Atuagagdliutit - 13.11.1975, Blaðsíða 19

atåssuteKarnerme ajornar-
torsiutit tåukulo kingunere
kontorchef Børge Rasmussen uvane agdlauserissa-
karpoK atåssuteKarnikut ajornartorsiutinik tamåkulo
suniutainik nunavta ingerdlåneKarnernut
suiiagssat angnertungåtsiåinartut
’hungnit atausiåkånit nåmagsine-
Karsinéungitdlat. peKatigigdlune
suliarissariaKarput.
tauva sulivdluartumik årKig-
SsussineKartariaKarpoK (organisa-
tion), taimåitoKarnigssavdlo pi-
ssariaKartipå taimatut årKigssu-
ssivdlune sulivfeKarfiup iluane
suliagssariterKussat tusautigssau-
t'taussutdlo pivdlugit atåssuteKa-
KatigingnigssaK, åmalume suliv-
feKarfiup taimåitup avatånilo pi-
ssartut akornåne atåssuteKaKati-
S'ngnigssaK, sulivfeicarfik nang-
hdnerssortugaluarpatdlunit nåla-
Sauvfingmitdlunit ingerdlatitau-
Saluarpat.
tamåna åma atorpoK Kalåtdlit-
r-unåta agdlagfigtigut ingerdlati-
taunerane. suniuteKardluartumig-
dle årKigssussinerne atåssuteKar-
titsiniarnernilo ajornartorsiutau-
ssut måne angineruvdluinarput,
tåssa atåssuteKarniarneK inuit
^ardluk tamarmik inimitut akor-
dåne ingmut „takunikut" pisinau-
ssångingmat. akugtungitsuming-
|he atåssuteKarniartut 3.500 km-
>nik ingmingnut ungasigtigissar-
Put imarssuaK AtlantikoK avig-
sårtitsissoralugo.
tamatuma kingunerissarpå „a-
tåssuteKarnerme pissorpalungne-
kalerneK". OKauseK teknikimit ti-
SussauvoK, sordlo nalunaerasuar-
ålune atåssuteKartarnermit, nalu-
Oaerasuardlune nagsiussissut ti-
SorKåissutdlunit imalunit atorto-
r*ssat tåuko mardluk akornåne a-
tåssutine ajortumértoKarångat. i-
åuitdlo tåukunane sulissut tåu-
^Uningalunit iluaKuteKarniartut
arr>a ajoKuteKarsinåuput, sordlo
tutsardlugdlutik imalunit påsing-
^■gdluarsinaunatik.
^tåssuteKautine pissorpa-
^UpgneK
lrr>arpikortumik atassutenarneK
teknikimut tungatitdlugo angisu-
åtik ajornartorsiutåungilaK. ag-
^*agkat nagsiuneKarsinåuput, te-
efonersinaunerdlo åmalo nalu-
aaerasuarsinauneK agdlagkasuar-
arnerdlo atordluarneKarsinau-
Ssungorsimåput, anginerussu-
l^'ngme Københavnip igdloKar-
'tdlo anginerussut akornåne.
ajornartorsiutitdle avdlamine-
‘‘åput.
Kalåtdlit -nunåne kutdlersaitar-
’k sujunersuissoKarfigdlunit su-
bunit, sordlo atuarfeKarneK
P'vdlugo KutdlersaKarfik imalunit
oQssutigssarsiornermut iliniartit-
,lr>>gssamut sujunersuissoKarfik,
a;autsimisimagune, tauva ataut-
‘foinerme aulajangiuneKartut 8-
a'o taima aulajangernermut pi-
sutigitineKartut naitsungordlugit
.SdlangneKartarput, nalunaerusi-
fardlo tåuna suliagssap Kalåt-
al‘t-r
-nunåta ministereKarfiane su-
arerKingneKarnigssånut imaxa
hgavi£savcjiunei aulajangerner-
ut pissutigitineKartut atautsimi-
rtbilo sarKumiunenartut nalu-
erusiårKame sarKumingitdlui-
t>6,
da
J)arPut, agdlagkamilunit nalunae-
s s>åraK tungavigalugo agdlagau-
s Uthe takuneKarsinaunatik. pi-
l^'-igititaussutdlo avdlat ilauga-
(I artut atautsiminerme sancumi-
k e«ardlutik suniuteKarnerming-
1 t nalerKutingitdluinartumik i-
H SeKartarput. ajornartorsiut tåu-
„ Kalåtdlit-nunåta agdlagfigti-
1 ingerdlatitaunerane takornar-
tåungilaK. taimåikaluartordle ta-
måna ingmikut itumik malung-
narsivdluinartarpoK Kalåtdlit-nu-
nåta agdlagfigtigut ingerdlatitau-
nerane atortorissat taima amigau-
tenartut atortoralugit uvdlut ta-
maisa sulissariaKarnertigut tamå-
kulo tungavigalugit ministereKar-
fingme aulajangissariaKarnerti-
gut.
