Atuagagdliutit - 13.06.1974, Blaðsíða 7

atuartartut agdlagait læserne skriver atuartartut agdlagait læserne skriver
atuartartut agdlagait læserne skriver atu
asassara hjemmestyreudvalge
kisame agdlagpunga utoricatser-
pungalo sujusingnerussukut tor-
Kavigdluse agdlagfigisimånginav-
se nauk pivdluse sujusingnerussu-
kut agdlagaKarérsimagaluardlu-
nga, tåssa K’asigiånguit avisiati-
gut K’åKarssuaK-kut. tåssanilo ag-
dlautigisimassara matumunåkut i-
lisililårniarpara neriugdlunga aki-
umårivsinga, imalunit atåtarse
Larse akitikumårivse, tåuname i-
ngerdlatsissoringuatsiaravsiuk.
angnertunerussumik nangmi-
nerssulernigssamik soKutigissa-
Kartussunga agsorssuaK savaling-
miormiut usoreKåka. uvaguvtinit
angnikinerussumik Danmarkimut
atåssuteKarnertik tungavigalugo
EF-imut någgårsinausiméput ki-
nguneKardluartumik tåssa någ-
gårnerat atarKineKarsimangmat u-
vagutdle kalåliussugut någgår-
nerput soKutigineKarsimanane.
takuk nangminerssorneruvdlune
ingerdlatsineK taimatut kingune-
KardluartigisinauvoK (taimatut o-
Karpunga nauk nalungikaluardlu-
go sujuligtaissorse kalåtdlit fæl-
lesmarkedimiunut ilångunigsså-
nut tapersersuissugaluartoK).
savalingmiormiut någgårnerat
påsineKarmat tamåna Danmarki-
me EF-imilo Kutdlersaussut åni-
lårutigeKåt, imana någgårnerat
pissutigivatdlårnago, någgårne-
ruvdle avdlanut tunigdlåunigsså,
sordlo avdlanut tunigdlåunigsså,
go agdlåme sujusingnerussukut
markédsministere nunavtine na-
luneKångeKissoK, Ivar Nørgård,
Kanigtunguåkut imatut OKartaria-
KalersimavoK:
„nålagkersuissut (Hartling) a-
sule pilerpait. Kalåtdlit-nunane
pingåruteKartut Kalåtdlit-nunåt
EF-imit anisiniarpait.11 (danskit
avisiånit Notatimit tigussaK). tå-
ssa taimatut Knud Hertlingip par-
ténatå OKauseKarpoK isumaKångi-
langalo tåuna kisimitdlune taima-
tut isumaicartoK, ånilångatigårale
socialdemokratit Knud Hertling
ilagalugo nunarput EF-imitiniar-
ssarigåt nauk piumångikaluartoK.
måna tikitdlugo sule påsisimå-
ngilara nangminerssornerunigssaK
KanoK tunulianutaKartoK piniar-
nerivse, tåssame Atuagagdliutiti-
gut tamåna pivdlugo agdlautigi-
ssat angnertuvatdlångingmata.
nangminerssornerunigssaK EF-ip
iluanisava imalunit avatånisava?
aperKut tamåna pingåruteKardlu-
inarpoK tåssame EF-ip iluanisag-
Pat avdlatut ajornartumik EF-ip
inatsisai maligdlugit EF-ip auli-
sartue 50 sømilip iluane aulisar-
tariaKalisangmata.
EF-ip iluane nunanik kinguarsi-
■nanerussunik piorsainiarneK aut-
dlartitdluarérpoK Kalåtdlit-nu-
narputdlo miningneKarsimanane.
tamåna .navianauteKalersinauvoK
tåssa nangminérnerulernigssamik
Piviussungortitsinialernerme a-
kornutauvdluarsinaugame. ikiute-
karsimaneK patsisiginiarneKarsi-
nauvoK EF-imut atåssutexarsi-
nianermut. nunavtinut ikiuteKar-
simaneK nangminérnerulernigssa-
mut akornutauvdluarsinauvoK ag-
dlåtdlo nangminérnerulernigssa-
* huit suliaKarnermut unigtitsissu-
sinauvdlune.
