Atuagagdliutit - 18.11.1976, Blaðsíða 29

agdlagkatangmassut Isi Foighel-imut
Isi Foighel,
ardlalingne OKartarputit, hjem-
mestyrekommissionime politikerit
Danmarkimérsut kalåtdlitdlo po-
litikeré nåpeKatigigtut naligigdlu-
tik hjemmestyriulerumårtoK ilu-
silersorniåsavdlugo. sujugdler-
migdle tamåna tusaravko erKumi-
gisimavara. sunukua tungaviussut
tåssane „åssigigdlutik“-me?
Kalåtdlit-nunåt nunasiausima-
vok 1953 tikitdlugo. ukioK tåuna
Kavdlunåt inuiait inuit taisisine-
Karneratigut aulajangerpåt nu-
narput kungeitarfingmut ilångu-
neKåsassoK åssigingmik pinexar-
dlune. 1953 sujorKutdlugo ukiune
230 sivneKartune nunarput nuna-
siausimavoK, ivdlitdlo nunat o-
Kartugssaviusimavdlune.
arfivta puissivtalo orssuisa
Danmark ukiune untritilingne
Kåumarsarsimavåt. aorfit aminit
rem-iliat sulivfigssuaKarneK pi-
lencårmat maskinat ingerdlåsima-
vait. teriangniautivta amisa ukiu-
ne ingerdlassune Europame ar-
narparujugssuit Kungasé oKorsisi-
matisimavait. nukagpiarxat tusin-
tiligpagssuit atuariartortarsimå-
put puissivta aminik makiseKUte-
Kardlutik. l'mavta sårugdlisa pe-
Katauvfigisimavåt isinginiartarne-
rup atusinaunigsså Europap kuja-
tåne. Ivigtunit orssugiak ukior-
pagssuarne tingmissartuliortiter-
sinerissap kujagdliup naKiterivia-
ne isumaKatigingineK sivisunår-
nialerpoK. LO-p, nunavtinut mi-
nistereKarfiup Kavdlunåtdlo na-
Kiterissut kåtuvfiata Dansk Typo-
graf-forbundip atautsiméKati-
gingneråne isumaKatigissutigine-
KarpoK sulissut sulisitsissutdlo
isumaKatigingissutåinik aulaja-
ngissartut (voldgiftsret) aulaja-
ngisiniardlugit naKiterissut kå-
tuvfiata suliumajungnaernigssa-
mik sujorasårutå inatsisinik tu-
ngavigssaKarnersoK. suliumajung-
naerneK atausingormat kingug-
dlermik autdlartitugssausimaga-
luarpoK.
erKartussissuserissuneK aulaja-
ngissarfingme isumaKatigigsitsini-
artugssamik toi'KåisaoK, tåunalo
tåssåusaoK erKartussissune Kut-
dlerpåne erKartussissuserissoK
Arbejdsretten-imut atåssuteKar-
toK. nunavtinut ministereKarfik
naKiterissutdlo kåtuvfiat tamar-
mik ingmikut pingasunik erxar-
tussissunik tiguinagkanik torKåi-
såput kisalo tamarmik atautsimik
OKalugtugssamingnik torKåisav-
dlutik.
piarérsautigssat tamåko mana
namagsineKarsinaugunångitdlat.
nerme pingitsorneKarsinausimå-
ngilaK. taimåikaluartoK nunarput
pitsujuåinarsimavoK Danmarkilo
pingitsorsinaunago.
ukiune måkunane aKerdloK,
zink rejetdlo nunavtinérsut Dan-
markime pisungortitsfput silar-
ssuarmilo avdlane, — uvagutdle
inugtavut Danmarkimik pingitsu-
gaKarsinåungituardlutik.
soK-una tåssauna nunavta a-
kornåne pissutsit autdlarKautånit-
dle nunasiautigdlip nunasiaminut
nålagaunerisimagai.
