Atuagagdliutit - 15.12.1970, Blaðsíða 21

AUSSAK’ kungigssåkut Kalåtdlit-nunåne angalaner-
ssuata nalåne ikingutima OKarfigånga: — kungig-
1 \ ssaK nuliaralugo pitsaugunartoK-una, ilå? — må-
ssame, isumaKarpunga, pissutsit inungnik mardlungnik
såkortumik kajungilersitsissut najugpata, ama .. .
tåssa akissut sorraitsoK. nauk isumaKatigigaluardlugo
åmalo ajungitsumik erKortumigdlo isumaKaraluardlunga
kångutsiatdlangnarsimåsagunarpunga. sikigfiginarsimåsa-
galuaravko imalunit avdlatut iliordlunga nipaitsumik isu-
maKatiginardlugo.
tåssauvorme angutip kussanartup perorsarsimassutut
pissusia, isumaminérdluinartumik kungigssamut, prinsesse
Margrethemut ilumortumik atarKingningnine iluaring-
ningninilo OKautigingmago.
OKalugtuaritsiåsavara suna pivdlugo taima OKartoK:
Scoresbysundip avatåne imaK Katsungavdluinartitdlugo
silåinardlo suvialånguaKartinago ingminut nuånårutigine-
rup ilå katåneKartarpoK. seKineK soKutigigåine, åmalo se-
Kinerpat issigissardlo alutornartorssuaK Kernalugdlunilo
tungujuartOK Kaumanerminik Kaugdlorigsumik tugfigigå-
ngago åpardlunilo Kingornerminik augpaluartumik kussa-
nardluinartumik siko tugfigigångago Kumutdlo KåKat ingé
aputigdlit tapugukångagit avdlatut ajornartumik nipangi-
nartarpoK. kisiåne anersåkut pikunartorssuarmik suline-
KartarpoK, pissaunerssuarmit silarssuarmut tamarmut
atortumit kåmagtugaussumik, pissaunerme tåuna inuit
angalassut tupigusutigssåtut sarKumersineKartarmat. mér-
Kap kinå tapakujugtoK kåkilertassordlo KungujulassoK ki-
ssatigingajagkåine åssigigpoK tåssaugaluaråine „naussu-
nguaK“, danskit kungigssåt, imalunit Sarah, Scoresbysund,
ukiut 18-it kingorna angerdlarsimalerdlune.
tamåna autdlåviusimavoK nunarujugssuaK kaujatdlag-
dlugo angalanerme pisimassunik kungigssap påsingning-
neranut. kilometerit tusintiligpagssuit pisugsimavai ting-
missartorfigalugit umiartorfigalugitdlo uvine ilagalugo
danskit nunatåt ungasigsumitoK, Kalåtdlit-nunåtut nalu-
ngitdluagarput tikerårfiginiardlugo. angalanerup nalåne
sumilunit, najugkat tamarmik ingmikut malungnauteKar-
dlutik, kungigssaK takutitarpoK inugtut kussanartunik pi-
ginåussusiligtut, inuk igdlartardlunilo nuånårujugssuar-
tartoK, ilungersortartoK kivdlisimassartordlo, silatoK arna-
tutdlo soKutigingnigtoK ilisimassalerujugssuardlo.
pissutsinut ardlaligpagssuarnut prinsesse Margrethep
isumå aulajangersimassoK takussarsimavarput, avdlanig-
dlo isumaminérdluinardlune påsingnigtarnera takusima-
varput. kiavdlunit tåussuminga nåpitsisimassup, imalunit
ilagsingninarsimassup, kiavdlunit aussaK angalaKatausi-
massup misigingitsorsinåungilå prinsesse ilisarisimatsia-
lersimavdlugo. nalunaerutimininguaK tåuna 1970-ime Ka-
låtdlit-nunåne angalanerujugssuata nalåne misigissarpag-
ssuit ilåinånguaråt.
årKigssuissumit Bent Jensenimit radiukut OKaloKatigi-
neKardlune prinsesse Margrethe oxalugtuarpoK, angalane-
rujugssuaK tupingnåinartumik ingerdlalertorsimassoK. —
uvdlut 26-t angatdlavigssarilersimavavut, prinsesse taima
OKarpoK — autdlaravtalo sivisugssarujugssuartut takor-
dlorparput. angalanerup nålernerane pivfigssap nåsima-
nera ugpernångingajagpordlunit. kungigssaK OKarpoK Ka-
låtdlit-nunåta takorKingnigsså Kilanårisimavdlugo sujug-
dlermik Kalåtdlit-nunånikame inuit nåpitane nunalo nuå-
narilersimagamigit. — pisanganartuvoK tikerårnerma ki-
ngugdliup kingorna ukiune sunik pissoKarsimanera taku-
savdlugo, taima OKarpoK. — ukiut Kulit inuit amerdlaner-
ssåinut sivisussarput. inusugtussumut ukiut Kulit amer-
dlaginartaKaut, nunamutdlo inusugtussumut ukiut Kulit
sule amerdlaginarnerusåput.