nangminérnerulemigssaK erxar-
torångavtigo Kulåne tainenartut
PuigorneKartariaKångitdlat.
nangminérnerulernigssamutdle
suliaKarniarnivsine atauseK pi-
PgåruteKardluinartoK puigortan-
akångilarse: pivfigssaK periarfig-
ssautitaussoK.
nauk sujusingnerussukut tamå-
11 a erKartorsimagaluardlugo isu-
i ^aKarpunga erKartorKingneKar-
Ptgsså pissariaKardluinartussoK.
nangminérnerulernigssamut a-
tautsimititaliaK Kalåtdlit-nunav-
tinut ministeriusimassup Knud
Hertlingip ånilårsimavdlune iver-
tisimasså erKartorneKartut malig-
dlugit ukiune sisamane-tatdlima-
ne sulissugssauvoK. erKaimagu-
narparse taimane 1948-me Hans
Hedtoftip landsrådit aperingma-
git kalåtdlit Danmarkimut ata-
lerumanersut uvdlut mardluinait
atordlugit landsråde akiniarsima-
ssok. taimatutdlo tusåmagunar-
parse savalingmiormiut ukiup åi-
på agfaK atordlugo nangminérne-
ruvdlune ingerdlatsinigssaK a-
nguniarsimagåt.
uvagume hjemmestyrerput? u-
kiungoK sisamat-tatdlimat ator-
dlugit udvalgiliaussoK suliniarpoK.
tamatuma kingorna sujunersusiå
kalåtdlinit erKartorneKartugssau-
vok kingusingnerussukutdlo
landsrådimit aulajangivfiginiar-
neKartugssauvdlune. tamatuma
kingorna folketingip sujunersut
pingasoriardlune sangmissugssåu-
savå. tamåna aitsåt 1980-ip encå-
ne pissugssauvoK. 1980-ivdlo tu-
ngånut ardlaligssuit pisinåuput.
énilångatigåra tamatuma tungå-
nut EF-ip ajugaunigsså. såkut a-
tornagit kisiånile EF-ip iluane i-
lerKorerKussaussut atordlugit,
sordlo: EF-ip iluane nunanut ki-
nguarsimanerussunut ikiutit, ani-
AG nr. 5-ime Danmarkime ka-
låtdlit inusugtuarKat ikiarornartu-
nik imigagssamigdlo uverisartar-
nerat pivdlugo agdlautigissara
såkortumik akerdlilerneKarpoK.
agdlåt taimåitoKéngineraivdlune.
isumaKarpunga nåikaluartunik er-
sserKigsauteKalåsavdlunga sok
taima agdlagaKartariaKalersima-
ssunga. 1970-ip autdlartinerane
agsut tusakulavavut kalåtdlit i-
nusugtut Danmarkimitut ikiaror-
nartunik atuipilungniartalersima-
ssut. sualungmik inusugtut peKa-
tigigfine suliaKartuvdlune tamåna
tusakulanartarpoK. aussaunerane
inusugtut nunavtinut uterångamik
issertuångivigdlutik ilait inusug-
toKatimik akornåne OKalugtuar-
tarput. ilåtigutdlume ardlalingnit
OKalugtuarfigineKartarpunga. ta-
méko tusartaleravkit ukioK 1973-
ip ingerdlanerane erKarsautigisi-
mångilara AG-mut tamåna ag-
dlauseriniardlugo. kisiånile 1973-
ip nåjartornerane atausiarnanga
nåmagtugaKartarpunga ukiumi-
kut sule inutunik imerniartar-
fingnitunik. jutdlikune fériaKar-
dlunga Jyllandimit Sjællandimut
uteriarnivne avKutåne kalåtdlinik
nåmagtugaKartarama OKaloKatigi-
ssardlugitdlo uvavtutdle uivssu-
missuteKartarsimassunik. Køben-
havniminivne ardlalingnik nå-
magtugaKartarpunga ikiarornar-
tortortineKarsimassunik. kalåtdlit
ardlaKartut Sjællandimérsut Fyn-
imit Jyllandimitdlo OKaloKatigi-
ssarnerine påsivara sujornatigut
tusåmanerinit tamåna angnertu-
nerujugssusimassoK. tusåmåinar-
nagitdlo timitarsigavkit Kanimut
takuvdlugit aitsåt isumerpunga
aulajangerdlungalo pissariaKartoic
tamatuma sarKumiunigsså. soru-
name nautsorssutigisimavara a-
kerdlilerneKarumårnigssara.
