Atuagagdliutit - 13.03.1980, Blaðsíða 7

atuartartut agdlagait. læserne skriver
AG
atuagkanik tuniniaissameK
atuagkiortunerdlo
'sumanarpunga atuagkanik tuni-
n'aissarneK atuagkiortunerdlo
|ngmingnut atåssuteKartut. a-
tuagkat tunissat amerdlaneruler-
Pflta atuagkanik naniterisitsi-
ssarfik atuagkanut naidtugssa-
Inuusuttut
Inatsisartuinut
Sooruna Inuusuttut Inatsisartui-
ni ataatsimiigiartut Tunuminnga-
anniit aggersitat taama ikitsigi-
sut. Uaguttaaq asimioqarfimmiu-
Usugut inuusuttuaraasugut aam-
1118 soqutigaarput.
. Neriuppugut Tunuminngaanni-
d inuusuttut pingasut sisamallu-
unnit tulliani Inuusuttut Inatsi-
®artui ataatsimiilerpata peqataa-
lurnaartut.
Allattoq Inuusuttuaqqat ilaat,
Henning Mane, Kap Dan, Kulu-
suk.
nut akigssaKarnerulisaoK, tama-
tumunåkutdlo atuagkiortut nutå-
nik sarKuminigssamingnut pe-
riarfigssaKarnerulisåput.
isumanarnarpoK atuagkat tu-
nissartagkat igdloKarfingne nu-
naKarfingnilo amerdlagissag-
ssåungitsut. tamatumunga pissu-
tausinauvoK naKiterisitsissarfiup
atuagkanut naKitunut nutånut
nivtarsåussivatdlånginera. nalu-
ngilåka naaitut nutåt Atuagag-
dliutitigut taKoraussårutigine-
Kartartut, Atuagagdliutitdle nu-
ngupatdlangneKartaningmata —
K’asigiånguit emarsautigalugit
— pisingitsortut arajutsisåput.
åma nalunångilaa naKiterisitsi-
ssarfik agdlagartanik nivinga-
gagssanik taKorKUSsårusiortarsi-
massoK, tamåkule amerdlaner-
ssait nivingarnenaratik tåmåi-
nartarsimånguatsiarput.
KGH imana ama tamatumu-
nga pisussuteKarpoK.
imåinguatsiarppn Atuagag-
dliutit KGH-lo ikionatigigdlutik
niuveKatigigsut. atuagkanik —
pingårtumik nunaKarfingne — pi-
lersuinen angnertugissagssaugu-
nångilaK. atuagaK naratoK nutån
atauseK misiligutitut nunaKar-
fingmut tikiutOK s.i. niuvertorut-
sip pisiarigpago inuit avdlat pi-
siagssamingnik Kinerdleraluaru-
nik takussagssanångitdlat.
puiortariaKångilaK nunaKar-
fingne atuagagssanarniarneK ag-
sut pissariaKartineKarmat. inuit
tåukunane najuganartut igdlo-
Karfingnisut såriarfigssaKartigi-
ngitdlat, fjernsynenångitdlatdlo.
inuit atuagagssanarusugtut Kila-
lersutut nagdlingnartigissarput,
igdluatungånile uvfa naKiterisit-
sissarfik agsut tunissaKarusug-
kaluartOK.
sujunersåtigerusungnaraluar-
poK atuagkanik tunissaKarniar-
tarneK igdlonarfigtigorKårnane
nunaKarfingne niuvertoruseK na-
Kiterisitsissarfigdlo ikioKatiging-
nerulerKUvdlugit, niuvertorutsiv-
me kalåliussup inugtane ilisarisi-
maneruvai atuagagssaKarniarne-
rånilo ikiorniagagssaralugit.
soruname nunaKarfingmiut a-
tuagkanik bestilisinåuput, kisiå-
ne avKutå ilångutdlugo akilerdlu-
go. atuagkatdle akikitsunging-
mata pisiniartunut iluarnerusaoK
nangmineK pisiniarfingmut iser-
dlune atuagkat niomutigssat Ki-
neråine pisiariumassardlo pisiara-
lugo. Villads Villadsen.
