Réttur


Réttur - 01.01.1961, Qupperneq 121

Réttur - 01.01.1961, Qupperneq 121
R É T T U R 121 einmitt að síaukinni einingu ríkja og þjóða, síaukinni efl- ingu hvers konar samstarfs þeirra í millum. Þróun þjóðar- búskapar, menningar og ríkis- forms í sósíölsku skipulagi er samfara þróun og eflingu alls hins sósíalska heimskerfis, svo og síaukinni einingu þjóðanna. Hagsmunir hins sósíalska heimskerfis og einstakra þjóða þess fallast í faðma. Á þessum grundvelli skapast og eflist bæði andleg og pólitísk eining allra ríkja hinnar miklu sósí- ölsku samheildar. í stað pólit- ískrar einangrunar og þjóð- ernislegrar sérplægni, sem einkennir auðvaldsskipulagið, hefur sósíalisminn sett vináttu, bróðurhug og samhjálp þjóða. Sameiginlegir hagsmunir þjóðanna í löndum sósíalism- ans og hagsmunir friðar og sósíalisma krefjast þess, að hugsjónir sósíalskrar alþjóða- hyggju og sósíalskrar föður- landsástar séu látnar sameinast á réttan hátt í stjórnmálastarf- inu. Sérhver kommúnistaflokk- ur, sem tekið hefur við stjórn- artaumum í landi sínu, er á- byrgur gagnvart veraldarsög- unni bæði um örlög síns eigin lands og hinnar sósiölsku ríkja- fylkingar í heild. Yfirlýsing ársins 1957 bend- ir, svo sem rétt er, á tjón það, er sameiginlegum hagsmunum hinnar sósíölsku stefnu sé unnið með því að hamra um of á hinum þjóðernislegu sér- stæðum eða hvarfla frá alls- herjarsannindum marxisma og lenínisma um hina sósíölsku byltingu og framkvæmd sósí- alismans. Einnig er það rétt, er yfirlýsingin segir það kröfu hinnar marx-lenínsku kenn- ingar, að hagnýtt séu á já- kvæðan hátt undirstöðulögmál- in um sósíölsku byltinguna og framkvæmd sósíalismans, eftir því sem hæfir sögulegum sér- stæðum hvers lands um sig, og tekur fram, að kenningin for- dæmi alla vélgenga stælingu á stjórnmálastefnu og baráttu- aðferðum annarra kommúnista- flokka. Verklýðsflokkur, sem lítilsvirðir hinar þjóðlegu sér- stæður, á það á hættu að ein- angrast frá þjóðlífinu og fjöld- anum og skaða málstað sósíal- ismans. Þjóðernishroki og þröngsýn þjóðernisstefna hverfa ekki af sjálfum sér, jafnskjótt og sósí- ölsku skipulagi hefur verið komið á. Til þess að takast megi að efla bróðurleg tengsl og vináttu milli sósíölsku land- anna, verða kommúnista- og verkamannaflokkarnir að fram- fylgja marx-lenínskri stefnu í sönnum anda alþjóðahyggjunn- ar. Til þess er nauðsynlegt, að allur verkalýður sé þroskaður jafnt í anda alþjóðahyggju sem föðurlandsástar og að ein- arðlega sé barizt til þess að afmá leifar borgaralegs þjóð- ernismetnaðar og þjóðernis- hroka. Flokkar kommúnista og verkamanna vinna að því án
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160

x

Réttur

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Réttur
https://timarit.is/publication/319

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.