Náttúrufræðingurinn

Ukioqatigiit

Náttúrufræðingurinn - 2020, Qupperneq 33

Náttúrufræðingurinn - 2020, Qupperneq 33
Tímarit Hins íslenska náttúrufræðifélags 33 -1,5 1,51. PCA-ás / PCA Axis 1 (λ = 0,552) -0,6 1,0 2. P C A -á s / P C A A xi s 2 (λ = 0 ,1 71 ) 2013 -1,0 1,51. PCA-ás / PCA Axis 1 (λ = 0,509) -0,6 1,0 2. P C A -á s / P C A A xi s 2 (λ = 0 ,2 20 ) 2012 maí – grunnt maí – djúpt júlí – grunnt júlí – djúpt ágúst – grunnt ágúst – djúpt október – grunnt október – djúpt 13. mynd. Á leið til fyrstu sýnatöku að vori með margvíslegan búnað. Þar á meðal eru legufæri til að marka fastan sýnatökupunkt á stöð 3. – Approaching sampling station in spring. Ljósm./Photo: Finnur Ingimarsson. LOKAORÐ Niðurstöður vöktunarinnar gefa til kynna að svifdýrasamfélög í Þing- vallavatni séu háð flóknu samspili hita, dýpis og næringarefna. Myndun hitaskila á sumrin stuðlar að því að vatnsmassinn ofan skilanna einangr- ast frá neðri hluta vatnsins. Allajafna klárast þá næringarefnin í efra laginu sem dregur úr framleiðslu þörunga þar. Kemur það meðal annars þannig fram að sjóndýpi mælist meira í vatninu yfir sumarmánuðina en að vori og hausti. Sterkari hitaskil í kjölfar loftslagshlýn- unar gætu því stuðlað að því að halda við hinni tæru og bláu ásýnd vatnsins að sumri, að því tilskildu að auknir vindar komi ekki í veg fyrir að hitaskil nái að myndast. Næringarefni berast fyrst og fremst í Þingvallavatn með hinu mikla magni grunnvatns sem streymir inn um lindirnar í því norðanverðu.5 Einnig er nokkur loftborin ákoma með úrkomu á vatnið, svo og ákoma tengd starfsemi í nálægð við vatnið, svo sem vinnslu jarð- varma, landbúnaði og ferðamennsku.32 Á hlýjum sumrum þegar hitaskil eru til staðar má ætla að kalt og eðlisþungt innstreymið úr lindunum leiti með botni niður í dýpra lag vatnsins og blandist að mjög litlu leyti við efra lagið sem er hlýrra og eðlisléttara. Vatnshitamæl- ingar sýna að oft eru hitaskilin það sterk að allnokkurn vind þarf til að hræra upp í vatninu4 og skilin rofna sjaldan að fullu fyrr en að hausti þegar þau brotna upp vegna kólnunar efri laganna. Rannsóknir á áhrifum hnattrænnar hlýnunar á norðurslóðum eru mjög í deiglunni um þessar mundir og bein- ast meðal annars að því hver áhrifin eru og verða á stöðuvötn á norðlægum breiddargráðum. Í þeim hópi hefur Þingvallavatn sérstöðu vegna landmót- unar, vatnafræðilegrar gerðar og þró- unarfræðilegra undra á borð við bleikju- gerðirnar fjórar. Því er afar mikilvægt að vakta vatnsgæði og vistkerfi vatnsins og á það við um öll búsvæði þess. SUMMARY MONITORING OF ZOOPLANKTON IN LAKE ÞINGVALLAVATN 2007–2017 Monitoring of water quality and zoo- plankton has been conducted in Lake Þingvallavatn since 2007. Here we pres- ent data on the zooplankton commu- nity during a ten-year period. In total 23 groups of zooplankton were identi- fied, 8 taxa of Crustacea and 15 taxa of Rotifera. All taxa have previously been reported in the lake with similar dom- inance of species as in studies from the eighties of the last century, but with notable exceptions. The most dominant taxa are Daphnia galeata, Leptodiapto- mus sp., Cyclops spp., Conochilus unicor- nis, Filinia terminalis, Keratella cochle- aris and Polyarthra sp. Irregular density fluctuations were observed with indica- tions of species shift from earlier times, i.e. of Leptodiaptomus sp. increasing in density at the expense of Cyclops spp. There is also an apparent decline among rotifers, with F. terminals on the increase but Keratella hiemalis, Collotheca muta- bilis and Kellicottia longispina on the decrease. The environmental variables that explained most of the variance in the zooplankton data were water tem- perature, chlorophyll-a concentrations and depth. Concerns have been raised regarding the effects of lake warming, due to global warming, and increase in airborne nitrogen load on the biota and pristine blue colour of Lake Þingvalla- vatn. Results of the monitoring project indicate that the zooplankton commu- nity in Lake Þingvallavatn might fluc- tuate more with enhanced lake warm- ing and thermal stratification. Thermal stratification directly affects the depth of primary production in the pelagic zone during summer and therefore determines whether the lake stays pris- tine blue or not.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140

x

Náttúrufræðingurinn

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Náttúrufræðingurinn
https://timarit.is/publication/337

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.