åmale nalunaerumik tigusissu-
ssartoK tamatigut pitsaussuneK a-
jorpoK. åssersumik taissaKåsau-
nga KanoK isumaKarnivnut taku-
ssutigssamik:
Nungme atautsiminenarpoK a-
torfigdlitdlo ministeriamérsut 5-6
ilåuput åmalo Nungme agdlagfig-
tigut ingerdlatsinerme Kutdler-
saussut avdlatdlo. Kutdlersaussut-
dlo ilåta aperKut takisumik nav-
suiauteKarfigå. tamatumalo mini-
steriame atorfiligtaussut ilåt ima
aperKuteKartipå: „sorme tamatu-
minga agdlautigissanångisåinarsi-
mavise?“ Kutdlersaussuvdlo ima
akivå: „sok taimailiusaugut? ilu-
mut taimåitunera månitut tamar-
mik nalungilåt."
tåssa Kalåtdlit-nunånut tunga-
ssut pivdlugit påsisimassaKandg-
sånginerup ajornartorsiutaunera
tikerKigparput. tamatumalo måna
kingunerivå ministeriap „tigusi-
ssutå“ tusautigssissumik tigusiv-
dluarnigssaminut suliagssavdlo i-
ngerdlaterKingnigsåne atortitsi-
nigssamut nåmaginartumik tunu-
liaKuteKartitsingitsoK.
tamånalo ersserKigsinerussar-
poK matumuna: ministeriame a-
torfiliussup Kalåtdlit-nunåne ag-
dlagfigtigut ingerdlatsinerup ta-
marmiussup ilåinångua suliaKar-
figå, Kalåtdlit-nunåtdlo pivdlugo
nangmineK KanoK isumaKarnine
ajornångitsumik tungaviliutarpå,
tusautigssissutdlo Kalåtdlit-nunå-
nit pissoK taimatut tungaviliussi-
riine nåpertordlugo påsiumassar-
dlugo. åssiliardle tungaviliusså
tåuna påsissutigssanit kigdliling-
nit Kalåtdlit-nunånit ingminut i-
ngerdlatineKartunit, inuiaKati-
gingnilo Kavdlunåne tungavigssa-
Kartitsineranit nalinginaussumit
taimatutdlo soKutigissainit ingmi-
kut itunik — tauvalo Kalåtdlit-
nunåta åssinganit ministerenar-
fingme agdlagfingne tamane nivi-
ngassumit — pingortineKarsima-
VOK.
agdlåme imåisinauvoK tusau-
tigssissut isumasiorneKartardlune
Kalåtdlit-nunånit nagsitsissumik
ilisarisimangningneK tungaviga-
lugo. taimailivdlunilo atuarfiup
Kutdlerså nålårumaneKarnerusi-
naulisaoK landshøvdingeKarfing-
me inatsisinik ilisimatumingarnit.
atuarfeKarnerup Kutdlerså mini-
stereKarfingme inatsisileritumit
issigalugo tåssauvoK avdlanit ta-
manit påsisimassaKarnerpåK,
landshøvdingeKarfingmile inatsi-
sileritoK inatsisilerituinauvdlune.
agdlåtdlume imåisinauvoK tusau-
tigssissut Kalåtdlit-nunånit nag-
siuneKarsinauvdlune nagsiussi-
ssumit tigusissugssap soKutigi-
ssarssuaringisånit — tamatumalo
åma sunertarpå tusautigssissumik
KanoK tigusinera.
pissorpaluk KanoK ajugauv-
figinenåsava?
avKutit ardlanartut atordlugit
nagsitsineK ajornångilaK, sordlo
agdlagkasuartautikut nalunaeru-
tigssaK agdlagkanik maligteKar-
titdlugo. taimailiornermile nalu-
naerutigssat åma tamåkerneK a-
jornarput.
pissariaKartitsinermit angnertu-
nerussumik nagsitsineKarsinau-
vok, taimailivdlune avKutåne nag-
siuneKartut ilait tåmaraluarpata
soKutåusanane. ajornartorsiutdle
imaingmat kigsautiginartunuinar-
dlunit inigssaKartitsiniarnigssaK,
tauva tamatuma ingminermine a-
jornarsiterérpå „sivneKartunut" i-
nigssaKartitsinigssaK.
