Atuagagdliutit - 30.01.1975, Blaðsíða 16

atuartartut agdlagait læserne skriver atuartartut agdlagait læserne skriver
atuartartut agdlagait læserne skriver atu
avisit naKiteriviat
- takordlugåinaK
tusagagssissarneK pivdlugo OKat-
dlinermut atatitdlugo agdlagtut
ardlagdlit, kingugdlermik Ole
Berglund, oKauseK atuagaK er-
sserKigsartarpåt Kujatåta NaKite-
rivianut tungatitdlugo. soKutigi-
nåsagaluarpoK tåuko ilaisa nav-
suiaraluarpåssuk taima oKaramik
suna isumaginerdlugo.
ardlaleriardlunisaoK taineKar-
tarsimavoK avisinarnut naKiteri-
veicalernigssaK. soKutiginarsinau-
vok tusåsavdlugit sut encarsau-
atåtigut atsiortunga oKautiginå-
savara, naKiteriviup atuagkanik
naKiterivingnut erKainaKutituari-
gå atine. Kujatåta NaKiterivia na-
Kitei'iviuvoK tamatigortorujug-
ssuaK, suliarisinauvdlugit atuag-
kat avisitdlo åssigingmik.
taunersut tamatuma OKatdlisiger-
Kingnerata ingerdlaterKingnerane.
avislnavingnut nakiterivik,
Danmarkime atorneKartoK Kalåt-
dlit-nunåne takordlugåinaviu-
saoK. suliamik påsisimassagdlip
kiavdlunit ugpernarsarsinauvå,
taimatut naidterivigssuaK angner-
påmik suliagssaKartåsagaluartoK
sapåtip akuneranut nal. ak. tat-
dlimat.
taimatut avisinut naidterera-
suaut, AG-mik ingerdlatinavig-
dlugo inersisinaussoK, tåuna ki-
siat naKisaguniuk sap. akunera-
nut nal. ak. mardluk kisisa ator-
tåsagaluarpai.
Ib Kristensen,
naKiterissoK,
Kujatåta NaKiterivia.
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapatit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
git. ilangutagssiat onautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nailisartarianartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
narsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnauslnar-
sinaussarput. ilangutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
Knud Hertlinge
isumaKatigåra
landsrådip sujuligtaissuata Lars Chemnitzip Emil
Abeisen akivå taivdlugulo atorfilingmik ingassagta-
jårissumik
Emil Abeisen AG nr. 3-me 16.
januar 1975-imérsume aperivoK
KNAPP landsrådivdlo sujuligtai-
ssua Knud Hertlingip kapisilig-
tagssanik Kånginigssamik aulaja-
ngerneranut akissugssaoKatausi-
manersut, ilåtigutdlo aperalune
sapIssuseKarnersugut tamåna ku-
laerdlugo nalunaerutigisavdlugo.
isumaicarpunga atorfigdlip tåu-
ssuma aperKut ingassagtajåtsia-
Kalugo agdlauserigå. uvavnut sa-
pIssuseKarneK aperKutåungilaK o-
Kautigisavdlugo Knud Hertlingip
påsileramiuk kapisiligtagssat pi-
årpatdlårtumik sivnerneKalersi-
massut ilisimatisimagånga uvdlut
sujugdlit kapisilingniarneK unig-
likatdlarumavdlugo tamatumuna
aulisartut pigssarsingitsortugssat
sapingisamik kigdlilerniarumaga-
luardlugit, aperalungalo tamatu-
munga isumaKataunersunga. ta-
månalo isumaKatigissutigårput
nalungenatigingnissuterput nå-
pertordlugo tåssångåinarpatdlår-
Elektriker eller
elektromekaniker
antages snarest til reparation
af vaskemaskiner, oliefyr samt
skibsarbejde.
El-Service, box 103, Julianehåb

Vi siger
CB’s
frimærkeudvalg
ER BEDST!
