa
naggatågut autdlaorsimavfigput
„sialungmut akerssuvfingmik" at-
serparput, imalunit „ingminut na-
patiniardlune autdlaorsimavfing-
mik“. sordlume aitsåt spejderinik
taima sapitsigissunik takussunga,
nauk ukiorpagssuit Kalåtdlit-
nunåne spejderitut inusimagalu-
ardlunga. soveposimutdlunime
Kausersumut ikigaluarångamik
nåmagigtaitdliortumik ajussårpa-
lugtumigdlunit takuneK ajorna-
KaoK.
patruljit ilaisa tovKup iluata
agfå ujarKanik såtunik Kagdler-
sorpåt silataitdlo ilångutdlugit,
taimailivdlutik maragdlungmut
igdlersuserdlutik. isårissamikut
plastikinik iluagtitumik Kulissisi-
massut ila pivdluarneroKaut.
silame ikumatitsivdlune neri-
ssagssiorniarneK ajornavigpoK;
taimåitumik ikumassartuinavit
atordlugit tovKit iluine igassarpu-
gut. tugtut neKåinik nåmagtunik
peKarpugut silalo atoruminarseri-
artoK sårugdligtOKartardlune. tai-
maitdlune uvdlåt ilåne tovKit ilå-
nit nivdliarpalugssuarmik tusa-
ravta pileriatdlarigput ivsingigag-
ssaliatik upitineramikik, Kujanar-
tumik ussoKarsimanane. kisiåne
issigissaK agdlautiginerdlunit a-
jcrnaKaoK.
pissutsit taimåititdlugit tuper-
me torersutitsineK ajornaKaoK.
kalåtdlisordluinaK pigamik, ilåni-
lo skåne marmeladiminermik
navssårtoKartarniardlune. Kuja-
naKaorme nåmagigtaerujugtartu-
nik sångitsunigdlo ilaKånginavta.
autdlaorsimavfingme pissusiler-
sorneK kussanaKaoK tupingnåi-
nartumigdlo Kimavdlutik.
taimaitdlunime uvdlåkut apisi-
mavoK, åmame tåuna kisime ami-
gautaulersutut ikame. OKautigåt
seKineroK feriaKarsimassoK. ku-
gussauneK kisiat amigautigileriå-
nguatdlarigput taimaitdlunime
unuit ilåne nagdliupoK. kup supi-
nera tamåna KåKamit pivoK, ku-
larnångitsumik sunaunersoK av-
ssiaKutarisimassane aserordlugo
imeK kugtorssuångorame, asulo
autdlaorsimavfinguarput nalår-
dluinardlugo åma kugdlune. tu-
peK taKuausivigput 4X8 m migss.
angissusilik Kiterpiardluinardlugo
ereorpå sutdlo kugusinaussut ta-
mardluinaisa kugutdlugit. pisima-
ssok tåuna ilångungmat ila na-
ngitineK ingassaginarsigaluarpoK.
anordlileralugtuinarmat suju-
lerssuissut katerssorpugut KanoK
iliornigssarput isumaKatigissuti-
giniåsavdlugo. silagssamik nalu-
naerutit tamarmik isumavdluar-
nångeKingmata isumaKatigigpu-
gut autdlaorsimaneK avdlatut
ajornartumik kiplnartariaKarig-
put aKagukutdlo — sapåme sila
atugssåusagpat — Manitsumut
uterniåinardluta. sujunertaKå-
ngitsutut uningéinamigssarput
silamutdlo akerssuterussåginar-
neK ajorilerparput. Kujanartumik
perKitdliortoKångilaK, uvangale
spejderit Kausersuinarmik inar-
figssaKartuåinardlutik asimititu-
åinarnigssånut isumaga ajoriler-
para. avdlatut ajornartumik tu-
niutinarpugut.
