Atuagagdliutit - 20.11.1975, Blaðsíða 15

Rådip agdlagfia nukigtorsardle
— Grønlandsråde taorsertariaKarpoK landsrådip ag-
dlagfeKarfianik nukigtunerussumik. Grønlandsrådimut
°Kartugssaunine avKutigalugo Kalåtdlit-nunånut mi-
nisteriaKarfik inatsisinik atortitsissuinaunane åma
nangmineK inatsisiliortuvoK, taima agdlagpoK kon-
torchef Børge Rasmussen „Kalåtdlit-nunåta oKar-
tugssavigtut aKunexarfia" agdlauserigamiuk
Professor statskundskabimik (nå-
lagauvfingmik ilisimatusarnerme)
^rhus Universititiane Poul Meyer
Stuagkiamine, nålagauvfingme i-
hgerdlatsinermik iliniut, ilåtigut
lrhåitunik OKauEeKarpoK erKartor-
titdlugit politik ingerdlatsinerdlo
Administration) akornåne pissu-
siussartut pivdlugit:
..Kangale pissusiussartoK politi-
kip ingerdlatsissutdlo akornåne
agsut nautsorssuteKartarpoK ta-
^åkuninga sulialingne uvdluinar-
ae administrationime sulissune
*åuko mardluk politik administra-
Wonilo avdlauvigsut. amerdlaKi-
ssutigut administrationermiut pi-
Paiserdlutik aitsåtdlo avdlatut sa-
Pilersutut misigalutik påsiuma-
ssarpåt, suliarigamiko angunia-
Sagssaliortugamik taimåitunermi-
kutdlo politikimik åma sulianar-
d*utik silatusårtumik OKauseK
*-auna påsineKarångat. akerdlia-
P'gdle inatsisiliortugssatut Kinig-
^at ministeritdlo taimatutdlo
b°rgmesterit taimatut ilungersor-
Wgissarput politikikut aulajanger-
nerit patsisigssarsiorniartardlugit
(åssaussut „påsisimassagdlit" ag-
^(agfeKarnikut aperKutaunerat
Pivdlugo aulajangersimassait".
issuagaK angnertumik Kalåt-
^lit-nunåne ingerdlatsinerme a-
(ortuvoK, tamatumalo saniatigut
kalåtdlit-nunåta aKuneKarnera i-
aatsisiliortunit inatsisinik atortit-
s>ssunut igdlikartorsimånguatsi-
arPoK, tåssa ingerdlatsivingnut
(administrationimut), taimailiv-
^lune kingugdleK tåuna Kalåtdlit-
aunanut Kutdlersatut aKutsilersi-
Piavdlune.
folketingime kalåtdlinut tu-
ngassut suliarissarnere
ardlaleriardlugo issuartarérsima-
s&3k Kalåtdlit-nunåta landsrådia-
ta aussame atautsiminermine 1959
a^auseKautå ima imaKarpoK fol-
’retingip kalåtdlinut tungassut
Pivdlugit sulissarneranik:
»landsrådip arajutsisimångilå,
aPerKutit kalåtdlinut tungassut
fuliarineKartartut partit ingmikut
'Sl>maKatigmgitarnerisa avatåne,
iamånalo nåmagisimårdlugo ilua-
rineKarpoK neriutigineKardlunilo
atuinarumårtoK.“
taimatut isumaKarneK amerdla-
a°rpagssuariardlune nangineKar-
tarPOK tamatuma kingomagut av-
^Janut tungatitdlugo: kalåtdlinut
'åpgassut pititdlugit politikeru-
sPgtoKåsångilaK.
tamåna erKumikulugpoK, dan-
skit nålagauvfiata ilåne nunaKå-
sassoK, politikerit tamarmik, så-
rPerdlerpånit talerpigdlerpånut o-
^atdlinerit tamaisa isumaKatigig-
‘arnerat.
kisiåne — avdlatut ajornarmat
sPmigdlunit åncigssussame angu-
^iagaKartariaKartoK aulajangiu-
Ssamik, åmåtaoK nålagauvfiuga-
Parunilunit, anguniagagssatdlo
auko folketingimit aulajangigau-
a'rnångigpata, tauva avdlatigut
PUersitaussariaKarput.
