AvangnâmioK - 01.06.1953, Blaðsíða 16

AVANGNÅMIOK’
nr. 2
108
ilångutdlugo taisi'nauvara danskit inatsisait mér-
Kat inusugtutdlo sulissarnerat pivdlugo, sulissartut
igdlersorneKarnigssånut inatsit, akigssarsiaKardlune
sulingivfeKarnigssamut inatsit. tamåkununga avdlar-
pagssuarnutdlo peKatigit sulinerat mikingitsumik su-
niuteKarsimavoK månile tamåt erKartusavdlugo ang-
nertuvatdlåsaKaoK.
autdlarKausiutdlugo erKartugkavkut peKatigit su-
liait inungnut nalinginaussunut påsitiniarsimavara,
OKautigineKartarmat tamåna ilisimaneKarKarpatdlårtoK.
KularnångilaK tusarnårtima ilait paitsortut, må-
name tikitdlugo oKauserissåka sukut erKartorniag-
kavnut tungåssuteKarpat?
ilumut tungåssuteKångitsungitdlat.
tåssame tamåna autdlarKausiutdlugo tikuarniar-
para avdla imaKa nalivtine suliagssat angnerssåt, i-
nuiait inersimånginerussut ikiorneKarnigssåt.
erninaK OKautigilara, taima oKarnikut inuiait
nangmingneK pineKångitsut.
inersimånginerussut taimatut isumaKartitdlugo
atorneKartarpoK nunanut såkutit sanaortorneruvdlo
tungaisigut (tamånalo pissutigalugo åma aningau-
ssat tungaisigut) nunanit avdlanit kinguarsimaneru-
ssunut.
nunat tåuko ikiorumavdlugit — taimatutdlo i-
nue — sulissartut peKatigigfiat ukiune kingugdlerne
angnertumik misigssuisitsisimavoK suliagssat tåukua
nåmagsineKarsinaunigssånut avKutigssat ujarniardlu-
git-
. danskit sulissartut peKatigit suliame tåussuma-
ne åma peKatausimåput, forenede nationinilo suli-
ssartutdlo peKatigigfiåne måna tikitdlugo nunat iner-
simånginerussut erKartorneKarångata sagdlersautit-
dlugo isumagineKartarput kangiamiut Europavdlo
kujatåmiut ilait.
kalåtdlit nunåt sagdliutitdlugo erKartorneKångi-
såinarsimavoK.
ilåtigut pissutigalugo kalåtdlit kultorip tungåti-
gut sujuarsimanerungmata ivkunånga taineKartunit
ilåtigutdlo ugperineKarmat Danmarkip nangmineK
suliagssat nåmagsissagssat isumagisinaugai, pingår-
tumigdlo tatigineKarmat danskit kalåtdlitdlo suliag-
ssamut tamatumiinga piumåssuseKartut.
KularissagssåungilaK tamåna pissugssåussuser-
mik misigivfiussoK.
sorssungnerup soraernerata kinguninguagut su-
liagssaK tamånåtaoK autdluneKalerpoK; kalåtdlit nu-
nåne nutåmik årKigssussineK, kalåtdlit nålagkersui-
ssut tungaisigut naligititaulernerat, nangminerssor-
dlune aningaussarsiornerup ajornånginerulernera, i-
nungnut kultorip tungåtigut angnerussumik sulissu-
teKarnigssamut angmåussisimavoK.
ineriartorneruvdle tamatuma ingerdlåneKarnig-
ssånut tungaviussugssaK kalåtdlit nunåne silarssup
ilåne avdlanisut ipoK, tåssa måna, ineriartorneK pi-
lersoK ingiaKatigalugo inoKatigingnut tungassutigut
aningaussarsiorneruvdlo tungåtigut naligititaujartor-
nigssaK.
KularissariaKångilaK ineriartorneK tamåna agsut
isumavdluarfigineKardlune utarKineKartoK, imaKa ilå-
tigut isumavdlfltit angnertungårmata pakatsinartoKar-
tåsavdlune.
månile erKaimassariaKarpok silarssfip ilåne su-
milunit suliagssat piniartunermit aningaussarsiorner-
mut ikårsårnerup nagsatarissai nåmagsineKarsinausi-
mångitsut, inuit atausiåkåt nangmingnérdlutik angu-
niagaKardlutigdlo peKatausimångikångata.
silarssuarme sunalunlt pigssamåginardlune angu-
neK ajornaKaoK. mingnerungitsumik måne kalåtdlit
nunåne taimåipoK nunaKarfit ingmingnut ungasing-
nerssue ajornaKutigssanik angnertunik nagsataKar-
tugssaungmata. tamåna pissutiglnardlugo inungmut
atausiåkåmut piumassarissåt agsut angnertusåput.
Danmarkime nålagkersuissut, inuit inatsissartut-
dlo piumåssuseKartut KularissariaKångivigpoK, påsi-
ssaralo nåpertordlugo danskit kalåtdlit nunånltut a-
kornånltoKarpoK piumassuseKardlutik piginauneKar-
dlutigdlo suliagssamik tigusisimassumik.
tamånale OKautigineKarpat OKautigineKåsaortaoK
pissutsit ardlaligpagssuit avdlausinaugaluit. tamåna
issertuneKåsångilaK, tamånale pivdlugo kingorna o-
KauseKatsiarumårpunga, emaissanik kalåtdlinut dan-
skinutdlo nalunaeruteKartunik.
OKautigilaråtaoK, suliame taineKarérsune nuna-
nut tamanut angmassume peKataussut danskit suii-
ssartuisa ilisimavåtaoK kalåtdlit sulissartut akornåne
suliagssanik nåmagsiniagagssaKaramik.
danskit sulissartut peKatigit, sivnissuvfika,
700.000 migss. ilaussortaKarput, tåukunungalo ilåu-
put nålagauvfiup atorfiligtai, sulissartut sungiusarsi-
massut sungiusarsimångitsutdlo sulisitsivingnit åssi-
glngitsunit pissut.
samvirkende fagforbund, sulissartut peKatigit su-
leKatigigsut, sulissartut peKatigigfinit åssigingitsunit
70-nit kåtutunit pissut ukiut 50 sivnerdlugit suliner-
mikut suniuteKalerdlutigdlo pingåruteKalersimåput,
kiavdlunit uvdlume sulissartut avatånitup susupagi-
savdlugo singnagtorisinåungisånik.