Mestersvigimit Station Nordimut OKalugtuagssartaKaKi-
ssumik tingmissartornerme Kalåtdlit-nunåta kangiata
avangnarpasigsuata alutornåssuserssua pivdlugo prinses-
sep kivdlisimårnera takungitsorneK ajornaKaoK. tamatu-
mane tingmissartortartut nagdlernigssaKångitsumik tike-
rånik Kimerdluisitsiniarsimåput. kangerdlugssuaK Kong
Oscars Fjord KatsungaKissoK meterinik ikigtunguanik Kar-
ssutitsiardlugo, Vega Sund åma Kempes Fjord kigdler-
Kutdlugit, tamånilo Kumut KiviångitsorneK ajornaKaoK
iluliarujugssuit tamånitut kårfe takujumavdlugit.
avangnarpasingnerussumilo KåKarssuit icarssutdlugit,
KeKertaK Shannon avangnarKutdlugo, KeKertavdlo tåussu-
ma erKåne imap milumassorssue sikut akornine pinguar-
tut prinsessep takuvai, Hochstetters Forland Karssutdlugo
tingmissartoK umingmangnik takuniaisitsivoK. nerssutit
tåuko erKumitsut eKimåtåkutårdlutik nuname siaruarsi-
massut prinsesse Margrethep takuvai.
Station Nordime kungigssåkut nerinertik kipitinardlugo
nardlumukåK pinguaKasiupåt. måne inoKarfiusinaussut
avangnardlerpårtåne silasiorfingme sulissut milumassua-
rånguaK nujuartauvdlune inussoK tåuna tigussarisimavåt.
soruname kungigssap nerssutiarånguaic asavdluinarpå, tå-
ssame Kajangnarsorinavigkaluarmat, kisiåne imaKa silar-
ssuarme maigtunerpårtauvdlune.
Thulep tingmissartunut mitarfiane ilagsingningneK ame-
rikamiorpalugdluarpoK såkutut nålagait åssugkersorsima-
ssut sanileriårpagssuvdlutik (atissat tåuko atusavdlugit
nigdlerpatdlåraluarpoK). inuiåussutsime erinarssutit højt-
talerimit ajukulugtumit kiperKajartardlutik tusarssåuput.
avatangissinut tåukununga danskit prinsesseat naler-
Kutdlunilo nalerKUtingilaK. „Thaia Dan“-ip Kausuitsup
kujåmut kigdlinga avangnamut Kångermago atigssane pi-
simavå. taima amerikamiut iliortitdlugit mitarfingme bi-
lit unigtarfiåne asfaltime åssigå naussoK kiserdliortoK. si-
lamissutinik atissaKardlune, Scoresbysundimut Thulemut
angalanerme atissarisavdlugit pissarianartut, tåssame uv-
dlorme atausinarme tåuna ingerdlavigisimagamiko, ku-
ngujulavdlune aulaterissardlunilo såkutunik ilagsiuivoK.
nagdlersimanigssaKångilaK.
uvdlut ilåne kungigssap nukagpiarKat mardluk Dan-
markimitut maKaississane erKartorpai. Kalåtdlit-nunåt
kaujatdlagdlugo angalaneK sivisunerssauvoK kungigssåkut
angajorKångornerata kingornagut. prinsessep OKalugtua-
rai mérKat taimatut ukioxalersimassut ingmikut malung-
nautait. oKalugtuarai ilerKuliortarnere pitsåungitsut ama
ilerKue pitsaussut. maKaissivai nauk nautsorssutigeréra-
luardlugo ilånikut ilaKUtatik sivisumik Kimåsimassaria-
Kartåsavdlugit.
Kap Danimit Kulusungmut nunåkut ingerdlaornerme
dansken avisiliortoK åssilissartoK alikusersuissuvoK ujar-
nat nåvfigalugit ordlussaKåtårtuarame. tamåna igdlarniu-
tauvigpon åssilissutdlo ilaisa åssilissåinut pitsaussorpag-
ssuarnut pissutaulerdlune. ingerdlaornerme tåssane prin-
sessep tamanik ilisimassaKarnine åma takutikatdlarujå.
niviarsiarånguan tikiupoK naussoK navssårisimassane nag-
sardlugo. tåssa naussoK KanortoK kussanartOK. sujornati-
gut naussoK tåuna takusimångilå. Prinsesse Margrethe ti-
kiupoK naussordlo KaKutigorton ilisaralugo taivdlugulo
kungigssaK Angmagssalingme Aron Davidsen åiparalugo, åssili-
ssap åipå Thulime katerssortarfingme kavfisunerminganérsuvoK.