landsrådip inigssisimanera
^artugssavigtut anutsinerme
alåtdlit-nunåta landsrådia ing-
a^Jkuvigsuniik danskit nålagauv-
lane inigssisimavoK. inatsisilior-
uSssatut periauseKångilaK, amts-
ugperumårnertut ilåt atanrissa-
Karpiångitsordlo ilåne tamåna
pivdlugo oKariatårsimavoK imai-
ngajagtumik:
„Danmark folketingeKarpoK,
Norge StortingeKardlune, Island
AltingeKardlune Kalåtdlit-nunåt-
dlo sunguaKarane".
landsrådip oKatdlisigisavai inat-
sisigssatut sujunersutit åma per-
Kussutinut sujunersutit il. il., Ka-
iåtdlit-nunånut tungåssuteKartut.
ajornångigpat tamåna pissåsaoK
sujunersutit folketingimut suju-
nersutit sarKumiuneKartinagit i-
malunit atulersitautinagit.
tamåko periausigssat pissarner-
tut Kalåtdlit-nunånut ministeria-
Karfingmit, amerdlanertigut grøn-
landsrådimit inåssutitaKardlutik.
landsrådip ilaussortai pingasut
åma grønlandsrådime ilaussor-
tåuput, taimatutdlo piginautitau-
nertik atordlugo sujunersutinut
grønlandsrådikortitanut aulaja-
nginiaKataussarsimavdlutik.
åmalo landsrådime CKatdlineK
angnertumik tungaveKartariaitar-
tarpoK landsrådip sekretariatianit
tungavigssanik katerssorsimassa-
nit. agdlagfenarfik igdlersutau-
ssunik sulianigdlo iliniarsimassut
nalilersutåinik sarKumiussisaoK,
taimailivdlune landsrådip suju-
nersutit nalilersorniarsinångusav-
dlugit, landsrådimut ilaussortat
tamåkuninga påsisimassagdlit o-
Katdlinermut ilångusinaussaisa
saniatigut. kisiånile landsrådip
agdlagfeKarfia taima suliaKarnig-
ssamut piukunarpiångilaK.
soruname agdlagfeKarfia Kalåt-
dlit-nunåne sulivoK periarfigssat
tamaisa tamatuma nagsatai „tiki-
vigdlugit" ajornartorsiutit, kisiåne
landsråde angnikitsuinarmik di-
rektionit ilisimassagssanut tunga-
ssunik atåssuteKarpoK tåukualo
agdlagfeKarfisa sujunersutigisi-
naussåinut, tåukulo tåssaugajug-
tarput Kalåtdlit-nunåne ilisima-
ssagssatigut angnertutigut isuma-
gingnigtut. landsrådip nangmineK
atåne taimågdlåt arbejds- åma so-
cialdirektcrateKarpoK atåtigut ti-
tardlugo ikiuineK åmalo 1. janua-
rimit 1975 skattedirektoratimik.
tåuko saniatigut erhvervsudvik-
lingsråd pilersikiartuålerpoK.
nålagauvfiup oKartugssauvfigai
sule atuarfik, inussutigssarsiuti-
nut atuarneK, boligstøtte, er-
hvervsstøtte, kulturimut tunga-
ssut ardlaligssuit, pendngnigssa-
mut tungassut il. il., tamåkunu-
ngalo ingerdlatsivigssuit sujuler-
ssorneKarfinut taimågdlåt atåssu-
taussarput landsrådimut ilaussor-
tat aKutsivingne tamåkunane i-
laussortautitaussut.
taimåitumik landsrådip agdlag-
feKarfia periarfigssaKangångilaK
landsrådimut sujunersuissunig-
ssamut, taimåitumigdlo lands-
rådimut ilaussortat naj jrKutari-
ssariaKartarpait påsissutigssiat
ministeriamérsut.
pissutsit taimåinerånut tunule-
Kutaussorpagssuit ilimanårsinåu-
put piåralune piåringikaluardlu-
nilunit periauseK politikikut tai-
neKartartoK „akerdlerigsikit nå-
lagkersordlugitdlo" ministeriami-
ngånit, tamatumalo kinguneri-
ssugssauvdlugo agdlunaussatigut
amorivigssat Kalåtdlit-nunånl-
tugssaugaluartut taorsiutdlugo
Københavnime amåriveKalersar-
nerat, tamåkulo tunuleKiitaussut
erKarsautigalugit ersserKivigunar-
poK landsrådip Kalåtdlit-nunånut
politik pivdlugo sunériarfigssai
nåmåinartussut.
kisiåne ardlåne „aKerdlugssat
kuissariaKarput" — tamånalo pi-
ssarpoK Kalåtdlit-nunånut mini-
steriaKarfingme grønlandsråder-
talingme.
