Atuagagdliutit - 15.12.1970, Blaðsíða 29

dlatdlånguarane umiarssualivik
ikåriardlugo malingnut avssia-
KUtsiap kujåmut kangimut teKer-
Kuanut sioi'Kanut anorerssuartar-
neranit kisalo tinigtarneranit
uligtarneranitdlo atautsimut eKi-
terneKarsimassunut majoragpoK.
umiarssuåraK majoragdlune
uneriatårujugssuarmat iluamik
aulajangerssuneKarsimångitsut
nåkåput. erKummerpauvordle
umiarssuåraK ikardliniariartordlo
usussånit KingmerujugssuaK nu-
namut pigsingmat, lastimit Ka-
KerKåriutå. iliveKarfiup ivnår-
ssugtåta portunerssånut pangall-
naK ingerdlavoK tårmutdlo åu-
ngardlune. amame Kingortitsiviu-
simassup avatå taggarinavigtut
ikame.
Kingmerujugssup ingerdlavfigi-
sså atautsimigdlunit inoKångilaK,
tamatuma erKåne najugagdlit
ilait inarérsimangmata ilaitdlo
Kagtunermit issigingnårmata. si-
nerissamik nåkutigdlissoK umiar-
ssualiviup kangia’tungånltoK av-
dlanit sujugdliuvdlune arpåinaK
umiarssuårKamut ikiartorpoK. ki-
ngortautilerissut umiarssualiviup
pulåmagiå avdlanik takussagssa-
Kåsasoralugo Kingortitsivigigalua-
riardlugo soKångingmat ikardli-
toK KingortitsivigerKigpåt. sineri-
ssamik nåkutigdlissoK arpåinaK
umiarssuårKap aKuanut ingerdla-
voK. aKutip ipigtautå tikikamiuk
inuk tOKungassoK misigssorniale-
raluardlugo KimatseripatdlagpoK.
taimaileriarmat inuit ardlagdlit
arpåinaK umiarssuårKap tungånut
autdlarput. sivisujåmik arpagtug-
ssåuput, tusagagssiortorsile ar-
patdlarKigsugame sujuartuvoK.
umiarssuåraK tikipara avdlanit
tikerarneKarérsimassoK. sinerissa-
mik nåkutigdlissup polititdlo inuit
OKarfigait umiarssuårKamut iki-
sångitsut. ånåussiniartartut Kut-
dlersånit akuerineKardlunga iliv-
sinut tusagagssiortunera pissuti-
galugo umiarssuårKap Kånut Ka-
Kinigssavnut akuerineKarpunga.
taimailivdlunga umiartortoK aKU-
tip ipigtautånut KilerssuneKarsi-
matitdlune tOKUsimassoK takuva-
ra.
tupingnångilaK sinerfssamik
nåkutigdlissoK toKungassumik ta-
kungnigkame tupåtdlangmat åni-
lårmatdlunit — takussagkat tai-
måitut KaKutigortungmata. angu-
tip agssai Kalerigseriardlugit aKU-
tip ipigtautåta KeråtarKutaisa i-
lånut KilerssuneKarsimavoK. ag-
ssåta Kissungmut Kaningnerup
Kissuvdlo akornånipoK såninga-
ssulinguaK. séningassulingup uja-
mertai aKutip ipigtautånut angu-
tivdlo pavfinut KileruneKarsimå-
put; agssailo agdlunaussamik Ki-
ssungmut KilerssorneKarsimåput.
angut igsiasimagunaraluarpoK, ti-
ngerdlautitdle saKeKåtarnerånit
tamanut tamaunga igdluaKåtårti-
neKartarsimavoK, Kilerutaisa su-
kaKåtarnerånit kilersitersimaga-
me saorne nuisitersimavdlutik.
umiarssuårKame pissutsit erKor-
Kigsårtumik agdlagtorneKarput,
nakorsardlo — dr. J. M. Gaffin,
East Elliot Place 33-me najuga-
lik — uvavnit kingugdliulåginar-
dlune tikiutoK misigssuerérdlune
OKarpoK angut uvdlune mar-
dlungne toKungasimåsassoK. pui-
aussaK simigdluarsimassoK kau-
ssarfingmiorå. påpiaraminermik
imusimassumik taimågdlåt puiau-
ssaK imaKarpoK umiarssuårKame
agdlagtugkanut ilåssutigssaussu-
mik. sinerissamik nåkutigdlissoK
isumaKarpoK angutip agssane
nangminérdlune Kilerssusimagai,
kigutine ikiortigalugit Kilernere
sukatersimavdlugit. umiarssuår-
Kap ikardlinerata kingorna sine-
rissamik nåkutigdlissup sujug-
dlerpauvdlune ikinera ikardlineK
pivdlugo erKartussivingme påsi-
niaissoKåsagpat ajornartorsiutau-
lerumårpoK, sinerissamik nåku-
tigdlissut ånåussineK pivdlugo a-
kigssarsissugssautitåungingmata,
nauk inuinait umiarnernut iki-
ssut sujugdlit akigssarsissaralu-
artut. erKartussissuserissup inu-
sugtup OKautiginiarpå umiarssu-
årKamik pigingnigtup umiarssuå-
raK utertineK sapilerå, aKutip i-
pigtautå pigissamik tuniussiner-
mut åssersutaussoK agssangnit
toKungassunit tigumineKarmat. a-
KugtoK tOKungassoK atarKineKa-
Kalune nunamut ikåuneKarpoK
misigssuinigssavdlo tungånut to-
Kussut inånitineKåsavdlune.
anorerssuaK taimak tåssångåi-
nartigalune nagdliutoK atorssaru-
lerérpoK. inuit angerdlakålersut-
dlo seKernup nuingajalersup nui-
ssat augpitdlersipai. umiarneK i-
nugtaKarane tupingnåinartumik
umiarssualivingmut pulassoK piv-
dlugo tusagagssanik avdlanik
normumut tugdlermut ilångu-
ssagssanik piårtumik nagsitsiu-
mårpunga.
