Atuagagdliutit

Årgang

Atuagagdliutit - 16.02.1967, Side 9

Atuagagdliutit - 16.02.1967, Side 9
atuartartut agdlagait ingmivtmut nåmagivugut taima Kulenutserdlugo iliniartitsissoK Frode Kamuk ilåtigut ag- dlagpoK atuagagssiame „atuarfit ilagltdlo11 isumaKardlumarpunga tamanut pit- “aunerpåusagaluartoK kalåtdlit dan- kitdlo iliniartitsissut pitsaunerussu- suleKatigigsineKarsmaugpata. tai- ma suleKatigingneK kikut tamarmik S°Kutigissagssatut isumaKarfigineKa- taluarpoK. danskit iliniartitsissut ili— niagagssatut pitsaunerpåmik iliniaga- Karsimagunaraluarput, taimåitordle i- &urnaga nåpertordlugo Kalåtdlit-nu- nane atuarfingne atuartitsinigssamut nalerKunatik (imaKa atuartitsissutit aansk åma regning tåisångikåine). ka- atdlit iliniartitsissut — Kavdlunånut ssnigdiiutdlugit — piukunardluartu- tamatumanilo pissutaunerugunar- P°K OKautsit mardluk atordlugit OKa- agsinaugamik, taimåtaoK atuartunut angnerussumik ilisimassaKarnertik pi- Ssutigalugo. tåuko atåssutenarsinåu- ngitsut angussarissatdlo sanigdliutar- dlugit. kisalo ukiumut imaKa pingasoriar- dlune sisamariardlunilunit atautsiml- toKarsinauvoK påsissagssarsiordlune atuartitsissutit åssigingitsut atuartit- sissue sivnissoKartineKardlutik „for- mand"-^ faglærerit gruppinit tamanit pissut avdlat „påsisimassaKångitsut" påsissutigssarsisinauvait atuartitsissu- timingnut tungassutigut pisimassunik. kisalo pissortat tungånit tamåna i- ma maligtarineKarsinauvoK ukiumut atausiardlune atuarfingnit tamanit ili- niartitsissoK atauseK atautsimlkiarKU- neKåsagpat atuarfingne åssigingitsune påsissarissat åssigingitsut sarKumiu- neKarnigssånut. atautsiminerme peKa- taussut atautsimérérnikut najugka- mingne iliniartitsissut nalunaerute- Karfigisinauvait. imaKa åma skolecentralen månåkor- nit angnerussumik iliniartitsissut tai- matut ilisimatineKarnigssånut ikiusi- nauvoK. tamåna issornartorsiuinertut påsi- neKartariaKångilaK, tåssame skolecen- tralen iluaKutaussorujugssuartut isu- maKarfigigavko. kisiåne kikunigdlunit ajuatdlagtitsinane OKåinartariaKarpoK Nungme iliniartitsissut tåuna iluaKu- tiginerpaugåt. sujornatigut taineKarérsut tungavi- galugit atuarfit skolecentralimut nag- siussaKarsinåuput ukiumortumik a- tautsimineK pivdlugo nalunaerutinik. tamatumane ukiune åssigingitsune na- lunaerutit katerssorneKarsinåuput ili- niartitsissut atausiåkåt piniarsinau- ssait. ajungisagaluaKaoK piniarsinaugåine „Guldkorn årg. 1965“, tamåkulo ikiu- tausinåuput pasissarissat åssigingitsut iluaKutigineKarnigssånut, taimalo ta- mavta åssigingmik kukuneKarnigssar- put pingitsorsinaugaluarparput. uvdluvtine kukunerit pissariaKångi- kaluartut kukunerineKartarput. tamå- ko tåssåuput atuartitsissup ilunger- sordlune suliniarneranik asiutitsinerit, sulilo ajornerussumik: mérxat-uko er- KorneKarnerussartut! iliniartitsissoK