hjemmestyrekommissionime
ilaussortat Kilerutinit Kanganitsa-
nit tåukunånga kångångigpata,
tauva — sujunigssame saviminig-
ssarsiortoKardlune, ervngup nuki-
nga iluaKutigineKardlune, urani-
siortoKardlune åmalo imaKa ulia-
siortoKardlunilo gas-imik piaisso-
KåsaoK — sujunigssamilo tåssau-
juåsaugut pitsut, tunisinartartut
pingitsuisinåungitsutdlo.
taima sivisutigissumik nunasia-
KarsimaneK / nunasiausimane-
ruvdlo Kavdlunåt kalåtdlitdlo su-
nernerdlugsimavai, inugtut atau-
siåkåtut atautsimortututdlo. tamå-
na aningaussat tungaisigut taku-
sinauvarput, mingnerungitsumig-
dlo takuvarput sitdlimatautivta
kimit pigineKarnerånut atatitdlu-
go.
1953-ime inatsisit tungaviussut
isumaKatigingissutinik aulajangi-
ssarfingme tåsane taisinerit amer-
dlaKatigériarpata tauva uvdlut
14-it Kångiutinagit isumaKatigig-
sitsiniartoK aulajanglsaoK.
Kavdlunåt naKiterissut peKati-
gigfiåningånérsoK provinssekre-
tær Bernhard Eriksen oKarpoK
isumaKatigingissutinik aulajangi-
ssartut suliumajungnaerniarneK
inatsisinik uniorKutitsinertut na-
lunaerutigisagaluarpåssuk mini-
steriamik isumaKatigingningniar-
neK naKiterissut kåtuvfiata na-
ngerKingniarssariniarå. isumaKa-
tigingniarneritdle tåuko naKiteri-
ssut kåtuvfiata nåmagingeriarpa-
git suliumajungnaerneKåsaoK. ta-
månalo autdlartisinauvoK isuma-
Katigingissutinik aulajangissar-
fiup imalunit isumaKatigigsitsini-
artup aulajangérérneratigut uv-
dlut pingasut Kångiugpata.
isumaKatigingissutinik aulaja-
ngissarfiup naKiterissut kåtuvfiat
akerdlerisagaluarpago — tåssa su-
liumajungnaerniarneK inatsisinik
uniorKutitsinertut aulajangerne-
Kåsagaluarpat — tauva kåtuvfik
avdlanik periarfigssarsiorniarpoic
Kalåtdlit-nunåne naKiterissut
akigssarsiait pitsångorsarniardlu-
avdlångortineKarmata, inuit atau-
siåkåt pisinautitaunerat sangmi-
neKarpoK, kalåtdlit Kavdlunåtdlo
pissutsinut ima sungiussisimatigi-
put, puigorsimavdlugo nunamik
imamigdlo erKånitumik pigingnig-
tugssauneK pingårtorujugssuaK.
sujusingnerussukut uvagut tu-
ngivtinit angnikitsuararssuarmik
erKaineKarsimavoK — Avangnåta
•landsrådianit 1930-kune åma
landsrådine atautsimortune 1960-
ikut KiterKuneråne — pissutsit
uparuarneKarsimavdlutik, kisiå-
nile amerdlanernit isumaKarfigi-
neKarsimavdlune pingåruteKå-
ngitsoK.
nålagauvfeKatigingnerup iluane
naligisaguvta — tamånalo kalåt-
dlit Kavdlunåtdlo kigsautigåt? —
tauva igdlugit ilisimassariaKarpåt
åssigingissutit, kingunivta pilersi-
simassai. isumaga maligdlugo su-
le avKutigssaK takeKaoK, ilivse u-
vagutdlo iluamik påsingnilernig-
ssavtinut, KanoK agtigissumik a-
tautsimordluta kingunivta ing-
mivtinut pissutsivut iloKissiorsi-
magai.
