Atuagagdliutit - 13.01.1982, Blaðsíða 36

Piorsarsimassuseq / Kultur
nunat andsa
OKautigissagssartait
agdlagtoK: Karl Møller, MamtsoK
nunavtine nunarpagssuit atérig-
siterput. sume tamåne ardlånut
P!gåine ilåne nunat ilaisa arne er-
Kurnitaraluit amerdlasorpagssuit
'ssikue najornutaralugit atserne-
Kartarsimåput. åmale ilait atser-
aeKartarsimåput nanon pissonar-
'■usimanere tunga viliutdlugit.
nunat arnisa ilångue ernartu-
arniaravkit una pissutigåra ukiu-
tårnertusivfiane alikutagsså-
nguai< ilåne ajornarsissarmat
atuarumatut allkutagssilårniar-
dlugit.
avna avangnårssua aussame
Ungmiarpagssuit ernivigissarta-
Såt ernailårnåratdlardlara. Tug-
ssåp Uperniviup avangnånitup
®amane avatånlpon »Kingigton«.
KingigtoK portukutdlauvoK imåi-
navigssuarmikamilo imaK aula-
lårtitdlugo tikitagssaunane. ma-
neriatdlarångatdle tikikusugtar-
Parput agparpagssuit ernivigi-
ssarmåssuk.
1964-ime Åpalåp umiånik tiker-
kårpara usenutinut ilauvdlunga,
sarnå tungåtigut niuvfigssatuå-
Sut sivingajåkut tulautigalugo
erninaK umian amuvarput.
KeKertap KårpiånlpoK iliver-
ssuan. nangagon tuluit avung-
nartaratdlarmata ilåta toKussup
diverssua. igdlerfiata Kåva tama-
agajangme nuisavou. sagdlilig-
kat iluamik atitut Kissuit augpa-
^ugtut igdlerfigai. tåjavnarssuaK
nigdlertuåinangajavigsumik silåi-
naKarame Kissuit sagdliligai au-
neKångivigput. ila taimane uva-
nga ussernartorsiorpunga ilerra
angmalårusugkaluardlugo atissai
takorusuinardlugit.
»nilakitson«. ukiume sikutit-
dlugo Kimugsit avKUtåt avunga
Uperniviup avangnåliat avnuti-
vigssuat KoroK igdlugtut nåna-
nik portungitsunik ungalusima-
ssok, mianerssordlune avnutigi-
ssariau pingårtumik aputeuar-
dluartitdlugo kujåmordlugo sisu-
gåine mianerssornardlunilo inger-
dlapilornartoK. sivisungikaluar-
dlune ilåne perdlatårfiussarton
apumit nuisångingajagtunik uja-
ragssuaKartarame.
taimaitdlutåsit porskip åipåne
Ivnårssungmut nålagiartitsiar-
torpunga AnigssiaK Kulinik ukiu-
lik åiparalugo. Kilakitsume igdli-
nea atorneKartarsimanermit må-
ngarinaK avangnamut atordlua-
H årput. utimutdle sikup tungå-
nut åmukajåa sisussugssångo-
navtigo Anigssiaa napariarsior-
Kuvara. pissutå igdline« amitson
sanerKuatdlåsaguvtigo apussa-
ringnermut nåkåsagavta taimalo
ujamat ardlånut perdlasisi-
naungmat. nalungilara åmut aut-
dlardluåinaruvta naparissat sa-
pangisagai, åmukajåa tåssa kisi-
me sujorssuk. autdlarnåravta
anerteainera tusåvara kingornalo
tusarnago. sikumutdle ajorata ar-
aaravta tunungmut aiviarpara
suliuna naparissat tigumigai,
åmame sivisunginame. »Kilakit-
sok« åssigå Manitsume »Unuar-
toK«, aåKanit igdlugtut ungalu-
ssaK.