Frode Kamuk, Ausiait. Put uvagut avdlat amigautigissavtinik. gruppet tåuko mardluk „sungiusi- assamingne" tamarmik ingmikut ”PasissaKardluartut“ pitsaunerussu- suleKatigigsineKarsinåunginamik? tamatumale igdluatungå tåssauvoK lr>iartitsissut misigissamingnik, isu- amingnik angussarissamingnigdlo angnertunerussumik ingmingnut ikio- Ka_tigingnigssåt. UiiaKa imatut ingerdlåneKarsinau- °K faglærerit uvdlut 14-it Kångiune- r® tamaisa imalunit Kåumatit tamaisa ^ autsimitardlutik tamatumanilo OKat- lsigineKartardlutik påsissat åssigi- Kaumarsainerme suliagssat ilait uunavtine ineriartornerme Kåumar- sainiarneK pingåruteKardluartut ila- Sat> uvangale isumaga maligdlugo Kaumarsainerrne KutdlersaKarfik UugmitoK suliamut taima pingårute- Kartigissumut mikivatdlårpoK angne- 1 u^ertariaKardlunilo. uvdluvtine nutåliarpagssuit nunav- landsrådime tolketingimilo kinersissarneK avdlångortitdle! tinut uilo erKussorneKarput igdloKarfing- angnerussune atortorigsårutit a- erdliartuinardlutik. asimioKarfit i- Ue nugtertineKarput ungasingitsukut- 0 Tuno (Angmagssalik) Kitåsut i- SerdlåneKalerdlune. taimatut pisso- rangat Kåumarsainerme suliaKartut lnSnerpåmigdlunit akuliuneK ajor- ut issigingnårtuginartardlutigdlo. Plane Angmagssalingme erKånilo i- u Piniartunermik inussutigssarsiu- Karput, sujornatigutdlo Kåumarsai- 1; fUP tungåtigut angnerussumik su- UgineKarsimanatik, taimåitumigdlo UrnavfigineKarsinåungitdlat pissutsit ^utat atuligkatik ilisimåsagait. igdlut tat inatsisit nutåt erKussorneKar- l> amerdlanerpagssuartigutdlo sia- SineKaratigdlo pårivdluarneKarsi- naungitdlat. taimatut pissoKartinago Nungme urnarsainerme pissortaKarfik aut- rtitsisimåsagaluarpoK OKalugiar- ftigut navsuiauteKartugssamik. ig- sjut ivssunik Karmagdlit agdlisarfigi- agmavdlugit igdlumut type 25-mut ki- Sg autinik kiagsarneKartumut nugti- gaine soruname pårinigsså iliniar- rtariaKarpoK kisiåne sok tamåna sortanit pingårtumigdlo Kåumarsai- rrne suliaKartunit suliagssatut issi- s'PcKarsinåungila? tar a^^dlit ParssinerdlungnerarneKar- nitpu.gut, tamånalo Kavdlunåt avisi- fternsyniånitdlo erKartorneKåsav- n ne PuånarineKartaKaoK. pivfigsså- fit r^°K Kåumarsainerme sulivfeicar- Kal angnertusåsavdlugit, radiukut o- ugiarussårnerit piungnaerdlugit. n'nuaugtut mérKatdlo nunavta suju- ssuSarai taimåitumigdlo pitsauneru- ok T11^- suiivfiginiarneKartariaKarput Sso& ,Ugiarnerit kisisa pinagit. timer- ne amerdlanerussut sanaortor- IiisI?artariaKarput igdloKarfik atauseK mplat tamåkunatigut isumaginago. ti- Sui|'SS0Katigigfit taima mikitigalutik sunfgSSaK taima angnertutigissoK i- ssa as^s^naunSilåt, kommunile pissug- Sa Uv°K inusugtut peroriartortut pit- uerussumik isumaginiåsavdlugit. Peter Ostermann, Angmagssalik. ukiut måko Kinersissarpugut pissu- sitorKat atuinardlugit. taima Kinersi- ssarneK