Whitby.
augustip Kulingiluåt. — umiarssu-
årKap linuaK anorerssuarugtuler-
sok inugtaKarane tikinerata ki-
ngorna påsissat tikineranit sule
tupingnarnerungajagput. påsine-
KarpoK umiarssuåraK rusit pigi-
ssarigåt VarnamérsoK Demeteri-
mik atilik. usisa amerdlanerssait
sioråråuput. usituarai igdlerfiu-
ssarujugssuit Kissungnit sanåt iv-
ssunik imagdlit. igdlerfiussat
Whitbyme erKartussissuserissu-
mut Mr. S. F. Billingtonimut,
The Crescent 7-ime najugaling-
mut, nagsiussåuput. nagsitsivigi-
neKartoK uvdlåK måna umiar-
ssuårKamut ikivoK, nagsiussatdlo
inugssånut tuniuneKarput. rusit
konsuliata umiarssuåraK akissug-
ssauvfigilerpå, umiarssualiving-
mut akiliutigssat avdlatdlo isu-
magalugit. pisimassoK erKumitsoK
kisiviat uvdlume oKatdlisigine-
KarpoK. niuvernermut ministere-
Karfingme atorfigdlit perKigsåKa-
lutik inatsisit atortussut maling-
niarpait. pisimassoK taimak tu-
påtdlautautigigaluardlune erninaK
puigorneKartugssaugunarmat ki-
ngusingnerussukut målaortoKå-
nginigsså anguniarunarpåt. umi-
arssuåraK ikardlitordlo KingmeK
nunamut pigsigtoK inugpålugssu-
arnit agsut soKutigineKaraluar-
poK, Whitbymilo umassunik ig-
dlersuiniaKatigit peKatigigfiat a-
merdlaKissunik ilaussortalik sa-
pingisaK nåpertordlugo ikiuniara-
luarpoK. Kingmerdle nanineKå-
ngitsorpoK. imaKauna ånilårsi-
manermit paornaKutåinalingmut
KimåsimassoK ersinermitdlo sule
tåssane torKorsimassoK. inuit i-
laisa KingmeK Kununartutut issi-
gåt. uvdlåK måna sule uvdlao-
Kigå Tate Hiil Pierip erKåne na-
jugagdlip aumarssuarnik niorKU-
tigdlip Kingmia angisårujugssu-
ssok najugkame igdluata såne av-
Kusinerme tOKungassoK navssåri-
neKarpoK. KingmeKatiminik ka-
måussisimavoK, torKussåmigut
kineKartarsimagame torKussåve
makineKarsimavdlutik. åma nåve
kukingmit ipeKissunit angmarne-
Karsimåput.
kingusingnerussukut. — niu-
vernermut ministereKarfingme a-
torfigdlit nuimanerit ilåta inug-
siarnersårneragut Demeterime
agdlagtugkat, umiarssup angala-
neranut påsissutigssanik imaKar-
tut, uvdlut pingasut matuma su-
jorna tikitdlugo agdlagtuivfigine-
Karsimassut Kuperarpåka. ag-
dlagtugkat soKutiginartunik ila-
Kångitdlat, soKutiginartutuauv-
dlutik angatdlatip inugtai maKai-
ssineKartut pivdlugit nalunaer-
ssugkat. soKutigineKarnerpauvoK
påpiara puiaussamut ikineKarsi-
massoK navssårineKartoK. umiar-
neK pivdlugo uvdlume misigssui-
neKarmat påpiara sarKumiune-
KarpoK. umiarssuårKame agdlag-
tugautit påpiaravdlo puiaussami-
tup påsititait erKumingårmata
aitsåt taimak itunik nåmagtuga-
Karpunga. issertornigssåt pissa-
riaKångitsutut issigineKarmat i-
låinakusioraluardlugit issuarnig-
ssånut akuerineKarpunga.
imåisimånguatsiarpoK umiar-
ssuårKap nålagå sule imavingmut
pitinatigdle silaerututut pissuse-
KalersimassoK, ingerdlanertigdlo
tamåt taimatut pissuseKarsima-
ssok. agdlautigissavne oKautsit a-
tcrneKartut ilait imaKa avdlau-
lårtarsinaugaluarput, pivfigssai-
leKineK pissutigalugo rusit kon-
suleirarfiåne agdlagfingmiut ilå-
ta nugterungmanga OKausé ma-
linardlugit agdlagaugame.
(norm. tugdl. nangisaoK)
Måkalitap /
imugssuaK /
naligssa- / Margrethe
Kartfngilå! / elsker ostemad!
silarssuarmime nerissagssat pit- / Hun synes nemlig, at det er verdens allerbedste
saunerssåtut issigigamiuk. ar- / mad. Og hendes mor har fortalt hende, at det
nåtalo oKalugtusimavå per- / ovenikøbet er meget, meget sundt. Især for
KingnartorujugssussortaoK, / tænderne, fordi der er kalk i ost. Og desuden
pingårtumik kigutinut - kal- / giver ost en masse energi,
kimik akoicarame.taimatut- / Alle - også de voksne - skulle faktisk spise ost
dlo imugssuaK nakussag- / hver eneste dag, synes Margrethe!
sautaorujugssuartarpoK. /
Måkalita isumaKarpoK /
kikutdlunit - inersimas- /
sutaoK - uvdlut tamard - /
luinaisa imugssuartor- /
29