nautsorssutigisimångilarale aker-
dlilissunit tamatuma erKungitdlu-
ngaussautit sumutdlunit inigssi-
noKarsinaunerat (Narssame Lu-
xembourgimioK kisalo sulissartu-
nik sumutdlunit inigssisinauneK
(augtitagssarsiorfit imalunit olia-
siorfit). énilångatigåra sumik pe-
riauseKångikuvta sujunigssame
nangminerssorneK niulugtoK a-
ngusavdlugo, uvagut axutaringi-
sarput Briisselimitdle aKuneKar-
tOK.
nangminérnerulernigssamik er-
KarsauteKarnivtine tamåna suju-
nertaringilarput. EF-imit någgåg-
kavtinit aKuneKarata nangminer-
ssornerulernigssaK anguniarpar-
put. avdlanit pissarissaunata
nangminerssornerulerniarpugut.
Ivar Nørgårdip aulajangisångilå
KanoK sujunigssame iliusassugut!
Kalåtdlit-nunåt pivdlugo ataut-
simititaliaussartunit hjemmesty-
reudvalge pingårnerpåtut taissa-
riaKarpoK, agdlåtdlume landsråd-
imitdlunit pingårneruvdlune. tai-
måikaluartoK isumaKarKajånar-
poK hjemmestyreudvalgime ataut-
simitarnerit saniatigut ingerdla-
tåinartut sujuligtaissuanit issigi-
neKartartut, avdlanik suliagssae-
rukåine sangmissagssat. kalåliu-
ssugut udvalge uvagut sujunig-
ssarput pivdlugo pilersineKarsi-
massoK isumavdluarfigeKårput —
agsorssuaK neriugdluarfigeKåvse.
udvalgip agdlagfingmiut suliag-
ssait suliariniartugssåungilai inat-
inarnerarneKarnigsså. akerdliler-
neKåsagumale nautsorssutigisi-
mavdlugo atuarfeKarfingmut tu-
ngassortånik uparuaissoKarumår-
toK. ajoKaordle sule uvdloK måna
tikitdlugo sujumukarnerup pitsau-
ssortarpagssuinit erKugausima-
ssut atugarigsåruteKalersima-
ssutdlo inuiaKatimik akornåne
sujumukarneruvtaoK atugardlior-
tilersimassainik Kigsimiumaner-
dlunit ajormata, OKardlutik: tåu-
kuko nangmingneK pissussut. atu-
gardliuteKalernermutdlo autdlar-
nersautaussut uparuarneKarånga-
ta erKortumik nipangersaineK er-
Kunginerainerdlo sualugdluinarsi-
naussarmat. agdlåt erKortoK er-
Kungitsungorsagaussardlune. å-
ssersutiginarsinauvara 1960-ip Ki-
terKunerane OKatdlisaulerugtor-
mat ajoKusisinaussortai tåikartor-
neKardlutik atornigsså ilikarne-
KåinarumårtoK sujuligtutigineKar-
dlune. uvdlumikutdle påsinarpar-
put uvaguvtinut kalåtdlinut uv-
dlumikut agdlåt sule alianartu-
mik ilåtigut kingunipiloKartine-
KartartoK, sujornatigornit sua-
lungnermik. neriugpungale ag-
dlautigissara AG nr. 5-ime amer-
dlanernit påsinerdlungneKåså-
ngitsoK. tupigingilarale iliniartit-
sissoK åma såkortumik akerdli-
lingmat. iliniartut atuarfingmik a-
vatåne KanoK iliornitik iliniartit-
sissumingnut OKalugtuarikaju-
ngingmatigit ingangmik nålångit-
suliutigisimassatik. Kujanardle a-
jungitsumik isumagingnigsinau-
gavse. Long Jack Kujanartumik
ivdlit pitsaussorpagssuarnik atu-
gaKalersimassutut ardlåine pivfig-
ssaKarfigilerugko igdluatungånut
kingumukåneK Kivialårna. inugtut
misigigtåssuseKartup takungitsu-
gagssaringisånik takussagssaKésa-
galuarputit.