Grønlandsposten ønsker at bringe et
stort antal læserbreve hver uge. Derfor
beder vi om, at indsenderne skriver
meget kort. Hvis læserbrevene er mere
end 200 ord, er redaktionen i regelen
nødt til at forkorte dem. Vi offentlig-
gør ikke anonyme indlæg, men hvis
særlige grunde taler for det, kan vi
bringe et læserbrev under mærke
istedet for navn. Send dit indlæg til:
Grønlandsposten, postbox 39, 3900
Godthåb.
aulisariutit
avatåsiutine
kikut
nipit avdlaussut
Atuagagdliutit nr. 4-me Thue
Hielsen-ip Sakæusissårfigånga
inhnermine suliarisimassane tai-
gordlugit. aulajangiupara ilåne
torKaineK pissariaKartartoK Ki-
ttemusårutit isumaKångitsut
akerdliler sinauj uma vdlugit.
tupigåra K’utdligssane suliniu-
tit ajungitsut ingerdlaterérsimav-
dlugit nhngmiungoravit ukiut 15-
it iliniartorKårsimåsaguvit. tug-
Patdlersåsavavkitdle iligtutdle
ersineK ajortunga. agdlagkuma-
toKaunga atuarumatoKalungalo
avisit pingårtumik inåsungneru-
gatdlarama annoncinguinut ag-
dlåt atuardluartarpåka. taimai-
ngigpåme KinerKUsårutise OKau-
seKarfigisimångikaluarpåka.
— partinarnerup nålagkersu-
eriauseK iluarsarttissamik suleaa-
tigigfiussumigdlo ingerdlasinau-
ssungortitarpå. tamatuma tungå-
tigut partéKarneK tapersersorpa-
ra. kisiåne agdlagkavne OKarpu-
nga parti-mut pulavigdlunga pu-
lanigssara ersissutigissariga ta-
matuma anersåkut kivfåungissu-
seKarnivnik piaivfigisångingma-
aga. ajoraluartumik Danmarkime
AG nr. 3 KuperneK 11 Ȍmeriner-
mik sujunersorte« agsut soKUtigi-
narpoK. tåussumalo agdlautigi-
ssap isumaliutigissartagkama i-
låt agtormago taperslssutitut itu-
mik agdlaganatsialerpunga.
piniartut nuliait arnarpagssuit,
imaKame tamatuminga pissute-
Kartumik Kajangnarsissarsimå-
put. tåssa åmerineK suliaungmat
suliat oKimaitsutut taissariagdlit
ilåt. ilalume natserssuåmassar-
torssuit arnartångue nersunarta-
Kaut, suliaK artornangårtoK su-
liarissaramiko. Kavångarnitsat a-
merdlanerpåt sule Kangatut a-
niérseriauseK atorunarpåt. tåssa
puisse pilalerångamiko orssua ta-
måt amianut atatitdlugo amérsi-
ssaramik, nenå orssutalilåginar-
dlugo. taimailerérunigdlo åma tå-
I
avdlanilo imailiartuinarpoK parti-
mut isertariaK avnutigssardlo
amililerneKartuardlutik, sulilo
ånivigssaK aminerussardlune.
sornguname inuiangne naKisima-
neKångitsumik nålagkersugau-
ssune soKutigissanaKatigit ing-
mikut sulenatigingniartarnerat
»klassekamp« pingitsorneKarsi-
nåungilaK. kisiåne inuiait nålag-
kersuinikut partit avKUtigalugit
amerdliartuinartunik parti-Kale-
rångamik anersåkut timikutdlo
inugtut atausiussusiat tamarmiu-
ssusiatdlo tOKuneKartarpoK. tai-
malo ajornartorsiuterpagssuit pi-
lertardlutik. uvdlume Danmarki-
me partit 14-iuput tamarmik ing-
mikut kungérångorumassunik su-
julerssortigdlit. Savalingmiune
arfinigdlit. månåkorpiaK januarip
nålernerane Islandime nålagker-
suissunik pilersitsinerdlunit sapi-
lerput. pissartut taimåitut inui-
angne avigsårtorsimavatdlårtu-
nik inugtalingne ajornartorsiuter-
pagssuit pilertartut ilaminl-
nånguarait.