Hver maned tilbyder vi at sende
Dem et udvalg frimærker med
sport, dyr, blomster osv. i kom-
plette sæt, markedets bedste til-
bud.
Tror De os ikke. sa overbevis
Dem selv: Bestil et udvalg i dag
uden kobetvang.
COLLECTION BUILDER A S
Jerismosevej 79 A 2670 Greve Strand
tumik unigtitsinerup aulisartunut
kingunipilugissagssai kigdlilerni-
ardlugit. oKautigisinauvaralo ta-
måna Emil Abelsenip aperKutåtut
Knud Hertlingip nangåssukutsui-
narneranik pissuteKångitsoK.
ama oKautigissariaKarpoK tai-
manikut pissanik nalunaeruteKar-
tarneK ukiume kingugdlermisut
ingerdalterKigsårneKartigisimå-
ngingmat, tamånalo pissuvdlune
taima agtigissumik Kångisimanig-
ssaK ilimagineKarsimångikaluar-
dlune.
Emil Abelsenip sujunigssame
isumaKatigingniartarnigssanut a-
tatitdlugo aulisartunut ajoKutig-
ssarujugssuartut tamatuminga na-
lilinine nangmineK isumagå ug-
peinarsarneKarsinåungitsoK, tai-
malo såkcrtutigissumik pissagssa-
nik Kångisimanerup suniuteKarti-
niarnera erkortungilaK, ICNAF-ip
kalåtdlit kapisiligtagssåinik Kag-
faiumånginera pissuteKarmat ka-
låtdlit kapisilingniartarnerat ka-
pisilingnik ikilisautaunesroK ilisi-
matut påsiniainerisigut sule påsi-
ssutigssarsineKarsimångingmat.
angussaKarsinaunermik politi-
kikut uvanga nalilinera Emil A-
belsenimit avdlauvon, tåssa IC-
NAF avKutigalugo pissagssanik
amerdlisitsisinaulernigssaK angu-
neKarumårtOK nunat avdlat kapi-
silingniarnerat unigtineKarpat,
tamånalo ungasigungnaerpoK.
naggatågut aperKutigerusung-
narpoi< Emil Abelsenip taima ag-
dlagaKarnermigut suna anguniar-
nerå. kapisiligtagssanik Kångisi-
mane Kima suniuteKartigisorigu-
niuk sok apernut ikumarigsarni-
arpå tamanut erssaringnerulersit-
dlugo?
Lars Chemnitz.
agdlagsmauner-
put iluarseKaoK
kalåtdlisut agdlagtauserput piv-
dlugo agdlagaKartartunut ilårKu-
tilårpunga agdlagtauseK nutåK ig-
dlersordlugo.
uvagut imaKa ingangmik uv-
dlumikut inusugtuarKat agdlag-
tauseK pisoKaK atordlugo agdlag-
kångavta agdlagkavut påsigssåu-
ngingajagtarput, tåssale kukune-
Kangårångata. kisiåne agdlagtau-
seK nutåK atordlugo tåkungmat
atuieravtigule tauva kalåtdlisut
kukuneKångingajavigsunik ag-
dlagsinaulerpugut.
imåinguatsiarpoK inusungneru-
ssut amerdlanerit agdlagtauseK
nutåK isumaKatigigåt. påsisinåu-
ngilaralo kalåleKaterpagssuavta
sok agdlagtauseK tåuna akerdle-
ringmåssuk kutangnerardlugulo.
kutangneraussartut såkuginiartå-
nguatsiarpåt naKinerit dl-p k-
vdlo taorserneKarnere. dl-p II-
ngortlneKarnera igpingnauteKar-
tipatdlångilara. taimågdlåt ator-
nialerKårnera sujugdlermik 1-
Inarmik taerKajånartaraluarpoK.
