Atuagagdliutit

Årgang

Atuagagdliutit - 01.05.1969, Side 21

Atuagagdliutit - 01.05.1969, Side 21
taimaingmat tunuarpunga landsrådime sulmermit Narupip erKartuneKarnine asulernerussoK onautigalugo tusaru- mångilålunit, politikile taimaitingilå landsrådimutdlo iserning- niarumårsimavdlune. manale KGH sangmigatdlarniarpå kuku- nersiuissarfingmut nalunaeruteKarniardlune, KGH-ip ministere aningaussanigdlo akuerssissartut pututisimagai unerdlune Kaj Narup KunuvenångilaK. akuerssivoK Atuagagdliutinit aperssorneKarnig- ssamut, måssalo kajumigsårneKaraluardlune agdlagaK takorKårumdngilålunit nuKineKartmago. piumas sav sinik KuleKutseriånguarsiuk — soKutigigtdinen na- HgssaKdngitsoK imalunit kigdleKdngitsumik tatigingningneic. — piumassavsinik ugdlagitse, Narup OKarpoK Kimagutinginermine, — sukutdlunime OKdinarsinau- vunga avisiliortumuna piumassårssutai, taimame OKarsimångisåinarpunga! — Narup ipolitikerisut tunuavigpa? — taima neriugkusungeKaunga. tå- ssame måna Kalåtdlit-nunåne sulisit- seKatigit peKatigigfiåne sujuligtaissu- vunga akigssarsiaKardlunga, atorfig- dlo tåuna ipolitikimut tungåssuteKå- ngitsungilaK. åmale KaKugumutdlunit landsrådimit måtussåungilanga. pi- ngajugssånigdlo landsrådip inugsiar- nisårdlune Kinersimavånga tatigine- KarneK maligdlugo isumagissagssanut PingåruteKångitsungitsunut mardlug- sungnut, tåssame sule landsrådimit sivnissugama Grønlandsflyp bestyrel- siane åma Arctic Hotel Corporationip bestyrelsiane. kisalo Kinigauvunga ig- dlulianik målåruteKartamermut tu- ngatitdlugo landsrådip udvalgiane. taimaingmat Nungme igdloKarfiup Ki- tigssånik pilerssårut tarnåt målårute- Kartarfingmut tåssunga tuniusinauva- tamatumanilo aulajangéKatausi- nauvdlunga. inuartut pingitsailissutdlo — KanoK ilivdlutit landsrådimut d- laussortångorKigsinauvit? — pisiniarfingme aningaussanik ki- sitsissumut erKartuneKautigissavnut tungatitdlugo ardlalingnik periarfig- ssaKarpoK. tamatuma erecartussivit pi- n§ajuåne suliarineKarnigssånik Kinu- tigissara akuerineKarsinauvoK tunu- artineKarsinauvdlunilunit. tamåna a- ukiune sujugdlernisut KGH 1968- lrne angnertungåtsiartumik aulisarni- kut misilisitsisimavoK. aulisarneK piv- dlugo atautsiminerme direktør Hans C. Christians enip pingårtutut taivå ningitagarssut „Jens Mikkel“ august wdumat putorutunik 120 tons pissa- KarsimassoK, tåuko Kerititeriardlugit Nungme sulivjigssuarmingånit neui- tagssatut tunineKarsimavdlutik. nalu- n&erutaussut nåpertordlugit pasinar- P°k putdrutut nenitagssatut sonutigi- weicangåtsiartut, imaKalo åma ilåtigut 'neKitagssanut tikisinenartartunut taortausinaussut. aulisagkanik misili- uermut ilångutdlugo tainenarpoK ju- limit novemberimut sjark angatdlati- dalugo ningitagarssortoKarsimassoK uérxanut sårugdlingnutdlo. Ausiait Kanigtuåne misilinerme så- rugdlisaKaoK Kéricatdle oKumersamut 0,25 kg-mik pissaKarfigineKardlutik, Akunåvdlo erKåne peKarnerulårdlu- ne- Sisimiut avatåne rejerniutit pi- n§asut åtartordlugit misilivdlune ki- lisangneKarpoK, KaiuneKartutdle kili- sangnerup sivisussusianut nalerKiut- dlugit ikingårmata påsineKarpoK ta- fnåne inutigssarsiutigalugo rejerniar- neK