erKarsautiginarsinauvoK avKu-
tit-mardluk-atordlugit-atåssute-
KarnigssaK, tåssa nalunaerumik
tigusissoK nagsitsissumukåsavdlu-
ne tigussane OKauseKauteKarfiga-
nunavta
aKuneKarnera
lugit. taimatut pissoKartarporme,
amerdlanerpagssuartigutdle suli-
agssat ministeriap aulajangivfigi-
ssarpai OKauseKarneK atausinaK
tungavigalugo, sordlo landshøv-
dingimit, aulajangigagssap aula-
jangerneKånginerane akerdlili-
ssuteKångitdluinardlune, nagsitsi-
ssumukarKårane.
ministeriap inuisa Kalåtdlit-nu-
nånilo inuit akornåne akugtusu-
ginarmik atautsiméKatigingneKar-
tarpoK ajornartorsiutit angnertu-
mik ilungersutdlugitdlo agssortu-
ssutigalugit — suliagssat sarKii-
mertut OKaloKatigissutigineKåi-
nartardlutik. kingumut ajornar-
torsiutit atautsimortut pivfigiva-
vut aKutsinerme taineKartut, tå-
ssa ministeriap inuisa apernutit
nalinginaussut tamanutdle atortut
OKaloKatigissutigisavdlugit piu-
mavdluarneK ajordlutik — suliag-
ssat sarKumertut kisisa nåmagiu-
massardlugit.
atåssuteKautine pissorpaluk a-
jugauvfiginiarniasavdlugo avKu-
tigssausinaussut avdlat tainenar-
sinåuput, kisiéne tåukua ilåt a-
tauserdlunit Kalåtdlit-nunåne ag-
dlagfigtigut ingerdlatsinerme a-
torneKångitdlat. paitsornerit isu-
maKatigingissutaussutdlunit pi-
lersineKarsimassut ingerdlatinar-
neKarumassarput.
atåssutit nangmincrssutit
atåssuteKarniardlune avKutigssat
piorérsut nåmångitdlat, åmale
tåuko sanerKutinardlugit angner-
tumik atåssuteKauteKartoKarpoK.
aussat tamaisa Kalåtdlit-nunå-
ta ministereKarfianit, KGH-imit
GTO-mitdlo atorfigdlit amerdla-
Kissut Kalåtdlit-nunåne angalaor-
tarput. amerdlanertigut angnikit-
suinartut tungåssuteKartarput,
taimåitordle isumaKatigingning-
neKartardlune, OKausenautinik
sarKumiussineKartardlune avdla-
nigdlo, taimailissoKarneranile ki-
ngusingnerussukutdlunit atanati-
gigsitsinigssamut periarfigssaKå-
sanane. tamatuma kingunera Ka-
låtdlit-nunåne suliagssanik uv-
dlormukutårtumik suliaringning-
nerme malugineKartarpoK, sordlo
isumaKatigigsimanerit avdlatdlo
tåssångåinartumik nåpinerine a-
jornartorsiuteKalernerne, isuma-
Katigigsimanerit ukugångata ag-
dlagfigtigut ingerdlatsinerme ili-
simaneKångitsut periauserissanut-
dlunit nalerKutineKarsinåungit-
sut.
Kavdlunåtdle atorfigdlit kisimik
Kalåtdlit-nunåne angalångitdlat.
landsrådimut ilaussortat, kommu-
nalbestyrelsinut ilaussortat, peKa-
tigigfit kétuvfinit pissut avdlat-
dlo Kavdlunåt-nunånut ingerdla-
juarput. tamarmik Københavni-
me Kalåtdlit-nunånik agdlagfig-
tigut ingerdlatsinermit ilagsine-
Kartarput. isumaKatigissutiging-
neKatigineKartarputdlo pissugssa-
tut nåmagsineKavigsutut issiko-
Kartitdlugo nalunaerutigineKåka-
jugtumik — Kalåtdlit-nunånut
nalunaerutigineKarnermingne.
sordlo uvdlumikorpiaK kæmnere-
Karfit kommuninut nuneKarnig-
ssåt pivdlugo ministeriaKarfiup
kalåtdlitdlo kommunisa nuna ta-
måkerdlugo peKatigigfisa akornå-
ne taimågdlåt sangminenarpoK,
landshøvdingeKarfik Kulautinar-
dlugo, aunale kæmnerenarfit
landshøvdingeKarfingmut sule a-
tagaluartut kæmneritdlo agdlagfé
landshøvdingeKarfingmit uvdlut
tamaisa atåssuteKarfigineKartut.
atåssuteKautit taimåitut amer-
dlasut nangminérssutaunerussut-
dlo aKutsinermik årKigssutauv-
dluångitsumik avdlångorartumig-
dlo pilersitsigajugput.
ajornartorsiutit kingunerat
pissutsit måne taineKartut sulilo
avdlat amerdlanerussut nagsata-
rivåt Kalåtdlit-nunånik agdlag-
figtigut ingerdlatsinerup tamåki-
ssumik ingerdlavdluånginera ka-
låtdlitdlo inuiaKatigit nåmaginar-
tumik sulissusinaunagit.