åsit Johannes Tobialo Manitsu-
liarKigtariaKalerput nålagiarnig-
ssaraluarput tikerårtoKarnigssar-
putdlo taimaitinartutut nalunae-
rutigisavdlugit spejderitdlo iser-
figssarsiutdlugit.
unuk kingugdleK nuånissarrå-
torssuvugut puigulertugagssari-
ngisavtinik. ikumatitarssualiori-
ardluta, Kissuit erKaerigkåka ilu-
aKutigalugit, sialuk unangmissu-
tut itdlugo soveposinik panersi-
vugut. neriorssorérsimagavkime
unuk kingugdleK panertumik tug-
feKardluta sinisassugut. erininar-
singitsoK ikumatitap entåne sove-
posit pujualårtuinarssuit takug-
ssaulerérput iluagtivigdlugulo pa-
nersinaussut tamarmik panerti-
neKardlutik, atissanut atugkavti-
nut agdlåt. åma taimane påsinar-
sivoK sunauvfa pingasut sovepo-
seKarsimångitsut, tupingnaKaut
nåmagigtarsimåssusé, åliuna o-
KartOKångitsutdlunit.
ikumatitsinerput nuånerdlui-
narpoK. pinguarpugut erinarsso-
Kåtårdlutalo. igat sisamat tiliorfi-
galugit tåssuguinaK Kalagpavut.
radio angatdlåtagaK arfiningor-
nersiordlune KitigiarssortOK nipi-
lerssortoralugo Kitatilerugtordluta
ilåta nerrivik torKavigisså sakag-
tormago radiunguåkuluk timut
kavfimutdlo nåkarame aserorpoK.
åliuna uvdlut ingerdlaneråne ma-
sagtinavérsåvigdlugo pårencigså-
garput.
sapåme uvdlåkut, sialuk, sialuk
—■ taimåitorme anoritaKarane.
Manitsumut ångusinaunigssarput
neriunartOKardluarpoK, Kilanår-
naK.
uvdlåralånguaK piarérsardluta
autdlartipugut, suliagssaKarmat-
dlume. tovKit maragdlugssuarmik
ulivkårtut kungmut arKutdlugit
salingneKarput. avdlanigdlume
suliagssaKaraluaKaluta taimåitoK
uvalinartoK tamaisa piarérpavut.
Kimatagssarput sordlule spejderi-
nit 65-init maragdlungmivfigine-
KarsimångitsoK.
umiarssuårKat erssermata nuå-
narrateKaugut, akuneritdlo mar-
dluk ingerdlaneråne usilersordlu-
git.
angerdlamut autdlaravta avdla-
mik pisimassunik nalårsinerdlio-
rusungnångerugtortoK Johansip
aKuteralå avKutåne aserortorat-
dlarujoK. Manitsumut apukavta
kisamiåsit sialugssuaK tininga-
ngåramilo pisétavtinik niorKaile-
ravta åma 6 m migss. ivnartor-
Kårdluta agssartuissariaKardluta.
spejderit sisimiormiut GTO-p
baråkine mardlungne inigssine-
Kartugssångorput. asulo åma pe-
riatdlaravtigo niviarsiarKat inig-
ssåta kiagsautå aserorsimassoK.
åma tåuna pissarissersuivdluta
nåmaginartungordlugo iluarseria-
ravtigo aitsåt endgsivugut. unuaK
tåuna uvanga akunermut 90 mi-
nutit sinigsimåsagunarpunga.
uvdlune tugdliutune mardlung-
ne atortunik iluarsainermik tu-
pernigdlo panersinermik sangmi-
ssaKarpugut. autdlaorsimanerdlo
tamåna misigissaKarfioKissoK ka-
terssortarfingme naggatårneKar-
Pok, ilaussut tamarmik puissip
amimernganik „ManitsoKlejren
1970“-mik agdlangnilingmik tuni-
neKardlutik. „ingminut napati-
niardlune autdlaorsimavfik“-mut
ilausimanermut ugpernarsåumik.
Kalåtdlit-nunåliarsimagaluar-
punga spejderit autdlaorsimaner-
me sungiusagagssåinik åssigingit-
sunik iliniartikiartordlugit. kisiå-
ne programiliarerérsimassavnit
avdlauvdluinartumik ingerdlavoK.
tupigusutigisimavara spejderit
ilaussut nikatdlujuissusiat atug- >
kamingnutdlo åssigingitsunut nå-
magigtåssusiat, Kularingilaralo
sujunigssame pisimassune suga-
luartunilunit sujumut ilisimarér-
neK ajornartune ajornartuvigtug-
ssåuséngitsut. tamåna takorig-
kavta takutipåt.
uvangåtaoK tamåna ilikagar-
pagssuaKarfigåra, tamatumunga-
lo ilivse Kutsavigaluse.
nalunaerut måna spejderit ma-
nitsormiut sisimiormiutdlo uvav-
tutaoK nalunaerutigåt, uipatdle-
ratik nikatdlunganatigdlo pingor-
titap nukinginut akerssutdluarsi-
massut.
Poul Madsen.
30