akilersinåungitsoK. Nanortalingme, Narssame, Ilulissa- ne> Omåname Upernavingmilo kapi- silingnut Kagssutinik atugkissoKartar- simavoK misiligutigssanik. Augpilag- tume Nanortagdlip eraåne pissaica- kuerineKåsagpat højesteretime erKar- tussineKåsaoK iluagtitsisagumalo pi- ngitsutineKésaunga. taimåisagpat k1- nerKusårnigssamut 'imåinåungitsumik periarfigssarsinauvunga, inupajusa- galuaKaungalo periarfigssaK iluagtini- åsångikuvko tugdlianigdlo landsrådi- mut Kinersinigssame Kinigagssångor- tiniåsångikuma. ernar tus siner uv die KanoK nåmagsi- neKamigsså politikip tungåtigut kag- fariartornigssavnut pingåruteKarpat- dlångilaK, issertuneKarsindungilarme Kalåtdlit-nunåne tatigineicamikut a- torfingne pingåruteuartune inug- taungmata inuartut, pingitsailivdlutik arneriniartarsimassut kisalo aningau- ssanik perKuserdlutenartarsimassut. tamånalume ajorlnagagssåungeKaoK. taimåitut erKartuneKarérångamik tå- ssa isumåkérfigineKartarput sumig- dlo pisimångitsutut autdlarterKigsi- naulersardlutik. tamatuma tungåtigut silarssuarmioKativtinit avdlanit suju- arsimaneruvugut — imaKalunit kingu- si-ngneruvugut, — kiap sianigå? KGH akerarigå — tåssa imåipa Kanordlunit pisso- Kåsagaluarpat Kinersinerme tugdlig- ssame Kinigagssångortiniartutit? — sule naluvara. Kularnångilardle ilait oKarumåsassut periarfigssaKartoK unerdlugo, avdlatdle OKarumåsåput: tamåna ulorianartoKarpatdlåKaoK. ngåtsiartoKarpoK, Tunumile Kanger- dlugssuatsiåme sussångajavigdlutik. I- lulissane pissaKartOKångivigpoK Omå- namilo kapisigdlit Kulinait pissåuput angisorssuitdle. tåuko avguaKatigig- sitdlugit 6 kg-mik oKimåissuseKarput angnerssåtdlo 18 kg-uvdlune. Kangerssuatsåme Upernaviup erKå- ne kapisilingnik misilineK isumavdlu- arnartOKarpoK. 30-nik KagssuteKar- dlune Kåumatit mardluk ingerdlane- råne kapisigdlit 273 pissåuput avgua- Katigigsitdlugo 6,5 kg-nik OKimåissu- sigdlit. KularissariaKångilaK Uperna- viup erKåne kapisigdlit misiligåinar- nagit tunissagssiarineKarniarssariler- sut, ukioK månalo tunitsivigssat tu- ngaisigut pitsångorsaineKartugssauvoK KerititsinigssaK tarajorterinigssardlu- nit erKarsautigalugit. ukioK måna misilinigssaK pingårtu- mik Diskobugtimut tungatineKartug- ssauvoK, rejet maskinat nutåt ator- dlugit Kaliapaiaruminarsardlugit su- liarineKartalisangmata. åmåtaordle rejeKarfit nutåt misiliv- figineKåsåput Davidsstrædime, K’e- Kertarssup sujoråne Kangåtsåvdlo a- vatåne, taimatutdlo Påmiut åma nu- nap isuata erKåine rejeKarfingnik mi- silinerit nangineKåsåput. nunap isua- ta erKåne sårugdlingniardlune misi- lineKåsaoK ningitagkanik kilisagdlu- nilo. Ausiait erKåne misilivdlune ni- ngitagkanik KérarniartoKåsaoK. — akeraKaravit? — Kularisångilat, tamatumungalo ugpernarsautigssanik åssigingitsor- pagssuarni'k taiguisinauvunga. tama- tumunåkutdle KGH kisiat sujorniuti- naratdlartigo. sordlo taimane imiorfik „Stjernen1* ajalussormat. taimane imiorfiup Ce- resip tungånit aperKuteKart OKarpoK imiårKanik KGH-mut tunissaKarsinau- nigssamik. KGH akivoK taimailior- nigssaK ajornartoKångitsoK, aitsåtdle Ceresip Kalåtdlit-nunåne sivnissigisså pérpat. sivnissordlo tåssa uvanga. taimatut pissoKartitdlugo Kagdliuni- åinameK