uvdluvtine malungnarsivoK eKungalersoK. tamåna pissuteKalerpoK Kinigagssångortitut pitsaunerutiler- måssuk tunuleKutaKarunik, sordlo su- lissartunik, aulisartunik atorfilingnik, il. il. taimailivdlune nunavta inue ut- dliårarpagssuarnut avgugaulerput. ta- måna ajortutut OKautigisinåungikalu- ardlugo, tåssame partéKarnermut er- Kainarmat, kisiåne Kinersissauserput tungavingmigut imatut, sordlo uvdlu- misut ititdlugo taimailiorneK ajungi- kaluartoK agsut Kinersinerput, taigui- nerput nukigdlårsarneKartarpoK. aju- ngilaK peKatigingnik tunuleKarneK, tåssa måne partéKarneK atungingmat. taima KinersiniarneK siåmåinartar- poK Kinigagssat amerdlinardlutik nu- naKarfikutåmigdlo taiguineK ikilisi- nartardlugo, tåssa nunavta inuinut a- jortoK. taisissut ilarpagssuisa taigu- garaluartik ånaissarpåt. taimåitumik Kinigagssat ikigtussariaKarput, sordlo åssersutigalugo oKaruma inuit partiat KinigagssångortitaKarpoK. imailiorta- riaKaraluarpugut: Inuit partiat kujatåmiut kisimik partérisångingmåssuk, tauva kalåtdlit Inuit partiånik taiguiumassut taigor- dlissuk avanerssuarmiugaluarune, tu- numiugaluarune avangnåmiugaluaru- nilunit. KinersissauseK avdlångordle. åma sulissartunik avdlanigdlunit peKatigingnik tunuleKartoK taimatut taigorneKardle, kisiåne Kinersivingne taiguivfit avdlångornatik? ? ? Inuit partiata taisinerpagssuit nu- navtinit tamarmit pissugssaugaluit å- naissarpai KujatåninaK taigorneKarta- rame. taimatutdlo Kinigagssångortitut å- naissaKartigissarput arnat uviligpag- ssuit 21-nik ukioKalersimångitsut tai- seKataussångingmata. Inuit-partiat aussamut angalatita- Karniardle ilagssarsiordlune. imaili- nagkamik Inuit-partiat ilånguvfigineK saperparput. protokoleKarta! sujunigssame Inuit-partiat ajugau- jumårpoK imailerpat: åssersut: Nungme Nanortalingmilunit Kini- gagssångortitOK avanerssuarmiup tunumiuvdlunit avangnåmiuvdlu- nit taisinaulerpago. sordluna iluaKutaunerusagaluartoK Vajgatip Diskobugtivdlo Kinersivé a- tautsimut katinaråine. Kinersiviutivut avgulungneKarsimåput sordlo inorer- sok tOKutaK navguarsiortordlugo ut- dlineKarsimassoK anersåva pissauni- ardlugo. Nathan Petersen. igdlugigdlune suleKatigingmkut jutdlime kingugdlerme nålagiardlu- nga issigissåka encarsautigssarsivfigi- simangåravkit jutdlerujugssup uvdlå- vane angerdlarama uningåinarsinau- jungnaerdlunga anivunga poKåtångu- ara tiguvdlugo, igdloKarfingme „nå- lagkap KåKarmioKatika" iserfigissar- dlugit aningaussånguamik OKalugfing- mut tunissilårKuvdlugit. tamarmik i- lagsingnigdluardlutik nåkartitsissar- put. kateriatdlaramik 188,66 kr. tamaisa provstimut tuniupåka. ku- javdlune tiguvai, nauk nalunaerfiger- Kårsimångikaluarivne, oKaloKatigine- rane isumaga påsigamiuk. OKarfigå- nga agdlagkatigut nangmineK sarKU- miukuvko ajunginerussoK. Nup OKalugfia mikivatdlålerpoK. mérarpagssuit