Keaertarpåluit Tugssåp avatå-
nitut ateaarput »Kingigtortag-
dlit«. aeaertåluit pukitsuinait
avasiaramik angnerssåt Kingig-
tortalik kisime nunamit tåssa
Tugssåmit erssitarpoK.
avasigput tingmissat tamat er-
nivé. mi tit, serfat il.il. taimaitdlu-
tåsit pilerisauteriaravta augustip
åipåne 1947-me Sålumup umiat-
siånik Danmarkimit tikisitånik
KingigtortalingmukarnialeKau-
gut miternik uvdlutariardluta.
uvdlåp tungerssua ornigkavtigit
tikipavut suna sanik? någgalunit
tingmiarpagssuit. avåmukardlu-
tauna agdlagtorssuan amerdlaso-
riga pivsagdlugo. ornigdlugo uva-
nga naulingniaraluariga åiparma
avigkamik nauligkå mauna sane-
råtigut ilungmut pinago KaKipar-
put, KaKikivtinilo umarame issit
angissusé. isserssue angiginiar-
dlugit umiatsiaup igsorå sujor-
dlea talernuminik igdlugtut eai-
kamiuk ila taleraut anitdlagka-
mik takea. åiparma tOKupå. inua-
lugavta mérarpåluitdlo ueruator-
tilivigsoraluarpai.
Kingigtortalingme uvdlutaré-
ravta tuperdluta siningniaralua-
ravta siningnen ajornaveKaoK.
tingmissat kumaisa niviugagka-
misigut suna tamåt pulavdlugo,
kumangmit mingnerulårtukasit
niorpagdlit aulagsarigdluinartut
tungujulugtumik aalipautigdlit.
kumingnerssuarmit siningnen
ajuleravta angerdlamut autdlåi-
narpugut. tåvanimiut taissarpait
»paugssaussat«. kinalunit piku-
nartumik kumigkusulerune au-
ssamut Kingigtortalingmut ku-
migkiarsinauvoK.
kujåmut avdlukåruvta Manit-
sup asimionarfia Kangerdluar-
ssuk tikikuvtigo tåssane nunat
arnisa ilait ukuput »Sånait«,
»Séminisivik«, »KInat«, »Iter-
migfik«. Kangerdluarssungmit
Manitsumut avnutåne »Amimi-
tagssuit«. Kanga Kenertårålusi-
magaluartut månale ikardluinå-
ngortut akeragdlup åkerne tonu-
tame tåukua nånut nimagsimavå
issai ajagutardlugit uitserujug-
ssuardlugit amimérsitdlugit.
»Inugtorfik«, Itivdlip avalernani-
put nenertånguit atenartut
»Anarnitsut«. tåssa tingmiarpag-
ssuit ernivigissaramikik ornu-
ngerdlugit anarnitaramik.
Påmiut pigissåt Kuånit, nuna-
narfiata igdluisa avatinguarupon
nernånguit takilårdlune sordlo
iluarsautdlugo iluserigsagan ilut-
serigdluinarton atenarpon »Nu-
nåran«. Påmiut sarnåne kangia
tungåmpon nunaviup ilå »Ungi-
lak«.
nunatdle ilaisa arne Kanon isu-
manartut nalussarpavut. ilaitdle
sumiorpalussutsip nalunarsisitar-
pai. sineriagssuarput angalaoruv-
tigo sume tamåne Umånat, Uper-
nivit, Ivigssuartut sujumugag-
ssåuput. kisiåne una Ivigsuarton
imåisagaluan Ivigssuarton,
»K’ione«, nenertånguit angingit-
sut imåinarssuarmlnerussut ano-
rinut tamanut sarnumissut taima
atenartarput, ornivfigssanångit-
sut nianarunartut.
navane Nup kangerdlugssuata
ilåne nunap timåne nunap ilå ate-
narpon »K’anugdluitson«. nalu-
ngilarput nanugdluk tingmiau-
sson imavigssup tingmiå, nuna-
mut kangerdlungnutdlunit piuit-
son. imanale tugtut kussagterug-
tornerine tugtut nanortortånik
(tugtuilatsinarnera pivdlugo) tai-
ma atsigan.
imalunit nunap naggorissusia
ujaraisangnera pivdlugo taima
atsigausson. nanugdluk isuma-
narame nanupajugton åmalo na-
nuvigsorssunane.