ajornartarpoK avdlat akor- nusernigssåt pingitsorumagåine. må- nile pineKartoK avdlatut inerneKar- poK, Ceresivme KGH akingmago tu- nississåsångikaluarune soKutiginago, tåssamigOK sivnissortik avKutigalugo niorKutigissartagkatik nåmaginartit- dluaramikik. — ukiut mardluk landsrådimming- ne KanoK pigssarsiaKarpit? — politikikut periatårfigssat tungai- sigut sorpagssuarnik ilikagaKarpunga, tåukuningalume arsårneKarsinåungi- langa. åmale suliaK nuånersimaKaoK soKutigivdluarsimavaralo. — sukutdle landsrådip — imalunit Kinersissut — pigssarsivfigåtit? — tamåna landsrådip Kinersissut- dlo akeriånguardlissuk. uvanga nang- mineK OKåinåsaunga ajussårutigiga KGH atorungnaerseriarnago tunuara- ma. tamatumale tungåtigut norKai- niarsimanera måna nalunaerutingor- dlugo landsrådip tigumivå. suliagssaK tåuna atautsimineK måna sujorKut- dluardlugo ilaussortanut ångutut ila- gåt. suleitåne Katsukå — uivssuminartumik tåssångåinar- dluinartumigdlo aula j angersimagu- narputit landsrådimit tunuamigssa- mut, sujornagume taimatut isumaKar- simångikaluaravit. sok taimailiorpit? — Nungmingånit landsrådime ilau- ssortauatiga sivitsorto k sulisimavoK rådip ilaussortai ouauserissamik atsiu- gaKartiniardlugit. nuånisångikalua- kook taimatut nalunaerumik atsior- dlutik ilaussortat ilaussortaicatertik erKartusimassugpdssuk. tamdnale su- ssagssarivdlualerdlugo aitsåt misigi- simavunga nuname nangminerme su- liagssatigut ministerenarfik nalunaer- mat erKartussaunerma højesteretime suliarineKaricingnigssånik Kinutetcar- simanera pissutigalugo landsrådime atåinaratdlarsinaussunga. taimaing- mat påsisimavara sanilima uvavnik landsrådimit soraersitsiniarnine nipa- ngiunavidngikå. taimatut atåinaratdlarsmaundvnik nalunaeruteKartOKarpoK atautsimine- rup angmarneKamera uvdlunik mar- dlungnik sujorKutdlugo, kigsautigisi- mångilaralo aserorsårinermut tamatu- munga pissutaunigssara, tåssame a- sule OKalungneK tamåna Katsutdlui- naravko. åmame ukiut mardluk Nuk lands- rådime sivnissuvfigeréravko, måna Peter Heilmann savssarniardle. — suna pivdlugo politikikut sulinia- lersimavit landsrådime? — isumaiKarama Nuk ukiune ki- ngugdleme ajorpatdlåmik sivnisso- KarsimassoK. tamåna pivdlugo! ila taimåingeKaoK — suna pivdlugo landsrådimit tu- nuarnerit navsuiauteKarfigåt, Kinersi- ssorpagssuitdle isumaKarput avdlamik pissuteKardlutit taimailiorsimassutit. isumaKartoKarpoK tunuarumavdlutit nalunaeravit ilimasugsimagaluartutit landsrådime atåinarnigssamik kaju- migsårneKarnigssamik. oKalugkavit landsrådip atarKineKarnigsså tamanit aulisagkanik misilinerit Kangerssuatsåme kapisilingnik misilineK iluagtitdluarton påsi- neKartordlo putorutut nenitagssarKigsussut 400 WITH ■ for gode sjøegenskaper Eneste båt som har vunnet Design- prisen ♦ Elegant innredning med god plass for 8 personer ^ Klink- bygget skrog med skumfyit dobbel — bunn ♦ Motor: 6—40 HK. Import: Tage Schjøtt, NarssaK, telegramadr.: Schjott, NarssaK Stort lager i NarssaK af forskellige With modeller, — joller såvel som speedbåde. Bemærk: Fri levering Grønlands vestkyst. Stort lager i Penta og Johnson påhængsmotorer. Skriv efter specialbrochure og