Tímarit lögfræðinga


Tímarit lögfræðinga - 01.01.1956, Qupperneq 47

Tímarit lögfræðinga - 01.01.1956, Qupperneq 47
Ilvaða þjóð tilheyrðu þeir „norrænu menn", sem fluttu sig til Grænlands? Danska ríkisstjórnin hefur sjálf gefið margar fortakslausar yfirlýsingar um það við ýmisleg tækifæri, þannig t. d. í 1. skriflegu sókn hennar í Græn- landsmálinu fyrir Fasta alþjóðadómstólnum, þar segir Danmörk: „.... í lok 10. aldar var landið (Grænland) fundið og numið af íslenzkum landnámsmönnum undir forustu Eiríks rauða.“2 3) Og í 2. skriflegu sókn Danmerk- ur þá segir danska ríkisstjórnin: „1 fyrsta sóknarskjali Danmerkur hefur það þegar verið nefnt, að það landnám, sem í lok 10. aldar fór fram á Suður-Grænlandi, var undir forustu Eiríks dauða. Landnámsmennirnir komu, eins og enn má sjá af listum, sem enn eru til yfir nöfn þeirra og staðina, þaðan sem þeir voru upp runnir, ekki frá Noregi, heldur frá Islandi, sem á þeim tíma var fullvalda lýðveldi án stjórnlagalegra tengsla við nokkurt annað veldi.“::) í „Skýrslu um Grænland 1954“ („Report on Greenland 1954“) segir danska ríkisstjórnin svo orðrétt á bls. 4—5: „Það, að Grænland varð hluti af Norðurlöndum, stafar fyrst og fremst af landfræðilegum ástæðum, þ. e. legu Grænlands nyrst í Atlantshafinu. Norrænu löndin eru margar eyjar og skagar, tengdir saman með sjó, og þeg- ar Grænland kom í tengsli við Danmörk, verður að líta á það á grundvelli þeirrar staðreyndar, að hið endurnýjaða nám landsins byrjað ekki fyrr en á tímum, þegar skipa- 2) ...á la /in du Xme siéele, le pays íut découvert et sa partie sud-ouest occupée par des colons islandais sous ia direction d’Erik ie Rouge." (Cour permanente de justice internationale, Série C, No. 62, bls. 17.) 3) ,,Le Mémoire danois a déjá mentionné que la colonisation qui, á la fin du Xme siécle, a eu lieu au Groenland méridional, a élé dirigée par Érik-le-Rouge. Ces colons, ainsi qu’il ressorl des listes que i'on posséde encore de leurs noms et de leurs lieux d’origine, ne venaient pas de ia Norvége, mais de l’Islande qui, á cette époque, était une répubiique souveraine sans relations de droit public avec aucune autre Puissance." (Cour permanente de juslice internationale, Série C, No. 63, bls. 621.) 41
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84

x

Tímarit lögfræðinga

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit lögfræðinga
https://timarit.is/publication/586

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.