Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 15.06.1983, Blaðsíða 27

Atuagagdliutit - 15.06.1983, Blaðsíða 27
aninigssarput ake- rarit avigsåmeråtut issigineKåsångilaK — Kalåtdlit-nunåt EF-ilo akeranngitdlat, Finn Lynge taima OKarpoK danskit nålagkersuissuisa Kalåtdlit-nunåta ilaussortaujungnaemigssånik sujunersutåt EF-parlamentime oKaluserineKarmat Strasbourg (AG): — OKaluserissak måna ingmikut itdluinartuvoK, ta- måna malungnarpoK atautsimisi- taliame suliarineKarsimaneratigut OKatdlinermilo matumane. oKalu- serissavdlo Kiterisså tikisaguvtigo OKartariaKarpugut pineKartoK tå- ssaussoK EF-ip måna ingminut er- sserKigsartariakalernera nunat ssigtut pivdlugit politikip tungåti- gut. EF-parlamentimut ilaussortaK Finn Lynge, Siumut, taima oiearpoK niardlungornerme sapåtip-akunerata niatuma sujuliane EF-parlamentime OKalugiarame. nangigpordlo: — nunat l'ssigtut tamanit soKutigi- neKaleriartorput — nunarssuavtine inigssisimanermikut, igdlersornigssap tungåtigut pisussutitdlo tungaisigut. Pisussutit flmåssusigdlit umåssuseKå- ngitsutdlo pingårutåt ukiut tamaisa agdliartorpoK. åma nunat l'ssigtut inuvingmingnit inuvfigineKarput, tåukutaordlo ala- pernaiserneKarnerat agdliartorpoK. nunatdlo l'ssigtut politiklkut avdlåu- ssuteKardluinarput nunarssuavta ilai- nit avdlanit. EF-ip Kalåtdlit-nunåtalo akuner- mingne åssiglngissutait ardlagdlit Finn Lyngep tåikartorpai nangigdlu- nilo: — åmåtaoK Kalåtdlit-nunånit mana erssendgsumik kigsautigineKa- leriartorpoK sanilerissanik taimalo pi- ssusigssamisortumik peKatigssanik sujunigssame suleKateKarneruleriar- tornigssaK — igdluatungåtigut At- lantikup avangnåne nålagauvfingnik aulisartoKarfiussunik igdluatungåti- gutdlo Canadame Alaskamilo nunap inuvinik. — OKartariaKarpunga soKutigissa- KaKatigit tåuko tåssaussut EF-ip poli- tikikut sanilé — tåukule EF-imut ilå- nguneKarsinåungitdlat. tamåna kiav- dlunlt påsisinauvå. åmalo Kalåtdlit- nunåt plssusigssamisortumik EF- imut ilånguneKarsinåungivigpoK. pivfigssångorpoK Finn Lyngep pingåruteKarnerarpå nunane l'ssigtune tåukunane soKutigi- ssaKaKatigmgnut pilersimassunut pit- saussumik piviussorsiortumigdlo åta- veKarnigssaK. — tamåna ukiut inger- dlatitdlugit pingåruteKaleriartuinar- tugssauvoK. nunat l'ssigtut europa- miunit sujulerssorneKartugssåinartut issigineKarnerat måna Kångiutaria- KalerpoK. måna pivfigssångorpoK nunat l'ssigtut nangmingneK tunga- vigssarissatik nåpertordlugit ineriar- tornigssånut EF-ip politikiminik nå- lene usainigssånut . EF-parlamentimut ilaussortaK nu- navtinérsoK åmåtaoK OKarpoK Jan- ssen van Raayip »nalunaerusiåta pit- sagssup« EF-parlamentimit akuerine- Karnera OKalugtuarissaunerme encai- maneKartugssångortOK EF-ip nuna- nut l'ssigtunut politikiminik ersseneig- sainialerneranut avdloriarnertut su- jugdlertut — politike inuiait aulaja- ngisinautitaunigssånut atarxingnig- tOK, nunane l'ssigtune inuiait nåla- gauvfitdlo pisussutimingnik politikl- kut nåkutigdlisinaunerata pissusig- ssamisorneranik akueringnigtOK, å- malo inuiangnut tåukununga pitsau- Grønlands udtræden er ikke et brud mellem to modstandere — Grønland og EF er ikke modstandere, sagde Finn Lynge, da Europaparlamentet behandlede den danske fegerings anmodning