Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 13.01.1982, Blaðsíða 9

Atuagagdliutit - 13.01.1982, Blaðsíða 9
Lars Emil Johansenip, Jens Kreutzmannip Niels Kois Olsenillu kapi- sillit 15-it, Kalaallit Nunaannik kapisileqarfinngortitseqataaniartus- sa.t, isiginnaarpaat. Lars Emil Johansen, Jens Kreutzmann og Niels Kold Olsen betragter de 15 laks, der skal være med til at gøre Grønland til et lakseprodu- cerende land. (Foto: LIL) Kalaallit Nunaat kapisileqarfinngulersoq ATuummi imeqarfimmi kapisilinnik tukertitsiniaaneq kapisilittarineqarsinnaasut amerlineqarnissaannik isumaqatiginninniarnermi pingaaruteqalersinnaavoq Grønland på vej til at blive et lakse- producerende land Lakseprojektet på Nuuk vandværk kan blive et vigtigt argument for en større kvote Nuummi imeqarfimmi tasilian- nguami kapisilerujussuit 15-it ip- put, naalakkersuisullu kapisilitta- rineqarsinnaasut amerlineqarnis- saat pillugu isumaqatiginninniar- nissaannut annertuumik pingaa- ruteqaleratarsinnaallutik. Kapisillit sapaatip akunnerani kingullermi suffiunnaarput, suul- lu tamarmik pissusissamissut i- ngerlassappata qaammataalun- nguit qaangiuppata 10.000-it mis- saannik piaraqalersimassallutik, taama oqarpoq Niels Kold Olsen, aalisakkanik ilisimatooq Jens Kreutzmann peqatigalugu kapisi- linnik misiliinermik ingerlatsisuu- soq. Ukiup aappaa qiteqqullugu qaangiuppat piaqqat 50 grami- mik oqimaassuseqalersimassap- put — pinngortitamiikkaangamik ukiut tallimaat qaangiukkaanga- ta aatsaat taamatut oqimaassu- seqalersaraluarput — taamalu Kalaallit Nunaanni kuuit ilaan- nut ilineqarsinnaanngussallutik. Nuup imeqarfiani misiliineq i- luatsissappat annertunerusumik ingerlatsisoqalissaaq, taamaalip- pallu Kalaallit Nunaata kapisilit- tassaqarnerulerumaneranut IC- NRAF-ip sakkugisartagaa sakku- killisinneqarsinnaalissaaq imaat- toq: Kalaallit Nunaat taamaal- laat kapisilinnik piumasoq piuin- narnissaannulli amerliartornis- saannulluunniit ikiuugani. Akisooq ~ Kapisilittarisinnaasatta amer- lisinneqarnissaat anguniarlugu u- kiuni qulingajanni ilungersorsi- mavugut, kapisillit ippassigami takutinneqarnerannut atatillugu naalakkersuisunut ilaasortaq Lars Emil Johansen oqarpoq. — amerlineqarsinnaanerat 1981 aat- saat iluatsippoq piffissaq kapisi- linniarfigisinnaasarput kinguar- tikkatsigu, kapisillit pisarineqan- nginnerminni allinerusinnaanis- saat anguniarlugu. Kapisillit Kalaallit Nunaata si- neriaaniinnerminni 25.000 tonsi- mik oqimaalliallattarput, taama- tullu oqimaatsigilerniarnerminni nerisassat 150.000 tonsinik oqi- maassusillit nerisarlugit. Taak- kua 20 procentiisa missaat tas- saasut kinguppaat. Taamaalior- nermikkut kapisillit nerisarpaat kinguppaat kalaallit aalisartui- nut pisarineqarsinnaatitaasunil- luunniit amerlanerusut. — Taamaattumik oqartoqar- sinnaavoq uagut kapisillit akisu- naartaqigivut, Lars Emil Johan- sen oqarpoq, pisarineqarsinnaati- taasut amerlassusissaat pillugit i- sumaqatigiinniarnerni ilungersor- tuartarsimagami Kalaallit Nu- naat kapisillit neriniarfigisarta- gaattut amerlanerusunik pisaqar- sinnaatitaasariaqaraluartoq. — Ingerlataq una tunngaviga- lugu neriuppunga avammut taku- tissinnaalissagipput piumassuse- qartugut pisinnaallutalu kapisil- leqartuaannarnissaannut ikiuu- nissamut, naak silaannaap qanoq issusia eqqarsaatigalugu atugas- sagut oqinngikkaluartut, naalak- kersuisunut