Morgunn


Morgunn - 01.12.1966, Qupperneq 23

Morgunn - 01.12.1966, Qupperneq 23
MORGUNN 101 þá. Allir litir verða sviplausir í samanburði við blik þeirra.“ Hún telur englana vera annarrar þróunargreinar en menn. Þeir skiptast ekki í karlengla og kvenengla, heldur eru bæði kynin uppsvelgd í eitt. Aldrei kveðst hún hafa séð nakta engia, nema þá lítil englabörn. Venjulega séu þeir klæddir skrautlegum klæðum gull- og silfurofnum og prýdd- um demöntum. Stundum séu þeir þó í hvítum skikkjum úr fíngervu efni, líkt og Fra Angelico málar þá, en sumir séu eins og í silfruðum brynjum, sem falla þétt að líkama þeirra. Englar hafa ekki aðeins birzt kristnum mönnum, heldur eru sagnir um þá miklu eldri. Þeir eru þrungnir af lífi og krafti og umvafðir þeirri fegurð og dýrðarljóma, sem jafn- vel skrælþurrir kirkjufeður hafa ekki getað rænt þá. Þeim fylgir í senn dýrð og máttur. Rödd þeirra er eins og lúður- hljómur, og þeir eru klæddir hertygjum ljóssins. Englar stóðu vörð um Jesú, bæði við fæðingu hans, ofsóknir Heró- desar og flóttann til Egyptalands. Þeir birtust honum í gras- garðinum, og þeir stóðu vörð við gröf hans. Englar eru jafnan sendiboðar æðri máttarvalda, þegar hvörf verða í örlagasögu einstaklinga, þjóða eða mannkyns- ins alls. Hver maður hefur sinn verndarengil, og trúðu kristnir menn því til forna, að með skírninni væri mönnum fengnir slíkir verndarenglar. Svo segir Grímur Thomsen í Búa rímu Andríðarsonar: Varðhaldsenglar voru gefnir í vöku mönnum bæði og svefni. 1 samræmi við þetta segir Ania Teillard, að af öllum íbú- um himins séu englarnir mönnum næstir, og skipti mestu máli að vera í sambandi við þá. Einkum eigi þetta við um varðenglana, sem miðli oss af þeirri orku, sem þeir séu þrungnir af. Stigi englarnir niður til jarðar og hefji sig aft- ur þaðan, á öldum söngs og ilms og reykelsis. Einstöku menn hafi óslökkvandi þrá til að skapa sér slíkan stiga til himins, með hugrenningum sínum og bænum, og séu það dulrænir menn, sannir listamenn og skáld.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116

x

Morgunn

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Morgunn
https://timarit.is/publication/668

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.