om Grønlands udmeldelse Strassbourg (AG): — Denne sag er af helt særlig karakter, hvad både udvalgsbehandlingen og nærvæ- rende debat bærer vidne om. Og skal vi til sagens kærne, må vi sige, at det, det drejer sig om, er, at EF nu må definere sig selv i forhold til begrebet arktisk politik, sagde Finn Lynge, Siumut, da han forri- ge tirsdag holdt sit indlæg i Euro- Pa-parlementet, og han fortsatte: — Arktis er et område af stigende interesse for alle — geografisk, stra- tegisk og ressourcemæssigt. Både de biologiske og de ikke-fornyelige res- sourcer her får stadig større betyd- ning for hvert år der går. Arktis er også hjemstedet for en række oprindelige folkeslag, der på- kalder sig voksende opmærksomhed, og arktis er et område, hvor ethvert aspekt af det politiske spil, i stort og småt, skiller sig ud fra de kategorier, hvorved man operer andre steder på kloden, sagde han videre. Finn Lynge påpegede en række forskelle mellem EF og Grønland og sagde videre: — Hertil kommer at fremtidens Grønland allerede nu teg- ner sig klart for et stadigt stigende sa- marbejde med sine naboer og naturli- ge forbundsfæller — til den ene side de Nordatlantiske fiskerinationer og til den anden side den oprindelige be- folkning i Canada og Alaska. — Disse interessegrupper er politi- ske naboer, så at sige, til De Europæ- iske Fællesskaber — men de kan ald- rig integreres i EF. Det er indlysende for enhver. Det kan Grønland heller ikke på nogen som helst naturlig må- de. Tiden er nu Finn Lynge fandt, at det var vigtigt for EF at opretholde et positivt og konstruktivt forhold til disse interes- segrupper, der er opstået i det arkti- ske område. — Det bliver faktisk me- re vigtigt for hvert år, der går. For den tid er nu forbi, hvor arktis blot kan administreres som en satelit fra de europæiske magtcentre. Tiden er kommet for EF til at definere sin po- litik overfor arktis, der udvikler sig efter egne præmisser, sagde han. Det grønlandske EF-parlaments- medlem fandt også, at parlamentets godtagelse af Janssen van Raay’s »fremragende rapport«, i fremtidens historieskrivning vil stå som EF’s før- ste formelle skridt på vejen mod at definere sin arktiske politik — en po- litik, som går ud på fuldt ud at re- spektere selv ganske små nationers ret til deres selvvalgte fremtid, at an- erkende rimeligheden af, at også de arktiske folk og nationer opnår egen politisk kontrol med deres naturres- sourcer, og endelig så vidt muligt at fastholde positive og konstruktive re- lationer med disse. Ikke noget brud — Fundamentalt står Grønlands ud- træden af EF’s kreds af medlemmer ikke for noget brud, noget oprør, no- gen konflikt mellem to modstandere, fortsatte han. — Venner og kolleger — EF og Grønland er ikke modstan- dere. Det står for en omdefinering, en omstrukturering af forholdet mel- lem to allierede og politisk beslægte- de parter til en samarbejdsmodel, der i højere grad hviler på begge parters naturgivne præmisser. Begge parters demokratiske udtrykte grundhold- ninger. Dette samarbejde mellem en lille gryende nation og et stort traditions- rigt fællesskab, mellem de arktiske og det europæiske, mellem det res- sourceydende og det ressourceforbru- gende — det