— uvanga nalautsornerinåkut
nålagkersuineK pivdlugo isumer-
ssa orssua amianit Kagssagdlugo
pértardlugo. taimatut Kangar-
ssuardle pilariauseK (mardloriåu-
mik suliaKarnertut) taissarianar-
poK. ilame piniartOK tatdlimanik
amerdlanerussunigdlunit puissi-
simagpat, taimatutdlo amérse-
riauseK atornenardlune, suliaK
mikingitsoK nalunaemutap aku-
nermulersulersugåungitsoK sulia-
rissariaKarpoK. agsut Kilanårnå-
saoK Hans Seth Olsenip Savigsi-
vingmut tåkunigsså. ilame pissa-
riaKardluinartumik tåssane påsi-
ssagssaKåsajungnarsivoK. tåssa
avanerssuarmiut amérseriausiå-
nik åmerinermik OKinerulersitsi-
vok, tåssa ameK orssutaKartina-
go pérdlugo. Kagssamårnigssålo
isumaliorKutiginago Kapiardlugo
autdlartlnardlugo. åmalume pui-
neK ajorpunga. Siumut-mut ig-
dlersuissilnera parti-mik tungave-
Karnane isumanik tungaveKar-
poK. ukiut 30-t sivnerdlugit angi-
nerpåmik peKatigigfit suliamut
tungassut peKatauvfigisimavå-
ka. sulenatima pissortatdlo akor-
ngåne akunermiliutuåtut attitu-
artarsimavdlunga.
— agdlagkumatonaunga tamå-
nalo ardlalingnik perKutenarpoK.
méraugatdlarama nerissagssar-
pålunguit nunamativtinut anåna-
ma pajugtfltigititarsimavai, ta-
måna avKutigalugo ilikarpara in-
åp inoKåne atorfigssanartikå. ilit-
somupåka piniartut unuit tamai-
sa atautsimorssdtdlutik ona-
lungusiutartut uvdluinarsiutauv-
dluinartunik ingmingnut isuma-
sioKatigigtardlutik.
— taimåitumik angmassumik
ilumortumigdlo isumasioKati-
gingnermut peKatauorusussuse-
Karpunga, ilåtigut pissutigalugo
taima pissoKångikångat diåvulo
Kaumassup ingiliatut issikoKar-
dlune inuit akornånut pissartoK
nalunginavko. aunale tungavige-
rusutara: Kanganitsat iluating-
nartortait iginagit, sujunigssaK
angmavfigalugo, uvdlumilo pi-
ssutsit tungavigalugit sulivdlu-
nga.
Samuel Hard, Nuk.
ssip neKå, angnermik ilivitsutip,
orssune tamåt pigalugo Kalasiati-
gutdlo angmariardlugo pernu-
mautigigåine perKingnigssamut
tungatitdlugo årdlerinakasigpoK
nåme. tåssame neKip orssune ta-
måt pigalugo pernumautaugune
mamarneruvdlunilo ulorianångi-
nerussarmat KerititsiveKångitsu-
ne-kåine.
unalo uparualårdlara. tåssane
agdlagkame isumaKartoKarsima-
vok, nunaKarfit ilaine imermik
kuinartOKarfiungitsume ameK u-
kiup ilarujugssua utamisineKar-
tartoK issilernigsså utamivdlugo.
ila taimåitoKarunångilaK, eKérsi-
mårtunik arnartaKaråine. unale i-
lumorpoK, aitsåt issigtume uni-
liorneKartarmat. Avanerssuarmi-
lo aussåkut taimåituliat Kitulisar-
dlugit angulavdlugit angutinut å-
ssutiliarineKartarput. arnatdle
kamigssait aitsåt issigtume (kiag-
tat), tåssa unerit suliarineKartar-
dlutik. tamånalume kalåliussugut
tamavta nalugunångilarput.
