Atuagagdliutit - 26.04.1994, Síða 24
Grønlands første bil på frimærke
Bilen, der kørte for Danmarksekspeditionen i Nordøstgrønland, gik gennem isen i 1908
NUUK(KK) - Hvornår kom
den første bil til Grønland?
De færreste vil vel gætte
på, at det skete allerede i
1906, men det er rent fak-
tisk det rigtige svar. Og nu
bliver den første bil motivet
på det ene af to nye frimær-
ker, som Grønlands Postvæ-
sen i Tasiilaq udsender den
5. maj som led i et europæsi-
ke frimærkesamarbejde.
Allerede i 1904 under Den
danske Litterære Grøn-
landsekspeditions lange
overvintring i Thule havde
journalisten og forfatteren
Ludvig Mylius-Erichsen
planlagt sin næste ekspedi-
tion, Danmarksekspeditio-
nen, der skulle udforske de
ukendte dele af det nordøst-
lige Grønland.
»En Automobil maate vi
have med på Ekspeditionen
... den vilde gøre fortræffelig
Gavn... hvor Isen ligge jævn
og glat«, skrev Mylius-
Erichsen dengang i 1904. Og
som sagt så gjort.
Kalaallit Nunaat 7.25 Grønland
Danmarkshavn
Den 24. juni 1906 afsejlede
dampbarken »Danmark« fra
København med en nøje
planlagt og veludrustet eks-
pedition, Danmarksekspedi-
tionen, ombord.
Skibet var en gammel
hvalfangerskude med bar-
krig og en hjælpedampma-
skine på 60 HK bygget til
ishavssejlads i Sunderland i
1855 med navnet »Sir Colin
Campbell«. Da den blev ind-
købt i Norge, hed den »Mag-
dalena«.
Den 16. august nåede eks-
peditionen gennem storisen
til Nordøstgrønlands kyst
ved Kap Bismarck og søgte
havn i en bugt, der fik nav-
net Danmarkshavn.
EUROPA
ULLOQ ATULERFIA
UDGIVELSES-
DAG
Herfra blev der i løbet af
de næste to år udført et stort
videnskabeligt arbejde og
udsendt mange drøje slæde-
rejser til kortlægning og ud-
forskning af landet. I efterå-
ret 1907 på en af disse slæde-
rejser omkom Mylius-Erich-
sen, Høgh-Hagen og Jørgen
Brøndlund på vej tilbage til
skibet, efter at de havde ud-
forsket landets nordligste
egne og fuldendt kortlæg-
ningen af Grønlands kyster.
100 kilometer
Tilbage til de to nye frimær-
ker, som er tegnet af Jens
Rosing.
På det ene frimærke ses
skibet »Danmark« indefros-
set i Danmarkshavn og i
baggrunden den lave sol om-
givetafbisoleog lysende rin-
ge, de såkaldte haloer. Ved
lysets brydning i luftens
iskrystaller opstår dette
smukke syn. Hvor de lysen-
de ringe krydser hinanden,
forstærkes lyset og opleves
som bisole.
På det andet frimærke ses
Danmarksekspeditionens
bil, som var en ELG Mobil,
luftafkølet, med fire heste-
kræfter og »såvel for- som
baglæns gang« fra Woltham
Manufacturing Co.
Den blev leveret af firma-
et Carl Joh. Janssen i Kø-
benhavn, som slog 1.000
kroner af på prisen, da fir-
maets indehaver så rekla-
meværdien i »at have leve-
ret den 1ste Vogn, som har
passeret tværs over Grøn-
lands Indlandsis«. Jo, spon-
sorering er ikke et nyt fæno-
men.
Da nyisen havde lagt sig i
Danmarkshavn, foretog ski-
bets l.maskinmester Wein-
schenck de første prøveture
i efteråret 1906. Trods man-
ge tekniske problemer kom
bilen til at køre i alt 100 kilo-
meter.
Under en snestorm i 1907
måtte den efterlades på isen,
og Weinschenck vandrede
tilbage til skibet. Da isen
brød op i foråret 1908, tog
den bilen med sig.
Maleren Achton Friis, der
skrev den officielle ekspedi-
tionsberetning, gav bilen
disse ord med på vejen: »Den
havde været så umulig, at
kun en katastrofe kunne
redde den fra latteren.«
Nunatsinni biilit siuUersaat frimærkimi
Biilit Kalaallit Nunaata tunuani ilisimasassarsiomermut atomeqartut 1908-mi sikukkut
NUUK(KK) - Biilit siulliit
qanga Kalaallit Nunaannut
pissunneqarpat?
Ikinnerpaat eqqoriarsin-
naavaat 1906-imili tikiussi-
soqarsimasoq, kisiannili
akissut taanna eqqortuu-
voq. Massakkullu biilit siul-
lersaat Tasiilami Kalaallit
Allakkeriviata mqjip talli-
maani Europami frimærki-
tigut suleqatigiinnermut
atatillugu saqqummersitas-
saanni assiliartaritinneqar-
put.
1904-imili tusagassiortup
atuakkiortullu Ludvig Myli-
us-Erichsen-ip, Den danske
Litterære Grønlandsekspe-
ditionimi ilaasup, Thule-mi
sivisoorsuarmik ukiinermi-
ni Kalaallit Nunaata Tunu-
ata avannarpasinnersaani
nunami ilisimaneqanngit-
sumi ilisimasassarsiornisaq
pilersaarusiulereersimavaa.