Johan Joelsen.
sisigssardlc Kalåtdlit-nunavtinik
nangminérnerulersitsissugssaK
aulajangcrniartugssausavdlugo. i-
natsisigssap iluane periausigssat
inalsisileritut suliagssarait udval-
gimut pivfigssaiautaunane.
ajoraluartumik tuaviortariaKa-
lerpugut Kulåne erKartugkavtul
tiguartikumanata. nangminerssor-
nerulernigssarput inuit avatånltut
akornusersusångilåt, taimatutdlo
pigingneKatigigfit nunatdlunit av-
dlat nunanik kinguarsimassunik
iluanårniuteKåinartunik. lands-
rådip ukiamut atautsiminermi-
ne hjemmestyreudvalgip suleriau-
sia OKatdliserissariaKarpå taimai-
liorneKångigpat nangminerssorne-
rulernigssarput ånaissugssångusa-
gavtigo. EF-imut taissilernerup
tungånut franskit ilisimassaKar-
dluartup Kalåtdlit-nunavtinik pi-
lerigissaKarnerssua ånilångatigi-
ssariaKarparput, mingnerungitsu-
migdlo Ivar Nørgårdip nunavti-
nik erdlisissaKarnerujugssua EF
ånåuniardlugo ånilångatigissaria-
Kardluinarparput.
Sisimiune atautsimérssuarnig-
ssaK pilerinaraluaKissoK akung-
nagtårfigieavko taimatut erKar-
sauterssumik sarKumiussInarpu-
nga neriugdlunga eKérsautauju-
mårtoK.
inuvdluarKussivdlunga
AtungaRdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sQt sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
gtt. ilångutagssiat oKautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertlgut årKigssuissoKarfiup
nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilangunea ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisamausinar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk (Inga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
sanålugkat
kalåtdlit erKumitsuliait sanå-
lugaitdlo pisiariniarpavut. tu-
niniagkatit nagsiutikit akigiti-
niagkatit nalunaerdlugit. emi-
navik akilerneKåsåput.
MØBEL- OG TÆPPEHUSET
Box 44 - 3900 Godthåb.
Thue Christiansen.
Flytning
TIL GRØNLAND: Bohave afhentes uanset fraflytningssted
for emballering, stuvning i container og aflevering til KGH.
FRA GRØNLAND: Destiner Deres forsendelse via KGH til
vort firma. Ved ank. forestår vi toldbehandling og indflyt-
ning på Deres adr. landet over.
OPBEVARING: Vore møbelvenlige magasiner er til Deres
disposition ved opbevaring i København eller Aalborg.
STATSFLYTNINGER: Udføres indenfor gældende refusions-
rammer uanset fra/til flytningssted.
Spar Dem selv for ærgrelser — Benyt Dem af vore mange
årige erfaring.
FLYTTEFIRMAET „AALBORG11 A/S“
Grundlagt 1836
Lygten 2-4, 2400 Kbhvn. NV. — Tlf. (01) Ta (72) 6300
Telex 19228
Al flytning fra
GRØNLAND
klares af special-firma i Aalborg. Alt ordnes fra KGH’s
havn I Aalborg til Deres nye bopæl i Danmark el. ud-
land, toldklarering, ekspedition, transport af flyttegods
(også både etc.) Alle nødvendige papirer vedrørende
Deres' flytning tilsendes på forlangende. Uanset fra-el.
tilflytningssted udføres statsflytninger indefor gældende
refusionsordninger,
Betryggende godsopbevaringsplands samt container-
depot for MFG.
AALBORG NV VOGNMANDSFORRETNING
m\ JYDSK MØBELTRANSPORT
»Si? Gugvej 140 — Aalborg — 9250 Gug.
Tlf. (08) 14 05 44.
igdlumarsiortumik
påsingningneK