samarbejde i gensidig respekt for hinandens helt forskellige forudsætninger og situationer er vi mange i Grønland, der ser frem til og glæder os til at se bragt på plads på en nu, naturlig og konstruktiv måde. Finn Lynge gav også udtryk for, at der var mange i forsamlingen som ønskede et stort og klart flertal for retsudvalgets beslutningsforslag. — Jeg støtter hr. Janssen van Raay’s be- tænkning 100 pct. og anbefaler, at man stemmer ja til forslaget, sluttede Finn Lynge. lod- EF-parlamentimi nunatsinniit ilaa- sortaatitaq, Fim Lynge taasinerup kingorna tusagassiortunik apeqqaris- saartitsinermi oqarpoq taasinerup i- nernera iluarilluinnarlugu, aamma o- qaatigaa allannguutissat akuerineqar- tut pingasut iswnalliutiginaviarnagit. Det grønlandske medlem af EF-Par- lamentet, Finn Lynge, sagde på et pressemøde efter afstemningen, at han var yderst tilfreds med den ende- lige afstemning, og at han godt kun- ne leve med de tre ændringsforslag, som blev vedtaget under afstemnin- gen. ssumik piviussorsiortumigdlo åtave- Karsinaunermik åtåssiniartoK. avigsårnerungilaK — Kalåtdlit-nunåta EF-imut ilaussor- taujungnaernigsså tungaviatigut issi- gjsagåine akerdlerit mardluk avigsår- neråtut, kamåuneråtut saKitsåunerå- tutdlunlt issigissariaKångilaK, Finn Lynge nangigpoK. — ikingutit sule- Katitdlo, EF Kalåtdlit-nunåtdlo ake- ranngitdlat. aninigssaK avdlångorti- terinerusaoK, iligit politikikutdlo su- gissant tåuko pingortitap tungavig- ssarititai nåpertordlugit suleKatigigsi- naulencuvdlugit, igdluatungent de- mokrati tungavigalugo enearsariausé tungavigalugit. — nålagauvfingup plngoriartuler- sup peKatigigfigssuvdlo misiligtaga- KaKissup akornåne suleKatigingnig- ssaK, nunat l'ssigtut Europavdlo akornåne sulcKatigingnigssaK, pisu- ssutinik tunioraissup pisussutinigdlo atuissup akornåne suleKatigingnig- ssaK, tatigeKatigigdlune tungavigssa- rissatdlo åssigTngissuteKarnerat atar- Kivdlugo suleKatigingnigssaK Kalåt- dlit-nunåne amerdlasujuvdluta Kila- nårivarput piviussorsiortumigdlo pe- riarfigssi'neKarnigsså måna kigsauti- galugo. Finn Lyngep åma OKautigå parla- mentime amerdlasunit kigsautigine- Karnerardlugo inatsiseKarnermut atautsimfsitaliap aulajangiuterxusså- ta erssencigsumik amerdlanerussute- Karfiunigsså. — Hr. Janssen van Raayip isumaliutigsslssutå tamåkl- ssumik tapersersorpara kåmagtutiga- lugulo sujunersutip akuerineKarnig- sså, Finn Lynge naggastvoK. lod- pakatsiumångikuvit Atuagagdliutine neKeroruteKarit ATUAGAGDLIUT1T NR. 24 1983 27
Blaðsíða 1
Blaðsíða 2
Blaðsíða 3
Blaðsíða 4
Blaðsíða 5
Blaðsíða 6
Blaðsíða 7
Blaðsíða 8
Blaðsíða 9
Blaðsíða 10
Blaðsíða 11
Blaðsíða 12
Blaðsíða 13
Blaðsíða 14
Blaðsíða 15
Blaðsíða 16
Blaðsíða 17
Blaðsíða 18
Blaðsíða 19
Blaðsíða 20
Blaðsíða 21
Blaðsíða 22
Blaðsíða 23
Blaðsíða 24
Blaðsíða 25
Blaðsíða 26
Blaðsíða 27
Blaðsíða 28
Blaðsíða 29
Blaðsíða 30
Blaðsíða 31
Blaðsíða 32
Blaðsíða 33
Blaðsíða 34
Blaðsíða 35
Blaðsíða 36
Blaðsíða 37
Blaðsíða 38
Blaðsíða 39
Blaðsíða 40
Blaðsíða 41
Blaðsíða 42
Blaðsíða 43
Blaðsíða 44
Blaðsíða 45
Blaðsíða 46
Blaðsíða 47
Blaðsíða 48
Blaðsíða 49
Blaðsíða 50
Blaðsíða 51
Blaðsíða 52
Blaðsíða 53
Blaðsíða 54
Blaðsíða 55
Blaðsíða 56

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.