»Ilisimasassarsiornitsin-
ni Automobilinik nassarta-
riaqarpugut... iluaqutaassa-
qaaq... sikumi maniilaqan-
ngitsumi pujattumilu«, Mu-
lius Erichsen taamani
1904-imi allappoq. Oqaan-
nanngilarli.
Danmarkshavn
24. juni 1906-imi umiarsuaq
pujortulik »Danmark« Dan-
marksekspeditionimut ilaa-
sussat piaareersarluarsima-
sut ilaasoralugit Køben-
havnimiit aallarpoq.
Umiarsuaq arfanniutito-
qaavoq pingasuliulluni aam-
malu 60 HK-nik tissiartar-
neranut ikiortaasartunik
maskiinaqarluni, taannalu
1855-imi Sunderland-imi si-
kusiutinngorlugu sanane-
qarami »Sir Colin Camp-
bell«-imik atserneqarsima-
voq. Norge-mit pisiarineqa-
rami »Magdalena«-mik ate-
qarsimavoq.
Augustip 16-iani ilisima-
sassarsiortut sikorsuarsio-
reerlutik Kalaallit Nunaata
avannaata sineriaanut Kap
Bismarck-ip eqqaatigut ti-
kikkamik kangerliumaner-
mut Danmarkshavnimik at-
serneqartumut umiarsuali-
vissipput.
Ukiuni tulliuttuni mar-
lunni tassanngaaniit ilisi-
masassarsiornerit anner-
tuut ingerlanneqarput, nu-
nalu assiliorniarlugu misis-
suiffiginiarlugulu qimussit
atuipUooqalutik angalasar-
lutik. 1907-imi ukiakkut qi-
mussernerit ilaanni Myli-
us-Erichsen, Høgh-Hagen
aamma Jørgen Brønlund
Tunup avannaani sineriak
nuna assilioriartoreerlugu
misissuiffigiartoreerlugulu
umiarsuarmut utemiarner-
minni ajunaarput.
100 kilometer
Frimærkit nutaat m ar luk
Jens Rosing-ip titar tarsima-
sai uterfigeriartigit.
Frimærkip aappaani umi-
arsuaq »Danmark« Dan-
markshavnimi sikkusima-
soq takuneqarsinnaavoq.
Tunuatungaaniippoq seqi-
neq nigaliusanik tarraqar-
tutut qinngorsimalluni. Si-
laannaq apummit aliguusa-
nitsinneqarsimatillugu se-
qineq taama kusanartigisu-
mik qinngomeqartarpoq.
Qinngornerisa nigaliusan-
nguunneri imminnut paar-
lakkaangata qaamaneq sak-
kortunerulertarpoq, isigalu-
gillu allaaneq ajorpoq seqi-
neq ataasiinnaanngisoq.
Frimærkip aappaani tak-
uneqarsinnaavoq Danmark-
sekspeditionimi biilerine-
qartut, tassaappullu ELG
Mobil, silaannarmik nilla-
saatitallit, 4 HK-jusut aam-
malu »siumoortarlutillu ki-
ngumoortartut«, Woltham
Manufacturing Co.-meersut
Taakku Københavnimi
suliffeqarfiup Carl Joh.
Janssen-ip 1.000 kronimik
akikillillugit ilisimasassarsi-
ortunut tunisimavai, sulif-
fissuummi piginnittuata us-
sassaarutiginissaannut na-
leqartikkamigit, taakkumi
»qamutit Kalaallit Nunaata
sermersua ikaarlugu angal-
latigineqartut siullersa-
raat«. Aap, taamatut taper-
sersuisameq nutaajunngi-
laq.
1906-imi ukiakkut Dan-
markshavn sikummat umi-
arsuup maskinmesteriune-
rata Weinschenck-ip biilit
sikumi misileqqaarpai. Biilit
teknikkikkut ajutooqattaa-
raluartut katillugit 100 kilo-
meterini ingerlasimapput.
1907-imi apillugni anore-
resuartorsuanngormat si-
kumut qimaannarlugit
Weinschenck umiarsuar-
mut utertariaqarsimavoq.
1908-imi upemaakkut siku-
ermat biilit imaanut kiviin-
narput. ""
Qalipaasoq Achton Friis
ilisimasassarsiornermi pi-
sortatigoortumik allagaqar-
poq, taassumalu biilit ima-
tut oqaatigai: »Ajortooqat-
taangaarmata ajunaamer-
sup kisimi illaatigineqarne-
rinit annaassinnaasima-
vaat.«
p«b petuøe
EL, VAND OG VARME:
Betal til tiden og undgå strafrenter.
1,5 % pr. måned svarer til
ca. 20 % om året I
Utd tit tiden...
NUKISSIORFIIT i
Kalaallit Nunaanni biilit siuUersaat Danmarkshavnimi
umiarsuaq »Danmark« tunuliaqutaralugu assihneqarsi-
mapput. Åssimi takuneqarsinnaapput meteorolog aamma
glaciolog Alfred Wegener, puUartaasiarsuarmik atortulim-
mik qangattartitsiniarluni piareersartoq. Piareersarnermi-
ni biilit iluaqutigai. Assi KalaaUit allakkeriviata frimærki-
nut nutaanut marlunnut quppersagaaraliaanit pissarsiari-
neqarpoq.
Den første bil i Grønland fotograferet i Danmarkshavn med
skibet »Danmark« i baggrunden. På billedet er meteorolo-
gen pg glaciologen Alfred Wegener i gang med at sætte en
vejrbaUon med instrumenter op. BUen gør så nytte ved at
levere trækkraften ved nedhalmgen. Billedet er hentet fra
Grønlands Postvæsens brochure for de to nye frimræker.