åssigingissutsip månåkut atutup
påsinigsså ajornakusortorujug-
ssuvok. uvavnut ingminermut å-
nernarsimavoK, ardlaligpagssuit
aula j angerfigissariaKarsimagav-
kit, sujornatigut iluarinagauga-
luit. isumaKavigpunga, kalåtdline
git. månåkutdle sule aulajangi-
vigsunik pilerssåruteKartoKångi-
laK.
Bernhard Eriksen OKarpoK na-
Kiterissut kåtuvfiat sule nunavti-
nukartitsinialerssårtoK pissutsi-
nik alapernaisertugssamik, tåuna-
lo nunavtine sulissartut kåtuvfiå-
nik atåssuteKarniariatårsinau-
SSOK.
naKiterissut kåtuvfiata nunav-
tinutdlo ministereKarfiup naKite-
rissut nalunaerfigisimavait aula-
jangineKarnigsså utarKigatdlar-
Kuvdlugo, isumaKatigingineruvdlo
KanoK inerneKarnigsså nalornina-
rungnaersitserdlugo Danmarki-
mut sulivfigssarsiungikatdlarKut-
dlugit.
isumaKatigingineK Atuagagdliu-
tit agsorujugsuaK malugåt. sapå-
tip-akunerine kingugdlerne ki-
ngusinårdluavenalune sarKumer-
tarsimavoK, tamatumalo kingune-
risimavå pivfigssaK erKordlugo
nagsiussorneKartånginerat. kisalo
årKigssuissut Kupernernik 8-12-
inik ikililerissariaKalersimåput.
isumaKatigingissutit Kångiuti-
nagit naKiterivingme pissutsit pi-
ssusigssamigsut ilerKingnigssait
ilimagineKarsinaugunångilaK.
H
Kavdlunånilo åma inungnut ing-
minernut aulajangerniarnigssa-
mik piumassaKåsassoK, akornute-
Kångitsumik pissutsit takusinau-
niåsagåine.
hjemmestyrekommissione er-
Kartordlugo åssigigdluse nåpiniv-
sinik OKarångavit erKåingitsorneK
sapertarparaOrwell-ip atuagkiå,
sapertarpara Orwell-ip atuagkiå,
gingnerungmata. erKarsautika er-
sserKigsauteKarput sapåtip aku-
nerane kingugdlerme, statsmini-
stere sujornatigutdlo ministereri-
simassarput OKauseKarmata.
statsministere OKarsimavoK i-
merautigissagssaKångitsoK. Kalåt-
dlit-nunåt pigerusugkuvtigo nåla-
gauvfeKatigingnermit tunuarta-
riaKartugut, sujorasårivoK. nauk
åssigigfigput? Holger Hansen-ip
kigsautigå inuit taisisineKåsassut
hjemmestyrekommissionip isuma-
liutigssissutigiumågå malinardlu-
go — amalo ajunginerusassoK
inårutauvdlune aulajangissusag-
pat, naggasivoK.
uvavne OKautsit taimåitut er-
ssiutåuput pissaunerup toKunar-
toKalersitsisimaneranut, pingit-
sorneKarsinaugunångitsut ukiut
taima amerdlatigissut nunasia-
Karsimavdlune. uvagutdlo nang-
mineK politikerivta ilaisa Kavdlu-
nånut akuerssianerat erssiutauso-
råra nåpåumut tåssungåtaoK.
inugtavut tamarmik tåssånga nå-
pauteKarput, åssigingikaluanik.
hjemmestyrekommissione Ka-
ngåinaK-una agdlagpoK „Kalåt-
dlit-nunåta ukiut 200 sivnerdlugit
nunasiatut oKalugtuagssartai su-
niutilerujugssussut hjemmestyre-
Kalernigssamik kigsautigissaKar-
nerme. kalåtdlip kinguåringne su-
ngiusimavå sutdlunit Kavdlunå-
nit aKuneKarnerat, ajornartorsiu-
tit Kavdlunåt anigortitarpait. u-
kiune 20-ne Kavdlunåt nålagauv-
fiåne naligigsitausimanerup pi-
ssutsit tamåkua Kalåtdlit-nunå-
nut årKigsimångilai. Danmarkimit
ungatånit aKiineKarnermik misi-
gisimaneK sule angnertoKaoK11.