K-kasik tåuna k kipakoK „ku“-
mingoK taorserneKartoK. tusar-
tagkåkale maligdlugit imåipoK na-
KineK q silarssuarme Kavdlunåt
kisimik „ku“-mik taissaråt, tai-
måitumigdlo naKineK tåuna q tai-
gångavko kalåliugama ku-mik
taineK ajorpara.
unale påserKuvara, agdlagtaut-
sip tåussuma OKautsivta KanoK
agdlangnigssånut ajornartorsior-
titsingissusia, åma agdlagtauseK
tåuna atordlugo agdlagkaluaruvta
OKautsivta isumait avdlångorna-
viångitdlat nutångoratigdlo.
agdlagtauserput pivdlugo avisi-
tigut isumase sarKumiutarniarsi-
gik nuånertaKingmat avisine atu-
ardlugit agdlagtauserput pisoKaK
atuinarusugdlugo isumatik sarKu-
miutarait avdlatdlo agdlagtauser-
tik nutåmik pitsauneroKissumik
taorserusugkåt.
E. Isaksen, 15-inik ukiulik.
»suleKatiging-
neK pissariaKar-
d I ui nartu tut
issigineKardle«
taima KuleKutanartumik Thue
Christiansenip atuarfeitarnermik
inatsisigssamik oKatdlineK såssu-
terKigpå, tamatumuna uvavnut
sangmisineruvdlugo — imaKame
autdlarnautånitdle taimaerérmat?
KuleKutaK isumaKatigingitsor-
neKarsinåungilaK. kisiåne Thue
Christiansen påsitikuminaeKaoK
— imalunit piåralune påsingitsu-
ssåginarpoK — atungitsunigdlo i-
laortuivdlune.
ingmikortume sujugdlerme ilå-
tigut akissutiga sujugdleK Kiner-
sinigssamut — agdlåt folketingi-
mut Kinersinermut måna nåmag-
serKåmersumut atatiniarpå. ni-
påitaraluaKigamagOK, uvfa nå-
laortartorpagssuit atuartartorpag-
ssuitdlo radioavisime, mikrofon-
vagtime, AG-me Sermitsiamilo
Katsutilerånga, kisalo ima oKau-
tigalunga „isumaKardluinarame
landsrådime OKatdlisiginera tor-
ratdlatauvdluinartussoK11. uvanga
agdlagkama imå taima takussag-
ssaKarfigingilara.
Thue Christian senivdle torKaiv-
dlune såssussinere pivatdlårnagit
matumuna tungaviussutigut pu-
pagsårutit navsuiauteKarfigilåka.
atuarfeKarnermik inatsit avdlå-
ngortiniarneKarmat tamåna tu-
ngaveKarpoK politikerit, atuartit-
sissut angajorKåtdlo kigsautigi-
ssåinik, ilåtigut kigsautigineKar-
dlune Kalåtdlit-nunåne atuarfing-
me kalåtdlit oKausisa pingårtine-
Karnerunigssåt. taimailivdlune ta-
måna politikikut kigsautigissamik
tungaveKarpoK.
taimåitumik erKumigissagssåu-
ngilaK skoledirektionip suliagssaK
tamåna tigusimangmago, atorfi-
hgtaminutdlo inatsit issornartor-
siorneKarnera tungavigalugo mi-
sigssortisimavdlugo. tamånalo tå-
ssauvoK atorfigdlit suliagssaisa i-
låt! politikerit suliagssaringilåt i-
natsisigssanik ilusilersuineK, tai-
mailiorniåsagaluarunik saniati-
gutdlunit aVdlamik suliaKartungi-
kaluarunik politikimik suliagssat
pingåruteKartut ilarpagssue nå-
magsiniarsinåunginamikik. politi-
kerit suliagssat tåssauvoK sang-
mivigssat sujunertarissatdlo aula-
jangersåsavdlugit. atorfigdlit su-
liagssåt tåssauvoK aulajangigkat
tamåko tungavigalugit sujunersu-
tit ilusilersusavdlugit politikeri-
nutdlo aulajangersagagssångor-
dlugit sarKumiutisavdlugit. tai-
måitumik pissutigssanångilaK o-
Kåsavdlune avdlat uvagut sivner-
dluta aulajangissarnigssåt utarKi-
nartarigput.