tåtordliutinalivigput, erKigsinartumik OKalugfingmilunit i- nigssaKångitsut nagdliutorssuarne. organistimununa nuliauvdlune su- leKatauniarneK ajornaitsuinåungitsoK, uvdlormut påtaKåtålersitdlugo. ilåne sisamariartarpoK ilanlkutdlo sivner- sinauvdlugit. tamåko iluarsisaguvtigik OKalugfingme inigssaK nåmagtoK pi- ssariaKalerpoK. åmalume tåunåinåungilaK. påtagiar- ssuarput nutåungiliartuinarpoK sulia- rissariaKartalerdlune ukiune kingug- dlerne akulikitdliartortumik. aningaussanik sitdlimateKångikuvta pitsaussumik pissarnaviångilagut, ka- låleKativutdlo KaKutigorput påtagissa- nik sulisinaussut. ilaginuna akornavtine ajornartorsi- utit erKarsautiginerussariaKalersut Karssupinarnagit. soruname ikiorne- KarnigssaK åma ajornånginerulersar- poK igdlugigfigalugo suleKatigingni- kut. taimaingmat kajumigsårutiginiarpa- ra igdloKarfigput angnertuseKingmat ingmikortortaKalerdlunilo, taimaisiv- dlune Kåumatikutårdlusilunit Kanitav- sinut angalatitaKartalersuguvse OKa- lugfigput ardlåtigut ikiorsinaulisavar- se. Hanne Marie Petersen. Bølgepapkasser i alle størrelser til alle formål O O LO INI emballage a/s TAGENS VEJ 135 . KØBENHAVN N . TAGA (0172) 8800 TELEX: 9244 . TELEGRAMADRESSE: COLONEMB nålagkersuinikut inerisi- manerup sarKumernera nunavtine tjenestemandit atuagag- ssiåne taiguteKartume „Grønlandstje- nesten" nunavtinut ministere Carl P. Jensen ilåtigut agdlagpoK: folketingimut KinersineK erKarsau- tigigångavko åma Kalåtdlit-nunåne Kinersinerup inernera ilångutdlugo er- Karsautigissarpara, Kinersivingme 1- me KinigagssångortitoK akerdleKarane KinigagssångortisimassoK, Kinersiving- milo 2-me tamaviårnartumik ingiar- niuneKarsimavdlune, tamatumalo ki- ngunerisimavdlugo folketingimut ilau- ssortaorérsut folketingime suliaming- nik ingerdlatserKinarslnaunerånik. pi- ngårtumik Kinersivingme 2-me Kiner- Kusårdlune ilungersuanertigut nålag- kersuinerup tungåtigut encarsautit så- kortumik erssericigsarneKarsimåput, taimailivdlunilo KinersineK årKingnia- gagssatut sulissutigissagssat pingårti- tatdlo tungavigalugit ingerdlatineKar- simavdlune. mingnerungitsumik tamåna tunga- vigalugo akuerssårneKarsinaugunar- poK oKaruvta Kinersinerup inernera, folketingimut ilaussortat KinigaorKing- nerisigut ima påsissariaKartoK tåukua suliåinik taimatutdlo Kalåtdlit-nunå- ne nålagkersuinikut ingerdlatsinerup, åma folketingime amerdlanernit isu- maKatauvfigineKartup iluarineKarne- ranik erssersitsinertut. taimatutdle o- Karnera påsinerdlungneKåsångilaK; ta- måna tungavigalugo isumaKartoKar- niaKinane oKarumassunga Kalåtdlit- nunåne sut tamai-mik ilerKugssamig- sut ajungitdluartumik ingerdlassut. akuerssårneKarsimavordle ineriartor- nerup taimaeKatigingmik ingerdlane- ra, avdlatut ajornartitdlugo ilånikut nåmagigtartariaKarnermik — kigsau- tigissaraluanik