Det Nye Nord - 01.12.1922, Blaðsíða 8

Side 210
DET NYE NORD
December 1922
arbets- och lonevillkoren inom ett fack eller på en
ort, så betraktas en sådan konflikt såsom allmån och
medfor upphorande av all statlig hjålpverksamhet i
form av nodhjålpsarbeten eller understod for alla ar-
betslosa, tillhorande berorda fack eller ort. Denna
kompromiss godkåndes av socialdemokraterna och re-
geringen. Sedan dess ha inga misshålligheter fore-
kommit mellan regeringen och Arbetsloshetskommis-
sionen, vårs ordforande, generaldirektøren Pegelow,
under de kritiska dagarna i mårs begårde sitt ent-
ledigande, men sedermera av Socialministern formåd-
des återtaga sin avskedsansokan.
Under sistlidne april månad skedde ett omslag på
arbetsmarknaden i Sverige. Låttnaden berodde icke
enbart på den vanliga sommarsåsongens intråde utan
i ånnu hogre grad på okad foretagsamhet inom nå-
ringslivet. Prisfallet var over. Priserna borjade sta-
bilisera sig; den svenska kronon återkom i sin pari-
kurs till dollarn. Med ett slag kom hela tråvaruindu-
strien i Norrland i rorelse; nu på senhosten kan man
konstatera, att årets skeppningssiffror for tråvaror,
pappersmassa och papper uppgå till samma kvanti-
teter som det senaste »normala« året 1913. Bygnads-
verksamheten syntes också taga båttre fart. Ar-
betsloshetskommissionen beslot då att anpassa sina
hjålpåtgårder efter det foråndrade låget. Från april
lili borjan av juni månad avstångdes successivt alla
såsongarbetare samt alla ungkarlar från understod
och nodhjålpsarbeten. Efter den 1 august 1922 åro
endast familjeforsorjare, som haft sin senaste mera
stadigvarande sysselsåttning vid malmgruvor, jårn-
bruk och mekaniska verkståder — inom vilka bran-
scher depressionen fortsåtter — beråttigade till under-
stod. Till nodhjålpsarbeten kunna åven uttagas ung-
karlar från nåmnda industrier, åvensom i mån av till-
gång på arbetsplatser vid nodhjålpsarbeten, andra ar-
betslosa, som provas vara i behov av offentlig hjålp.
Verkningarna av dessa restriktiva åtgårder framgå
dårav, att antalet understodda den 30 april 1922 ut-
gjorde 53.000, den 30 juni 8.400 och den 31 oktober
2.300. Antalet vid statliga nodhjålpsarbeten sysselsatta
utgjorde for nåmnda data resp. 24.000, 17.000 och
20.000, Understodsverksamheten har sålunda nedgått
till en obetydlighet, medan hjålpverksamhetens huvud-
del numera utgcires av sådanna nodhjålpsarbeten, som
igångsattes under den vårsta arbetsloshetstiden for ett
år sedan, och som nu hålla på att fullbordas i olika
trakter av landet. Fastån ur statens synspunkt nodhjålps-
arbeten stålla sig ca. fem gånger dyrare per person ån
kontant understodsverksamhet — dagskostnaderna åro
resp. 7:50 och 1:50 kr. — har man i Sverige fortfarande
ansett det viktigare att koncentrera verksamheten på
nodhjålpsarbeten. Dessa åstadkomna dock arbeten av
bestående nytta och giva den arbetslose en helt annan
tillfredsstållelse ån den demoraliserande syssloloshet,
som åtfoljer den kontanta, helt improduktiva under-
stodsverksamheten. Belysande for den svenska stånd-
punkten hårvid lag år den omståndiglieten, att av de
90 milj. kr., som från den 1 ja nu ar i 1921 till den
1 oktober 1922 utgivits for arbetsloshetens bekåm-
pande, 65 milj. kr. anvånts av Sodra Sveriges och
Norrlands Statsarbeten for nodhjålpsarbeten och en-
dast cirka 16 miljoner kr. åtgått for den direkt kon-
tanta understodsverksamheten; de kommunala bidra-
gen utgora vad nodhjålpsarbetena betråffar cirka Vs
av de statliga kostnaderna och vad understodsverk-
samheten angår cirka hålften.
Tack vare det gynnsammare låget på arbetsmark-
naden och Kommissionens begrånsning av sin verk-
samhet i overensståmmelse dårmed, hava betydande
besparingar kunnat goras på de stora anslag, som
riksdagen i våras stålide till forfogande. Under for-
utsåttning, att inga utrikespolitiska katastrofer kull-
kasta det svenska nåringslivets forhoppningar om
fortsatt tillfrisknande, beråknar Kommissionen att
med tillgångliga, besparade medel riksdagen icke be-
hover bevilja ytterligare anslag for ifrågavarande
åndamål for budgetåret 1 juli 1923—30 juni 1924.
Den svenska jårnindustriens nodlåge ingiver visser-
ligen alltjåmt bekymmer. Hår måste en del arbets-
kraft for framtiden bliva overflødig. For nårvarande
moter det med jordbrukets tryckta stållning synner-
ligen stora svårigheter att overflytta dessa overtaliga
industriarbetare till lantbrukel. Dessa sporsmål fora
emellertid in på demografiska problem och emigra-
tionssporsmålet, vilka icke falla inom rarnen for
ovanstående redogorelse.

i