atuarfeKarnermut inatsisigssa-
mut tungassumik oKatdlisigssa-
liaK landsrådimut sarKumiune-
KartoK tungaviussumik OKatdli-
sigssaliauvoK, sujunersutigssa-
vigdlo landsrådimut saritumiuter-
KingneKartugssauvdlune.
tamatuma tungånut sujunersu-
tigssap Kanos imaKarnigssånik o-
KatdlineK ingerdlarKigtariaKar-
poK. tåssalo Thue Christiansenip
issornartorsiutånut sujugdlermut
akissutivne ujartugara, imale o-
Karnanga sujunersutigssaKångit-
sok, sordlo oKartikaluarånga. tai-
ma oKartitsinermigut akissutivnut
KuleKutsiuneKarsimassoK pisi-
magpago oirautigisinauvara AG-
me årnigssuissut KuleKutsiussari-
gåt, uvanga avdlamik KuleKuta-
Kartikaluaravko.
oKatdlisaussumut atatitdlugo o-
Kautigisinauvara skoledirektione
atautsimititsiniarmat inungnik a-
periiumik soKutigissaKartunik, a-
torfigdlit suleKatigalugit inatsi-
sigssaK ajunginerussumik pilersi-
neKarsinaorKuvdlugo — tamånalo
sulenatigingnigssaK tamavta so-
Kutigissarårput.
taimale atautsimititsinigssap
nunavtine inatsisigssaK pivdlugo
OKatdlinigssaK pissariaerutitingilå.
tåssalo tåssanipoK tamavta — å-
ma Thue Christiansenip — aki-
ssugssaoKatauvfigissarput, uvanl-
nane Thue Christiansenip lands-
rådip oKatdliseKarneranut aki-
ssugssaoKataunerane — sordlo sa-
Kitsiniarpalugtumik OKautsika
taima i-calipauseriaraluarai.
taimåitumik Thue Christiansen
pissutigssaKångilan uvavnut tu-
ngatitdlugo „inoKåmik malerssui-
neK“ tåisavdlugo, akerdlianigdle
imaita pissutigssaKarneruvdlune
taima toringitsigissumik uvavnik
isumalersuinera inoi-råmik maler-
ssuinertut tåisavdlugo.
Lars Chemnitz.
Avis-
trykkeri
- utopi
I forbindelse med kommunikati-
onsdebatten har flere skribenter,
sidst Ole Berglund, lagt tryk på
ordet bog i forbindelse med Syd-
grønlands Bogtrykkeri. Det ville
være interessant, hvis nogle af
disse mennesker ville forklare,
hvad de mener med det.
Undertegnede skal blot oplyse,
at den eneste forbindelse, trykke-
riet har med et decideret bog-
trykkeri, er navnet. Sydgrønlands
Bogtrykkeri er et meget alsidigt
trykkeri, hvor man er i stand til
at fremstille såvel bøger som
aviser.
Der er også flere gange talt om
et decideret avistrykkeri. Det
kunne også være interessant at
høre, hvilke tanker der kan føre
til videre diskussion om det.
Et decideret avistrykkeri, som
man kender det i Danmark, vil
i Grønland være det rene utopi.
Enhver fagmand .vil kunne be-
kræfte, at den store trykmaskine,
der skal bruges, højst vil kunne
få arbejde til 5 timer om ugen.
En avisrotationsmaskine, der
kan trykke AG og gøre den fær-
dig i én arbejdsgang, vil alene
med dette blad kun kunne be-
skæftiges i højst to timer hver
uge.
Ib Kristensen,
typograf,
Sydgrønlands Bogtrykkeri
16