tunuarsimårtitsissaria - Karnermik — piumassaKartartoK, ta- måname avKutigingitsorsinåungilarput inugtaoKatigit, sordlo ukiune Kuline kingugdlerne Kalåtdlit-nunåne inger- dlaneKarsimassoK, sukaKissumik ine- riartortitdlugit misingnartångitsorsi- nåungitsoK. Kinersinerup inernera Kalåtdlit-nu- nåne Kinersissut nålagkersuinerup tu- ngånut inersimanerinut sarKumiutitut påsissariaKarpoK åmalo folketingimut ilaussortanut KinerKingneKartunut i- luaringningnertut OKautigineKarsi- nauvdlune. Carl P. Jensen. kungit pingasut uvdluat uvdlup taineKartup jutdlisiornerit nuånersut ilagingne naggatårneKar- tarfiata igdlersortariaKartumik pissu- tigssaKarsorinångitsutut issigiumavar- put, uvagut kalåtdlit tamavta ilitso- rilernivtinit uvdlorigavtigo, taimatut- dlo atugagssångortitaunera ajungitsu- tut pissusigssamisortututdlo isuma- Karfigalutigo. nauk tamåna ilagingne Kutdlersa- rissavtinit landsrådimitdlo OKause- KarfigineKaréraluartoK ukioK måna måne Nungme kungit pingasusiorneK akuliunivtinut pissutingorsimavoK. sulivfeKarfit ilåine uvdlup KerKanut suliungnaertoKarsinautitauvoK, ima- lunit nålagiarumassut kingusingneru- ssukut suliungnaersinautitåuput. nålagiarneruvdle nalå misigssulåri- artigo: OKalugfik sujanerpoK ilagltdlo nuåneKissumik kivdlingnartumigdlo agperugtorpait jutdlisiutit uvdlorme taineKartume atortagkat. tatdlimångorneruvoK. sulissut uv- dloK tåuna akigssarsissarput, amer- dlasutdlo suliput arfineK tikitdlugo. niuvertarfit arfineK pingasut tikitdlu- git angmåput, taimalo nålagiarnerup nalåne niuverneK nakerterugtorpoK. igdlOKarfiup mardlungnik atuarfe- Kartup åipåne atuartitsineKarpoK, pi- ssutigissaitdlo nåmaginartunatik, i- natsisigssap sule aulajangiuneKångi- nera erKåisagåine. pissutsit taimåitut takuvdlugit ilu- morpoK oKåsagåine: sordlume påtsi- véruneKalersoK. pissutsit taimåitut pi- lerneråne kalåtdlit kristumiut tamavta pissugssautitariaKarpugut ilorraup tu- ngånut nipilioKatigisavdluta, neriug- kumavugutdlo sineriagssuavtine isu- marput påsineKardlune tapersiutinik agdlagaKartoKartarumårtoK. erKarsautip taimåitup sarKumiune- Karnera iluagtitdlugo Danmarkime nålagkersuissut kåmagtorumavavut i- natsisitorKap atortuinarnigssånik au- la j angiusserKuvdlugit. peKatigingniat sivnerdlugit E. Lynge, Nuk. Musikhuset ▲LCADE 27 — VORDINGBORG Grammofonplader OKalugtartup nflfal Harmonikaer supulaussat Guitarer guilarif Mundharmonikaer Kanerssorissal Alle ordre ekspederes omgående piniagkaf tamarmik erninavik nagsiuneKåsåput Forlang gratis katalog katalog akeKéngitsoK piniarniaruk r prøv ^ de lækre mints uko igdlingnanaut åndtSkit suknarnat pebermyntigdlit kussanartunik pugdlit | Pebermyntemints | i fikse poser ! [:S ØSTRUP-JEPPESEN KØBENHAVN * S 9

x

Atuagagdliutit

Direkte link

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.