pristilbud. sagdliutitdlugo, tamåna tunuleKutaKa- pilugtisagugko kångugtåisimåsaKautit. taimåitOKarame? — ila arrå! tunuarniarnera iluagti- tårivfiginiarsimassuguvko tamåna su- jorKutdlugo landsrådip iluane Kanon isumaKartOKameranik påsiniaencårsi- mdsagaluarpunga iligssarsiorsimåsa- galuardlungalo. taimailiorsvmdngina- male landsråde avdlamik periarfigssa- KarsimångilaK tunuartisavdlunga ki- sidne. — uvdlune tugdleme KanoK pisso- Kåsava? — sujugdlermik Danmarkiliåsaunga Arctic Hotel Corporationip general- forsamlingeKarnigssåne landsråde siv- nissuvfigiartordlugo. tamatuma ki- ngorna K’aKortume Narssamilo kur- suseKartitsisaunga aningaussat tu- ngaisigut sulivfit ingerdlåneKarnerå- nut tungassumik, erKarsautigineKar- pordlo sinerissap ilaine avdlane ama taimatut kursuseKartitsissåsassunga. sujugdlermigdle Danmarkimut leriå- saunga nuliara mérKåkalo ilagalugit, ilaKutavnume ajungisaoK Kimagutilå- ratdlamigssaK. misigssortariaKåsavåt åmale agdlagkatigut kukunersiui- ssartOKarfingmut nalunaeruteKartug- ssauvunga KGH-mut tungassumik, i- sumaKaramame KGH putusårisima- ssok ministerimik aningaussanigdlo akuerssissartunik. tåssame Nungme niuvertarfiup brugsforeningimit tigu- neKarneranut atatitdlugo ukiumut a- migartorutit matussutigssånik 800.000 kr-nik KGH norKaisimavoK nåla- gauvfingmut. tamåna ingassagpatdlå- KaoK. uvanga nautsorssupara amigar- torutit 150.000 kr. migssiliusagait, su- lile brugsforeningeKarfiup Kutdlersa- Karfianit amigartorutaujumårtutut nautsorssutaussut, uvanga migssiliu- ssavnit ikingneruput. taimaingmat na- lunaeruteKartugssauvunga, avdlatut- dlo ajornartumik tamåna misigssuiv- figineKartariaKåsaoK. — ivdlit ilumorsimaguvit suna piv- dlugo KGH taima agtigissumi'k ami- gartoruteKåsamgatitsiva? — tåssauna KGH KunusåriniartoK, sinerissame niuvertarfiutine avdlat brugsfor eninginut tuniukumdngika- luarnermit. niuvertarfine tigumiuma- galuamermit ministere ånilårsårsima- vå, tdssaluna uvanga isumanartunga taimailiomeK kukunerussoK. — sumik pitsaussumik OKarsinau- vit? — åp, angmainerme OKauserissåka nangerKigsinauvåka. månalo tunuar- nigssamik Kinutigissara akuerdneKar- mat iluagtitdlugo ersserKigsarsinau- våka uvdloK tåuna OKauserissåka, tå- ssa landsråde kdgsåukavko iluagtitsiu- arnigssånik suliagssamilo nukigssa- Karnigssånik. åmåtaordle iluagtitdlu- go KujåssutigerKxsavåka ilaussortau- simanera ikingutauvdluartutdlo nåpi- simassåka, sdrunalume sule ikinguti- ginerpaussavtut issigissåka. -den. IRANSKE (PERSISKE) TÆPPER v/ HENRY L. W. JENSEN STRANDGADE 30 1401 KØBENHAVN K. TLG.ADR.: IRANCARPETS SÆLGES OVER HELE VERDEN UDSØGTE TÆPPER FRA IRAN OG AFGHANISTAN I TRANSIT, UFORTOLDET OG AFGIFTSFRIT FRA VOR KREDITOPLAGER ELLER FRIHAVNSLAGER SKRIV OG FÅ ET UDVALG UDEN FORBINDENDE REGARD pQt Danmarkime tunlneicarner- pårtåt nårtunigssamut népautlpl- lungnutdlo tgdlersOtau mn. pOt silarssuarme pltsaunerpflt s3- nerpatdlo, USA-me sanåt. | REGARD Danmarks mest so'gte mærke. Verdens bedste og tyndeste hygiejne-gummi fremstillet 1 USA. — Beskytter mod svangerskab og sygdomme. 1 21

x

Atuagagdliutit

Direkte link

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.