MfG-ip ama grønlandsrådip
inigssisimanerat OKartugssa-
vigtut aKutsinerme
taineKarérsutut grønlandsråde
ilaussortaKarpoK Kulinik politike-
riussunik tåssa danskit folketingi-
mut ilaussortat tatdlimat, kalåt-
dlit folketingimut ilaussortat
mardluk åma pingasut landsrådi-
mut ilaussortat, åmalo kungimit
toraagaK sujuligtaissoK.
grønlandsrådip påsissutigssat
sulinerme atortugssat (tuluit o-
Kausiat „input" atordlugo) pissar-
pai agdlagfeKarfingminit, tåunalo
ilauvoK Kalåtdlit-nunånut mini-
steriaKarfingmit, tauvalo inerne-
rissardlugo isumaKatigingniame-
rit inernerat (tuluit OKausiat ator-
dlugo „autput") ilusilerneKarsi-
massumik inåssumik Kalåtdlit-
nunånut ministerimut.
grønlandsråde matorKassumik
sivikitsunik atautsimltarpoK u-
kiumut mardloriardlune, taimåi-
tordle agdlagfeKarfia sulissardlu-
ne, taima aulajangisinautitautigi-
nermik pigissaKardlune, ukioK
tamåt.
G-60 udvalgimile ikingnerussu-
teKartut taerérsimavåt, grøn-
landsrådeKaleraluarpat kingune-
risagå inatsisiliortugssat inatsisi-
nigdlo atortitsissugssat akuleru-
patdlårnigssåt. uvdlume imåipoK,
grønlandsråde sulingmat inger-
dlatsivfigtut Kalåtdlit-nunånut
ministeriaKarfingmut ilångutdlu-
ne. oKatdlinigssaugaluit, folke-
tingime landsrådimilo pissariaKa-
raluartut angmassumik, grøn-
landsrådime pinartarput mator-
Kassumik atautsimineme. soruna-
Hundested-
motoren
DEN MEST ENKLE OG LYD-
SVAGE MOTOR
A/S Hundested Motorfabrik
3390 Hundested . Telegramadresse: PROPELMOTOR
rad:
lungilaK, tauvame sunauva?
me folketingimut landsrådimut-
dlo ilaussortat inussåungikaluar-
put piumassamik angertitagssat,
sumik isumalioratik tiguinartar-
dlugo sekretariatimit pissut, ki-
siåne kinalunit påsisimassalik Ka-
noK sekretariate pissauneKartigi-
ssok, tåssunalo ministeria, agso-
rujugssuaK ilisimangnigtugssau-
vok, grønlandsrådip inernilissar-
nera aulajangissuvdluinartartoK.
tamatuma saniatigut tugdliutdlu-
ne oKatdlinigssaK folketingime
landsrådimilunit nålagkersimår-
neKartugssauvoK, folketinge par-
tinit pissauneKarnerpånit pissu-
nik tatdlimanik ilaussortaKarmat
landsrådimilo pingåruteKarnerit
pingasut sujunersutinut akuersse-
rérsimavdlutik sarKumiuneKarti-
nagit.
inemerissagsså unaulerpoK, Ka-
låtdlit-nunånut ministeriaKarfiup
ilåtigut grønlandsrådip suniute-
Kamera iluaKutigalugo pigiler-
dlugit inatsisiliortut pissaunerat
ilångutdlugulo atortitsissugssat
pissaunerat.
taimailivdlune Kalåtdlit-nunå-
nut ministeriaKarfiup ingmikut
pissuseKavigsumik inigssisima-
voK, måssa taimatut enrarsautigi-
neKarsimå^unångikaluardlune,
kisiånile pilersitausimavdlune
isumaKarnermit „kalåtdlinut tu-
ngassut politikikut agssortussuti-
gineKåsångitsut". soruname poli-
tikerilerissariaKarpoK anguniag-
kat pingårnerussut pivdlugit, po-
litikerinit pinane KutdlersaKar-
fingnile ingerdlatsinerme, admi-
nistrationime.
agdlagkame isumat kingu-
nerissagssait
sujuline erKartorneKartut pissu-
sigssamisuginartumik kinguneri-
ssugssauvåt, piumassarissariaKar-
dlugo grønlandsrådip atorung-
naersineKarnigsså, åmalo landsrå-
dip OKauseKautåta 1959-ime pi-
viussungortitaunigsså „Kalåtdlit-
nunåta danskit nålagauvfiata ilå-
tut inigssinigsså — mingnerungit-
sumik angnerungitsumigdlunit “.
