Atuagagdliutit - 24.03.1982, Blaðsíða 17
Inatsisartunit / Landsting
Jonathan Motzfeldt kingullermik marlunngormat ammaalluni oqalu-
Siarmat inatsisartut ataatsimiittarfiat tusarnaarianik ulikkaarluin-
narpoo
Landstingssalen var fyldt til godt og vel sidste plads, da Jonathan
Motzfeldt tirsdag i sidste uge holdt sin åbningstale.
(Foto: LIL)
Det blev alligevel
et pænt overskud
i 1981 har landskassen haft større indtægter og
hindre forbrug end ventet
Landskassens økonomi står bety-
deligt bedre end der har været
agt op til. I sidste uge præsente-
re landsstyreformand Jona-
than Motzfeldt i landstinget et
*°reløbigt regnskab for 1981 med
6t overskud på næsten 66 mio.
^foner, selv om man først havde
r<ignet med et underskud på 33
^io. kroner.
Forklaringen på, at et ventet
Underskud alligevel er blevet til et
<JVerskud, er et mindre forbrug på
0|hkring 20 mio. kroner og mer-
Jhdtægter på omkring 79 mio.
Kr°ner samt, ifølge landsstyrefor-
manden, sparebestræbelser og
orsigtighed med økonomien i
Vert enkelt landsstyreområde.
. Flet endelige regnskabstal ven-
®s at foreligge i løbet af næste
'Fåned.
^årmorilik og baserne
hdteegtsstigningerne i landskas-
m*1 er først og fremmest sket på
: e poster, nemlig: Landsskat på
. t 82,3 mio. kroner mod forven-
j®’' 72,7 mio. kroner, indtægter
a Mårmorilik-minen på 63,7
i. °- kroner mod forventet 20 mio.
k:
i *°- kroner mod forventet 6
r°ner og renteindtægter på 23,5
f°rier.
mio.
s, Afvigelserne i landsskatten
Vides først og fremmest det
ij^kle kendskab til det faktiske
ij^^gtsgrundlag i områderne
n ®hf°r den kommunale inddeling
Sj^'htærbaser og stationer), hvor
fø a*'f'ePligten dér først blev ind-
^ j begyndelsen af 1980.
Det har været vanskeligt at
forudse indtægterne fra Mårmori-
lik-minen på grund af selskabets
letpåvirkelige økonomi, herunder
verdensmarkedspriserne.
De forøgede renteindtægter
skyldes dels, at udgifterne fra an-
lægsarbejder afregnes i slutnin-
gen af regnskabsperioden og dels
af det forbedrede driftsresultat.
Mindre forbrug
Mindreforbruget på udgiftssiden
begrundes generelt i manglende
ansættelser af det nødvendige
personale på grund af boligmang-
len.
Af andre områder, hvor der i
1981 har været mindreforbrug, er
tilskud til erhvervsformål. Her
har man sparet ca. 4,3 mio. kro-
ner, bl.a. på grund af svigtende
fangst og fiskeri, som betyder
mindre udbetalinger af tilskud til
indhandlingspriser. Kontoen for
tilskud til ansættelse af kommu-
nale erhvervskonsulenter har kun
været udnyttet i ringe omfang.
Et planlagt seminar for andelsfor-
eninger er udeblevet. Tilskud til
virksomhedskurser og udgifter til
anden del af den omstridte er-
hvervsbetænkning er registreret
med meget små beløb.
Kultur- og undervisningsområ-
det har dog et forventet merfor-
brug på 6 mio. kroner. Også kir-
ken i Grønland har i 1981 brugt
mere end budgetteret — nemlig
1,9 mio. kroner, svarende til om-
kring 16 procent af de bevilgede
penge. s.
taimåikaluartoK
sivneKartorpoK
1981-ime landskarse ilimagissamit angnerussumik
isertitaKarpoK atuinikingneruvdlunilo
landskassep aningaussatigut
ingerdlanera ilimagissamit pit-
saunerungåtsiaKaoK. sapåtip
akunerane Kångiutume nålagker-
suissut sujuligtaissuata Jona-
than Motzfeldtip inatsissartunut
sarKumiupai 1981-imut nautsor-
ssutaugatdlartut 66 millioner
kruningajangnik sivneKartoruti-
tagdlit. nautsorssutigineKarKår-
simagaluarpoK 33 millioner kruni-
nik amigartoruteKarnigssaK.
amigartornigssamik ilimasung-
nerugaluap igdluanut såtinenar-
neranut pissutåuput 20 mili. kru-
nit migssåinik atuinikinerusima-
neK isertitatdlo 79 miil. krunit
migssåinik amerdlanerunerat, ki-
salo sujuligtaissup onarneratut
nålagkersuissoKarfit sipårniarsi-
manerat aningaussatigutdlo mia-
nerssortumik ingerdlatsisimane-
rat.
nautsorssutit inerniviat Kåu-
matip tugdliutup ingerdlanerane
nåmagsineKåsangatineKarpoK.