KuperneK uvane: kungigssap Dundasime ilagsigå Knud Rasmus-
senip angalaKatigisimassaisa amiåkuat, K'åvigarssuaK. åssiliaK
kingugdleK Scoresbysundime tikitdluarKUSsinerminganérsuvoK.
isranunkel. ingerdlaonatigitdlo ilisimatipai naussoK tåuna
Kalåtdlit-nunåta ilåne tamåninaK navssårineKarsinaussoK.
nuna Kalåtdlit-nunåtut avdlångorautenartigissoK kau-
jatdlagdlugo angalatitdlune, angatdlatit åssigingitsorpag-
ssuit atorneKartariaKartitdlugit, prinsessemut sapingissu-
sermik takutitsiuåinarneK ajornartarpoK. kungigssavdlu-
me tamåna åma soKutigingilå. tåssame igdlarusugkåine
igdlartarianarpoK, ersissariaKaråinilo ersilernartarpoK:
Scoresbysundimititdlune Kap Tobin tikerårfigiumatsag-
på. kisiåne ukion måna julip nålerneranilunit kangerdlup
sikua sule pivigsimångilaK, taimåitumigdlo „Thaia Dan“
nunaKarfiup tåussuma tungånut sikusiortariaKarpoK. ki-
siåne nunanarfik tåuna umiarssuarmut taima angitigissu-
mut umiarssualiveKångilaK, avdlatutdlo ajornaningmat
kungigssåkut angalanataitdlo nunaKarfingmik takuniai-
ssut pujortulérKamik 20 fodimik KaleKångitsumik ikår-
niartariaKarput.
inuit imanik tamåkuninga sungiussisimassut, tåssame
sikut Kalåtdlit-nunåta sineriå avssersimassarmåssuk, umi-
artorneK uvdlormut pissariaKartarpoK, ilåne sikorpagssuit
akunisiordlugit. taimaisiorsinaunermut pissutaussarpoK
Tunume magdlertarnerujugssuata sikut ingerdlaulersitar-
magit taimalo imarnerssaKartalersardlune tåmalertortar-
tunik. imap sikutdlo aulajajuarnerisa imarnerssat nutåt
pingorartitarpait, tamånilo umiartorniaråine angatdlat
imarnerssékortitariaKarpoK sikunitdlo avssersinavérsår-
dlune.
taimatut sikusiordlune umiartorneK navianartutut isu-
maKarfigineKarajugtångikaluarpoK — tåssame inungnit
nunaKarfingme najugalingnit. nauk sikut tatisinerånit pu-
jortuléraK nåruulugkaluartoK, Kagfagtardlunilo uvertara-
luartoK KaKutiguinaK navianartoKalersarpoK. kisiåne su-
jornatigut misiligsimångikåine nalorninartaKaoK KaKugo
navianartOKalernersoK.
nuånersuvoK angatdlatip nålagå Kap TobinimérsoK issi-
galugo, påsingmago tunumiutut sungiussisimassutut ilior-
sinaunane. ilungersordlune iliorpoK sikunut kagdlutarne-
rit sualugpatdlårKunagit. kisiåne Kap Tobinime sikunut
malingnutdlo KajagssuarnigssaK ajornakusorpoK.
umiartornerme tåssane kungigssap pissusigssat soKuti-
giungnaerdlugit ånilångalerpoK. kisimingilardlo. pujortu-
lérKamitut amerdlasut isumaKarput årdlerisungnigssamut
pissutigssaKartoK.
nauk pujortulérKap sujua meterinik ardlalingnik Kag-
fagtaraluartoK pugtårssuarnut ingerdlaortunut aporånga-
me, åmalo igsianeu nikorfanerdlunit ajornaraluartOK, prin-
sessep inungnut avatangissiminut soKUtigingningnine ånåi-
ngilå. pujortulérårKamut inungnik ulivkårtumut sikut så-
ssussinerujugssuat atutilermat pisinauvfingmigut ikiuniar-
tarpoK. angut inusugtOK ilåne pugtånut KaKissarpoK pujor-
tuléraK ajagtarniardlugo, taimaisiornermilo ardlåne pu-
jortulérKamut sule pigsingnane ungasinårtorpoK. igdlusig-
patdlålerérsoK pigsigpoK imaKalo Kardline masagtisaga-
luardlugit tatdlip pujortulérKamit isåuneKartup tiguvdlu-
ne ikitingikaluarpane. ikiuissordlo téssauvoK atarKinartOK,
prinsesse Margrethe.
umiartornerme tåssane prins Henrik angutivigssuartut
sarKumerpoK. pujortulérKame ilaussut sinikatårtut avdlat
åssiginagit, tåukume ingmingnuinaK autdlungmata, ikior-
tariaKalerångat prins sikunut KaKissarpoK nusorivdlune,
ajagtaivdlune agsorordlunilo pujortuléraK avKutigssiu-
niardlugo.
pujortuléraK pissusigssamisut ingerdlalerångat prinses-
sep issigissarpå. suliane agsut ilungersupå. prinsessep issi-
gernane malungnartarpoK årdlerisungneKalårtoK åmale
avdlamik, ajungitsumik ilaKardlune.
aruarKugamiuk påsissortigunaraluarpoK, kisiåne avdla-
nut pinane. taimatut påsissortineK ajunginarpoK. issiging-
nigtuvdlunilo KujanåinarpoK.
Kularutigingilara prinsesse Margrethe atarKinartOK nu-
liaralugo pitsaussussoK.
21