Eimreiðin


Eimreiðin - 01.07.1924, Qupperneq 85

Eimreiðin - 01.07.1924, Qupperneq 85
E'MREIÐ!N FRÆNDUM SÍÐU-HALLS SVARAÐ 277 b^ögð og vísindi hafa unnið mannkyni ómetanlegt gagn. En hvorugt hefur ráðið allar gátur lífs og tilveru. Fjöldi þeirra er óleystur enn. Oft hafa og trú og vísindi staðið á önd- yerðum meið, kenningar þeirra sýnst ósamrýmanlegar, og því reVnt að bola hver annari út. Guðspekin kemur með sennilegar ráðningar á mörgum Þessum óleystu gátum. Hún brúar gjárnar milli trúar og vís- ■nda með skynsamlegum skýringum. Hún hefur svör, þar sem nðrar stefnur hafa engin. Þessar skýringar og svör eru fólgin 1 sérkenningum hennar. Er því mikið undir því komið, að s®milegar heimildir séu fyrir þeim. 2. Sérstakar heimildir. Kenningar þessar, sem eg nefni sér- kenningar guðspekinnar, eru það þó ekki, nema að nokkru 'eVti. Þær eiga sammerkt með helgiritum ýmissa þjóða, eink- Ufu Indverja. Þær eru studdar kenningum, sem fram koma í 9læsilegum heimspekistefnum Pythagoringa og Nýplatoninga. ^eim er fylgi veitt í ýmsum fyrirsögnum, sem geymst hafa frá ^unhelgafræðslunni fornu. Ammonias Saccas kendi guðspeki fyrir nærri 1700 árum. Paracelsus og Giordano Bruno hreyfðu Vnisum kenningum hennar á 16 öld. ]akob Böhme ritaði marg- ar bækur um guðspekileg efni á 17. öld. Og í ritum Rósar- ^rossbræðra og dulfræðinga að fornu og nýju er slegið á s°mu strengi. En hér á landi eru þær eigi að síður sérkenn- ln9ar guðspekistefnunnar. Hún ein hefur haldið þeim á lofti. Ein sérkenninga þessara er endurholdgunarkenningin, sem 9erir grein fyrir þróunarferli mannssálarinnar og sýnir fram á, að einskært réttlætislögmál geti stýrt örlögum manna, þótt annað virðist ofan á. Onnur er kenningin um ósýnilega heima °9 ósýnileg starftæki mannsins, og greiðir hún úr mörgu Vandamáli, sem myrkrum þótti hulið. Hin þriðja er kenningin Urn fullkomna menn eða meistar£T, og þroskaleið lærisveina. Eún varpar nýju skýringarljósi yfir höfunda trúarbragða og störf þeirra, eykur mönnum traust til eigin krafta og kennir rað, til að drepa þá úr dróma. En hér er ekki unt að greina ra því, hvernig þessar kenningar og aðrar fleiri ráða gátur °9 gefa skynsamleg svör. Það eru heimildir þessara kenninga, Sern við ætluðum einkum að athuga. —
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148

x

Eimreiðin

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Eimreiðin
https://timarit.is/publication/229

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.