Kalåtdlit-nunåta ajornartorsiutai
danskit ajomartorsiutaisut avdla-
tut suliarineKartariaKarput suli-
agssat atausiåkåt hjemmestyrip
åndgssussivfigineKarneragut ing-
mikut suliarineKartariaKalernig-
ssånut.
folketingip ajornartorsiutit au-
lajangivfiginiartariaKartarpai
landsrådip isumaKarnera najor-
Kutaralugo, tåukulo inuit Kinigai-
sa mardluk suliagssat suliarissa-
riaKarpait Kilerssorsimanatik su-
juningånit atorfeKarfiup suliare-
rérsimassånit, grønlandsråditut
itumit. kalåtdlinut tungassut piv-
dlugit udvalgiliortoKarpat pissa-
riaKartunik, imaKa udvalgiujuar-
tugssanik, tauva folketingip ud-
valgiliarissariaKarpai imåingitsoK
folketingip udvalgeritigalugo a-
torfeKarfiutigissåtut.
landsråde nukigtorsartariaKar-
poK landsrådip sekretariatiatigut,
taimailivdlune iluamik landsrådi-
mut sujunersuisinaussumik. imåi-
sinauvoK imatut ilusilerdluugo
sordlo sujornagut atausiåkåne a-
torneKartarsimassoK rådip imalu-
nit direktionip agdlagfeKarfiagut
landsrådimut sujunersuissugsså-
ngordlune, tåssa imailivdlune
landsrådip agdlagfeKarfiatut su-
livdlune.
landsrådip agdlagfeKarfiata
ingmikut påsisimassagssatigut a-
tomeratigut landsråde nukigtor-
sartariaKarpoK, imailivdlugo
landsrådip sekretariatia peKatau-
ssartugssauvdlune OKatdlisigssia-
nut rådit atausiåkåt direktione-
Karfisigut tåukualo agdlagfeKar-
fisigut iluamik najorKutagssaler-
dlugo. tamåna åma kinguneKar-
tugssauvoK landsrådimut ilau-
ssortaK (ilaussortat) rådime tåssa-
ne direktionimilunit ingmikut ili-
simassagdlit atorsinaulisavdlugit.
taimanikut hjemmestyreKalerpat,
rådit tamåko direktionitdlo ag-
dlagfeKarfitik peKatigalugit tu-
niutariaKåsåput landsrådip atå-
nut.
tugdlianik agdlauseri-
ssagssaK
agdlauserissartagkama nåjartu-
lerneråne agdlauserissåka imaKar-
tisavåka kalåtdlinut agdlagfigti-
gut Kutdlersat avdlångorteriarfig-
ssait taimatutdlo ilioriarnigssa-
mut periarfigssamut sujunersut.
Rørvig
Ny 1 plansvilla med fin beliggenhed i byen, villaen er på
ialt 237 rri2, hvoraf de 154 er beboelse, resten udhus og garage
m.m., indeholder 60 m-2 opholdsstue mede muret pejs og ud-
gang til stor terrasse, 3 soveværelser, badeværelse, gæste-
toilet, køkken med alt tilbehør, såsom fuldautomatisk vaske-
maskine og opvaskemaskine. Priside for denne lækre villa
er 400.000 kr. med 50.000 kr. ud.
ejendomsh.
Herluf Jacobsen
Rørvig vej 17
Nyk. Sjll. (03) 41 15 56.
Mange andre gode villaer i Nykøbing og Rørvig kan tilbydes.
SPAR Ved køb af en af vore 4 båd- PENGE Vi har gjort et heldigt indkøb og kan tilbyde NYE 76 MODELLER TIL 75 PRISER!
FAMILY four M/S 25’ FAMILY six 30’ WINGA mix M/S 31’ OHLSON sejlbåd 29’
OBS! I ugen 8/11—16/11 afholdes international bådudstilling i Bella-Centret. Nærmere oplysning og demonstration EHJ import-export A/S / Telefon alle hverdage Industrivej 13 — 6330 Padborg / (04) 673397 ~ Tal med / Lauge Jørgensen el. Pfeifer