nangminerssortut sutdliviutåne
ajornartorsiutinik taimåitunik pi-
lersoKarångat KångerniarneKå-
ngitsorneK ajorput — taimåingig-
pat sutdliviup matunigsså årdle-
rinåsangmat.
sutdlivik sunalunit pissortati-
gut ingerdlåneKartoK sivisorujug-
ssuarmik agdlåt atasinaussarpoK
ingerdlanermine KanoK ajomar-
torsiuteKartigigaluarunilunlt. siv-
nerutoruteKartariaKångilaK —
Kalåtdlit-nunåtalo aKuneKarnera-
ne ingerdlavdluarneKångigpat u-
torKatsissutaussut ukugajugtar-
put: „Kalåtdlit-nunåne pissutsit
ingmikut itut“, imalunit „Kalåt-
dlit-nunåne pissusiviussut".
igdlut sanaortorneKarput, ilini-
artitsineKarpoK, pisiniarneKarpoK,
kisiéne aulajangigagssat pivdlu-
git sulineK Kalåtdlit-nunåne i-
ngerdlångilaK, aulajangersagkat-
dlo ilarpagssue avdlauvdluinarsi-
nausimagaluarput — pitsauneru-
sinauvdlutik Kalåtdlit-nunånit
Kavdlunåt-nunånitdlo issigalugit
KanoK-iliortariaKarnermik KanoK
isumaKarnera kingorna uterfiger-
Kisavara.
ukiorpagssuarne Kalåtdlit-nu-
nåne taimatut ingerdlaneKartuar-
simangmat pissutaussut ilagivåt
Kalåtdlit-nunånik agdlagfigtigut
ingerdlatsineK avatånit misigssu-
ivfigineKarajungingmat.
sordlo avisiliortut Kavdlunåt
tåukunatigutdlo Kavdlunåt kikut-
dlunit ilisimassaKarKalårdluinar-
put Kalåtdlit-nunåne KanoK pi-
ssoKavingneranik. Kavdlunåt avi-
sine agdlautigissat alapernaiseråi-
ne tupåtdlangnartuarpoK aperKu-
tit Kalåtdlit-nunånut tungassut
agdlauserineKarnerisa ilarpagssue
ukuginartarmata kalåtdlit atuar-
tut Kavdlunåt-nunåne Kåumatine
3-ne atuarnerånik tusardluautig-
ssat imalunit Kalåtdlit-nunåne a-
ngalanilerssårutit. aperKutit Ka-
låtdlit-nunnåut tungassut pine-
Karnialisåput åsit ajornerpårta-
lerdlugit, imigagssaK, nåpautipa-
låt avdlatdlo avdlanit erssaring-
nerussungordlugit.
Kavdlunåt avisisa uvdlormut
sarKumertartut agdlautigissagssa-
nik Kalåtdlit-nunånut tungassu-
nik itinerussumik agdlautiging-
nigtånginerånut suna pissutauga-
luarnersoK, taimåinerdle pissu-
taoKatauvortaoK Kalåtdlit-nunå-
nik aKutsinerup nauk ingerdla-
nermine ajornartorsiuteKaralua-
Kalune atåinarneranut.
agdlautigissaK tugdlcK
agdlautigissagssame kingugdlerme
erKartusavåka folketingilunit i-
ngerdlatsinermigdlo nékutiging-
nigtugssat avdlat suliagssamik ta-
matuminga pimorussinginerat.
TOYOTA LAND CRUISER
Næsten ny Toyota Land Cruiser, FJ40, „Jeep". 24.300 km, grøn,
benzin (115 1.), hardtop og rat i højre side.
Indregistreret i udlandet som ny 8/2 1974, klodset op inden-
dørs 1/9 1974 i Danmark, og fremtræder som ny. Skal desværre
sælges grundet særlige omstændigheder.
F.ob. Kbh. — Kontant kr. 31.000,—.
Anders Rytter, Ordrupvej 52, 5. sal
2920 Charlottenlund . Tlf.: OR 2218.
El- bagerimaskiner
til salg
for bageri, større kantine eller restaurant.
Bageriovn, „Elektro Dahlen“ med 4 herder som er tæt-
svejsede for damp og med underbygget Raskeskab. Forsider
af rustfri stål. Kapacitet, ovn 4X2 plader, Raskeskab 10
plader. Tilhørende el-dampkedel, 60 liter med pressostat.
Røremaskine „Maren" gulvmodel med 20 og 12 liter ked-
ler.
Pindvogn, 18 pinde. Maskinerne der kun er brugt 1 år og
10 måneder sælges for ialt 15.000 kroner, der evt. kan betales
over 3 år.
POUL SKYTTE
Box 33 . 3953 Godhavn
19