Arrutah Kristiansen.
avanerssuarmiut
amérseriausiat
sagdliutitåupat?
Nungme aulisartut piniartutdlo
peKatigit atautsiminerme imåitu-
mik oKauseKauteKarniardlutik i-
sumaKatigigput:
nunavtine aulisarnerup ineriar-
tortitaorKårneranit aulisartussu-
gut taimalo sulivfigssaKartitsi-
niarnikut angnertåmik suniute-
Karsimassugut angatdlatitigut-
dlo ineriartortitsissusimassugut
påsisimavarput angnertoKissu-
mik erKorneKalersimassugut ag-
dlåt nunavtine apernutingordlu-
ne sujunigssame aulisariutit ki-
kunit pigineKåsanersut. imaing-
mat nuname sulivfiuteKartut
angnertonissumik aningaussalé-
Kataunerisigut aulisartuvigtut i-
nutigssarsiutenartut ingiarne-
Karsimavdlutik, tamatuma piår-
tumik unigtineKarnigsså kigsau-
tigårput, aulisartuvigtutdlo inu-
tigssarsiuteKartut sagdliutine-
Karnigsså kigsautigalugo.
nalungilarput ukiut nalåusima-
gåtigut avåmut anitdlakarfiu-
ssut, tamatumalo takutisimagå
aulisarneK åma iluanårfiussumik
ingerdlånenarsinaussoK.
Kanordle pissonarpa?
aulisariutit avatåsiutit pigssar-
siariortorneKalermata tamatuma-
ne kikut sagdliutineKarpat?
sagdliutineKartut tåssåungi-
nerpat inuit nuname sutdliviute-
Karnermikut aningaussautenar-
dlualersimassut taimalo aningau-
ssalinigssamingnut periarfigssa-
rigssårtut.
tamåna uvagut aulisartut ima
tigujumavarput, sordlo pissorta-
nit OKarfigineKartugut: ukorsé-å,
uningniaritse ukua aningaussar-
siortut akornusersoKinasigit. iliv-
se ukiorpagssuarne nunavtine au-
lisarneK ingerdlåniarsimavarse,
tåssa unigtiniarsigit iluanårnar-
tortå avdlat piniåsavåt.
nipit taimåitut Nvlngme auli-
sartut piniartutdlo peKatigigfiata
nåmagTnarsinåungilai, taimaing-
mat nålagkersuissunut såkortu-
mik piumassariniarparput tama-
tuma piårnerpåmik misigssuivfi-
gineKarnigsså.
nunavta avåmut tunissagssia-
nik tulåussuissorérsimavdluta så-
kortunerpåmik akerdlilerumavar-
put aulisartutut inutigssarsiutig-
dlit aulisarsinaunermut agdlagar-
tamik itigartitaussut emugaune-
rat.
taimaingmat piumassarårput
nunavtine nålagkersuissut nu-
navtinutdlo ministerip Kångina-
ganaratik ilungersortumik piu-
massarissavut sulissutigerKUV-
dlugit.
Nungme aulisartut
piniartutdlo
penatigit sivnerdlugit
Kristian Josef sen
sujuligtaissoK.
3 83 82
TELEFOIMlKUT
ATUÅUNER
ataisingornerit — tatdlimångorneritdlo tamaisa nutåt.
3 83 82 - 3 83 82
Pinsemissionen — Qaqortoq
31