Kuvdlorssuan Tornårssup kuv-
dlorssua ila atserdluagan. atser-
dlugaungårmat Kiatagssuarmit
nuivdlugo takornåråine agsut
isumalioriarnarton, kuvdlon ag-
ssait peneriardlugit kuvdlon nu-
mut såtitdlugo isivitan, pissaune-
narpalugton imåinardlo upititag-
ssåungigunarton.
åp, tåssa tornårssup kuvdlor-
ssua. nunarssuardle avdla nivia-
låruvtigo savna navna Amerika
kujatdlen nånartorssuvon. Brasi-
liap natsingnerssuine nånarssu-
an åssilinenarsimasson avdlåu-
sorssutigisigo
inuiait kalåtdlit
ilungersutigisigo
nunarput pigissarput,
naornavigput måna!
tungmissarput måna!
tåssauvon pigdliumik
angingårnenångimik
sujulinit akiligan!
kivfåungitsutit inuk!
kigdlutiginago kivfartukiuk.
sordlak pigissat tåssaungmat,
tåssaungmat!
anånat navsit?
mérnat navsit?
niavdlutik atåtamik
utarnivfiat?
agdlåme timimik
perdlerdlune panertumik
akiligåt; akiligåt!
sagdlo sagdluvon;
ilumornen ilumårneruvon!!
inuiait uvagut
pigiuarsimassaraluarput.
åjå, uvdlumikut
namikiartuleninerpon! ?
avatangissit tatissinerånit?
kåtutdluta, nunarput:
nunarput! asassarput
pivdlugo!!
John Egede
ngivigpon agssait penisimassut
tikia kisime numut tikorulårdlu-
ne latinerisut »Dedo do Deus«, tå-
ssag&n nugteråine isumanarton
Guds finger, Gutip tikia.
nuianarpon nunavtine tornår-
ssuk kuvdlonarton, Amerikame
kujatdlerme Gute tiken armat.
K. Møller,
Manitson.
tugsiut jutdlisiut
nangale ernarsautigissartagara
decembere nåumat autdlartikå-
ngat, agsut isumaga ernornenar-
pon, uvdlut tamaisa tåuna aut-
dlakåtinenartarnigsså. tåssa de-
cembere nåumataugångat imalu-
nit ad vente sujugdlen autdlarti-
kångat.
åmale avdlamik sujunersutig-
ssanarpunga uvavnut ajukukalu-
ardlunga imatut: 25. december
unukut nal. 20.00 (unukut arfi-
nen-pingasunut), Kalåtdlit-nunå-
ne najuganartut sapingikunik
tugsiardlugo tugsiut una: »Ingi-
lerpagssuit«. igdiurrukaluaråine
tåssa angerdlarsimavfingme,
imana biline, sulivfenarfingne,
angatdlatine il.il. radiukutdlo
atornenardlune, agsut kussanar-
tutut takordlortariga.
tamåna timitarsisinaugpat, er-
narsautima pissutigåt jutdle nuå-
nårfiuvdlunilo nujanarmat, åma
nujaniardlune atåtavtinut. åmalo
ikingutit ilisarisimassat nunane
avdlanitut ernainiardlugit. aker-
dlilernenarniaruma ajoringilara.
kisiåne aitsåtdliuna 1982-ime ila-
git sivnersåinit nålagkersuissu-
nitdlunit onaluserissagssan.
neriugdlunga.
Martin Filemonsen,
Kangåtsian.
onortOK kussanarton
atoruminarton
Varm smuk praktisk
ESKIMO PARCA
sume tamane niornutauvon
Forhandles over alt
tfl. 3 10 01
Atuagagdliutit
37