ilaasortaq nangip- poq. Nordisk Ministerrådimut 1981- imi qinnuteqaateqarnikkut 625.000 kr-it akuersissutigineqar- put, misiliinermut ukiunik pinga- sunik sivisussuseqartussamut a- tugassat. solsi Femten store laks, som svømmer rundt i et primitivt bassin på vandværket i Nuuk, kan komme til at udgøre et stærkt argument for Landsstyret i forbindelse med forhandlingerne om en større lak- sekvote. Laksene blev i sidste uge færdi- ge med at gyde, og hvis alt går vel, bliver de i løbet af de næste tre til fire måneder forældre til no- get i retning af 10.000 små afkom, siger Niels Kold Olsen, der sam- men med fiskeribiolog Jens Kreutzmann leder lakseprojektet. Når yngelen halvandet år sene- re har nået en vægt af 50 gram — en proces, som i naturen ville tage fem år — skal den udsættes i grønlandske elve. Det vil blive første skridt i retning af, at Grøn- land kan kalde sig et lakseprodu- cerende land. Hvis projektet på Nuuk vand- værk bliver en succes, skal det følges op i større målestok, hvor- ved luften kan tages ud af fiskeri- organisationen ICNAFs evige ar- gument overfor Grønlands ønske om en større laksekvote: at Grøn- land kun vil fange laks, men intet gøre for at bevare eller forøge be- standen. Dyrt bekendtskab — I snart 10 år har vi kæmpet for at få lov til at forøge vores lakse- kvote, sagde landsstyremedlem Lars Emil Johansen i sidste uge, da laksene blev præsenteret for offentligheden. — Først i 1981 lykkedes det at få en forøgelse igennem ved at udskyde fangst- sæsonen, så laksene kunne få tid til at vokse sig lidt større, inden de fanges. Laksebestanden forøger sin vægt med 25.000 tons under op- holdet ved de grønlandske kyster og spiser 150.000 tons føde for at opnå vægtforøgelsen. Heraf er ca. 20 procent rejer. Laksene spiser dermed flere af de små skalddyr, end de grønlandske fiskere har lov til at fange. — Så laksen er på en måde et dyrt bekendtskab for os, siger Lars Emil Johansen, der i kvote- forhandlingerne ofte har frem- ført, at Grønland som »restau- rant« for laksene burde belønnes ved at få lov til at fange flere af dem. — Med dette projekt håber vi at vise omverdenen, at vi har bå- de vilje og evne til at gøre noget for laksebestanden, til trods for de vanskelige klimatiske forhold heroppe, fortsætter landsstyre- medlemmet. Efter ansøgning til Nordisk Mi- nisterråd i februar 1981 blev be- vilget 625.000 kr. til projektet, der skal strække sig over tre år. solsi FLYTNING BENYT DEM AF DERES FRIE VALG AF FLYTTEFIRMA — VÆLG VOR SERVICE OG DRAG FORDEL AF VOR MANGEÅRIGE ERFARING. STATSFLYTNINGER udføres i overensstemmelse med gæl- dende regler og refusionsordninger. FRA GRØNLAND: Destiner Deres forsendelse via KGH til vort selskab. Ved ank. forestår vi toldbehandling og punktlig, fagmæssig korrekt indflytning på Deres adr. landet over. TIL GRØNLAND: Bohave afhentes uanset fraflytningssted for oceanpakning, stuvning i container og levering til KGH. OPBEVARING: Vore møbelvenlige magasiner er til Deres disposition til kundevenlige priser i København og Aalborg. FORSIKRING: De er naturligvis gratis dækket mod skader under transport i vor varetægt i henh. t. bedst opnåelige be- tingelser. flyttefirmaet aalborgApS Lygten 2-4 Telex 19228 2400 Kbhvn. NV. Tlf. (01)81 63 00 ÅTUAGAGDLIUTIX 9

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.