Mårmorilik
såkutoKarfitdlo
landskassep isertitaisa amerdla-
nerunerånut pingårtumik uko pi-
ngasut malungnautenarput: nu-
namut tamarmut akilerårutit
atautsimut 82,3 mili. kruniuput
72,7 mili. kruniunigssåt nautsor-
ssutigineKarsimagaluardlune.
Mårmorilingme augtitagssagsior-
fiup landskassemut isertitai 63,7
miil. kruniuput 20 milliuniunig-
ssåt nautsorssutigineKarsimaga-
luardlune. kisalo erniatigut iserti-
tat 23,5 mili. kruniuput 6 milliu-
niusangatineKaraluardlutik.
nunamut tamarmut akileråru-
tinut tungatitdlugo nikingåssu-
taussoK pingårtumik patsiseKar-
poK kommunit avgornerisa ava-
tanitut (såkutOKarfit silasiorfit-
dlo) Kanon aningaussarsiorfiuti-
ginerånik ilisimassat amigaute-
uarnerånik, tåssame tåuko aitsåt
1980-ip autdlartineranit akilerår-
fiulermata.
Mårmorilingme augtitagssarsi-
orfingmit aningaussangnåssutau-
sinaussut erKoriaruminåisimå-
put, sordlo augtitagssap niorKU-
tigssiarineKartup silarssuarme
akiata avdlångorartuarnera pi-
ssutauvdlune.
erniatigut isertitat ilimagissa-
mit amerdlanerunerånut pissu-
tauvoK sanaortugkanut akiligag-
ssat aitsåt ukiup nautsorssuivfiu-
ssup nåvdluinarnerane akilerne-
Kartarnerat åmalo ingerdlatsiner-
me angussat pitsångoriauteKar-
nerat.
atuinikineruneK
aningaussartutigssanik mingne-
russumik atuisimaneK atautsi-
mut issigalugo patsiseKartine-
uarpoK sulissunik pissariaKarti-
tanik atorfinigtitsingitsortarsi-
manermik inigssailei\ineK pissuti-
galugo.
aningaussartutigssanik ming-
nerussumik atuivfiusimassut å-
ma sordlo måkuput: inussutig-
ssarsiornermut tungassutigut ta-
pissutigssanit 4,3 miil. krunit si-
pårneKarsimåput. tamatumunga
ilåtigut patsisauvoK piniarnerdli-
ortonarneratigut tunissinerme
akinut tapissutinut akiliutit
ikingnerunerat. kommunine inu-
ssutigssarsiornermut sujunersor-
tinik atorfinigtitsinermut tapi-
ssutigssat angnikitsuinarmik
atorneKarsimåput. pigingneKati-
gigfit andelsforeningit pivdlugit
påsiniaeKatigingnigssamik piler-
ssårut piviussungungitsorsima-
vok. kisalo sulivfingne kursuse-
Kartitsinermut tapissutit åmalo
inussutigssarsiutit pivdlugit isu-
maliutigssissutip agssortussu-
taussup ingmikortuata åipagsså-
nut aningaussartutit angnikitso-
ralångusimåput.
kulturimut atuartitsinermut-
dlo tungassutigut taimåitOK ani-
ngaussartutit amerdlaneruput 6
mili. kruninik, ilimagissaorérsu-
tut. ama ilagenarneK 1981-ime pi-
lerssårutinit angnerussumik ani-
ngaussartuteKarsimavoK, tåssa
1,9 mili. kruninik.
s.
Nordens Husimi
Kalaallit Nunaat
sammigaat
Nordens Hus Reykjavikimiittoq
peqatigiiffiit arlallit peqatigalu-
git aaqqissuussisimavoq oqalugi-
artitsisarnissanik arlalinnik Ka-
laallit Nunaannut tunngasussa-
nik Erik Aappalaartup tikinnera-
niit ukiut 1000-inngornerat pillu-
gu.
Pilersaarut Kalaallit Nunaan-
nut tunngasoq immikkut ittoq
taanna ingerlanneqassaaq janu-
arip 30-ianniit majip 13-iannut.
Oqalugiarnerillu avataasigut
aamma imarissallugit Nordens
Husip atuagaateqarfiani atuak-
kanik Kalaallit Nunaannut tun-
ngasunik saqqummersitsineq,
filmertitsinerit aammalu assilis-
sanik saqqummersitineq.
ATDAGÅ.GDLIDTIT
17