ivdlit nalungisagtut kalåtdlinut
piviussoK tamåna kinguneKarsi-
mavoK uvagut måne issigingnår-
tuinångornivtinik. amerdlaneru-
jartuinartugutdle tamåko KanoK
atanerinik påsingnigkavta, måne
erKartugkavnik, nåmagigtaitdlior-
nigssamut pissugssauleralugtui-
Isi Foighel
narsimavugut Danmarkimit neKe-
rorut periarfigssaKartitsingitsoK.
isumaKarpunga ukiune måkunane
amerdliartupatdlaKissugut, Kasu-
vigsut aulajangernigssanut neKe-
rorutigissartagkanut avdlanit pi-
ssunut.
månåkut kigsautigilersimavar-
put nangminérdluta periarfigssa-
nik navssårnigssarput.
kalåtdlit taima amerdlatigaluta
ifkiune måkunane nunavtinik pi-
ngårtitsissungoravta, OKautigine-
Kartarnivtitut, perKutauvoK åma-
lordluta isumaKatigingningniar-
niånginavta åssigigtussårdluta,
sulime åssigilingilagut.
uvavtine åssigilersinaunerput
ima påsivarput, sujugdlermik
issertuarata oKaloKatigigsinauner-
put ilumordluta pissutsit tamå-
kua pivdlugit, åipånigdlo, aulaja-
ngissusinaulivisassugut nunarput
pivdlugo, ilivsinut ilivse påsing-
ningnivsitut tuniusimångisåina-
garput.
naggatågut: ilivse Kavdlunåt nå-
lagauvfeKatigingnigssarput kig-
sautigaisiuk nunasiautiligtut ki-
ngulivse tungavigssaritait tunga-
vigalugit?
aperKumut tåssunga akissutit
erssencigsumik någgårneruså-
ngigpat, hjemmestyrekommissio-
nip suliånut issigingningnera Kui-
agssuarningusaoK, taimaigpåme
hjemmestyreKarnermut inatsisip
ingmikortuisa sujugdlersarisavåt:
inatsisiliorKårdluse nuna ineriar-
tortisavarse.
Ingmar Egede
8. november 1976.
GROIHIIIIDS
GREENLAND METAL SCRAP
Vi opkøber metalaffald fra hele Grønland. — Højeste priser
på aluminium, bly, kobber, messing, rutfrit stål, rødgods,
yellow og zink.
Afregning straks ved modtagelsen.
Send metallet til Grønlands Metalkøb, postbox 266, 3900
Godthåb, telf. 2 18 33.
Salg M/S Anja
Byggemateriale fyr på eg på eg. Bruttoregistertonnage 8,23.
Motor: Hundested 30 hk. Ekstra stempel og cylinder medføl-
ger og radio sailor sender modtager type 26 D—46 T, ekko-
lod: Atlas Super Graph. Redningsflåde: RFD 4 pers.
Yderligere kan oplyses at motoren er gennemgået og istand-
gjort på Holsteinsborg Værft i 1975, ny skrueaksel er mon-
teret i 1975 og lysanlæg istandgjort i 1975, nye sejl i 1976.
Skibet er for øjeblikket på bedding i Holsteinsborg havn
hvor det kan beses. Henvendelse bedes rettet til vores kontor
i Godthåb, tlf. 2 14 86 eller Holsteinsborg 1 44 86.
Bjørn Boserup Grønland A/S
3900 Nuuk
naKiterivingme
isumaKatigingineK
sivisunårniartOK
KRYOLITSELSKABET ØRESUND
A/S
KØBENHAVN
29