Atuagagdliutit - 01.12.1971, Blaðsíða 31

ilisimatusarneKåsaoK
inuk pivdlugo
inuiaKatigit ajornartorsiutåinut tunuarsimågmarneK navia-
nartorujugssuvoK
agdlagtOK: Jens Jørgen Kjærgaard
København
raketit Kåumåmukartut autdlartisinauvavut, kisiåne ingmivtinut a-
Kugsindungilavut, taima OKarpoK professor Anders Munk atuagkiami-
ne nutåme „Humanismens biologi", atuagardlo tåuna OKautigineuar-
simavoK agdlagkatut aulagsagsimårtitsissorujugssuartut.
atuagkamut autdlåviussoK tå-
ssauvoK professorip årdlerKuti-
gingmago kulturerput aseruinar-
nigssamut årdlerinartorsiortOK
teknologip åma ilerKoringnigssa-
mik ajoKersutip akornåne aker-
dleringnerme. iluvtigut sule Kåru-
sungne najugaKartutut pissuse-
Karpugut, tamånalo atomit ukiui-
sa nalåne ajornarpoK.
ingerdlauseK avdlångortitaria-
KarpoK, taima professore OKarpoK.
misigisimavdluardluta sulissaria-
Karpugut anguniagaK naitsumik
ima navsuiarneKarsinaussoK a-
nguniardlugo: nunarssup inuinut
tamanut inunerme atugagssat pit-
saunerpåt. tamatuma nagsatarisi-
nauvå isumaliortautsip avdlå-
ngordluinartitaunera, iliniartitau-
neK akiukusungnermik Kumartit-
sissoK erKarsautivtinigdlo nutå-
mik avKutigssiussissoK.
Anders Munk Danmarks lærer-
højskolime biologimik (pingorti-
tanut tungassunik) professoriu-
vok, ukiunilo kingusingnerussune
pingårtumik suliaKarsimavoK bio-
logime isumanik erKarsauterssor-
dlune ilisimatusarnerm it åmalo
inoKatigingnermut tungassunik.
nalivtine iliortautsit navsuiartar-
pai pisimassutut inuit ilaKutarit
atugarissåinik erssersitsisinaussu-
tut Kanganitsanik ilisimatussutsip
påsisinaussai sujorKuterujugssu-
ardlugitdle pisimassunik. itsar-
ssuaK inuneK atatiniardlugo akiu-
nerup inuit uvdlumikut inussut
malungnersimavai.
iliusigssat Kanos ikumåmigsså-
nik professore najorKutagssisi-
nåungilaK, kisiåne KanoK iliortar-
nivta aKungneKamerånut ilentu-
ssartut uparuarsinauvai. maligta-
rissagssat tåuko avarKuniaråine
ingmikut suliniartariaKarpoK, pi-
ngårnerssaussordlo soruname tå-
ssauvoK ilitsorivdluamigssaK.
nerssutåinaK?
KanoK iliuseKartarnermik påsing-
ningneK kingusinåkut aitsåt pi-
ngortitat inunerånut tungassuti-
gut ilisimatusarnermut ilaulersi-
mavoK, kisiåne måna iluaKUtau-
lersimavdlune. månalo KanoK ili-
ortarneK påsineKariartorpoK ine-
riartornerme pissutsit aKUgtussut
Kutdliunerussortåtut.
nerssutit iliortausiat nagsata-
KarsimavoK umåssusigdlit najug-
kamut aulajangersimassumut pit-
saussumik nalerKutungorsarnera-
ta ineriartorsimaneranut. sordlo
åssersutigalugo iluaKutaussoru-
jugssusaoK ukaleK tutsarigsung-
mat åmalo pigsigatdlarKigsoru-
jugssuvdlune teriangniaK tikiukå-
ngat Kimåssutigisinaussaminik.
ukatdlinut ilaKutaringnut ilaussut
nalerKutingitsut nungulertorne-
Kartarput.
Darwin sujorKuterujugssuar-
dlugule ilisimatut inuk umassu-
nut tungassutigut årKigssussiner-
me åpakånut angisunut Kanigtu-
mut inigssitarsimavåt, tamånale
pissarsimavoK pissusilersuineri-
nartut ersserKigsautitalingmik.
kisiåne Darwinip ingerdlauseK
pivdlugo erKarsauterssutime nag-
satarisså tamåt sarKumiupå sapi-
serdlunilo OKautigalugo, inuit pi-
ngorsimassut inussautsinit ner-
ssutitut taiumassavtinit umassusi-
vigssuarmutdlo inigssikumassav-
tinit.
akerdliussut isumaKataussutdlo
tupigutsagdlutik suaortalerput:
tauvame tåssa inuk avdlåungilaK
nerssut?
— isuma tamåna sianitsorpat-
dlangneruvoK, taima Anders
Munk OKarpoK. taimåtaoK OKåi-
nartariaKaraluarpoK Beethovenip
nipilerssusiarssua Forårssonate
tåssauginartut nipit ivsulingnere
imalunit nusiorfingme titartagkat.
taimane issigineKarsimångilaK er-
Kumitsuliamut atautsimut naler-
Kiutdlugit inungmingmata Kale-
riåt imalunit nagdlerKatigigfit ar-
dlagdlit. Darwinip kisime KanoK
iliortarneK inigssaKartipå nerssu-
tip timimigut sananeKautaisa ili-
simatussutsikut agdlautigineKar-
neranut peKatigititdlugo. inuit av-
dlat KanoK iliorneK oxalugtuag-
ssåinartut issigåt atuarfingme
akunerne mardlugsungne atuar-
tunik nuånissartitsisinaussoK, ki-
siåne igalåmernit spritimik imag-
dlit iluinitut åmalo saunikut ili-
ssivingmitut ilisimatussutsip pi-
viussuvdluinartutut isumaKarfi-
gai.
tatigingningneK inungutsimit
pigissaK
inuk ingmikut iliniagaKarsimå-
ngikaluardlune sungiussiartorsi-
massoK sujumut avdloriarujug-
ssuarpoK oKalugsinaulerame tai-
malo navianartut pivdlugit påsi-
ssanik avdlat oKaloKatigisinångor-
dlugit. aniguinigssamut ilimanau-
tit angnerulerput. kisiåne OKautsit
kisimik nåmångitdlat. OKarneK
ajortut kisimik tunuartungitdlat,
kisiåne åma puigutut, ugpingitsut
åmalo nålångitsut. professor
Munkip påsingningnera maligdlu-
go ilimanarpoK inuit månåkut
inungortartut såkortumik kåmag-
tuteKartut ajoKersutit malerua-
gagssatdlo agdliartOKatigissa-
mingne atorneKartut pigilemig-
ssånut.
taimåitumik ilåtigut tamåna pi-
ssutigalugo isumat pigiliutinagkat
åmalo åmip Kalipautå pissutiga-
lugo åssigingisitsinerit pilersinau-
ssarput. soruname ukioKatigissat
agsut pingårtineKartarput, tama-
tumalo nagsatarissarpå inuit av-
dlat ilåtigut nikanarnerussumik
issigineKartarnerat. Kujanartu-
migdle tamåna ingminut påsiar-
tornermik kinguneKåinartarpoK.
ingassagpatdlårtumik pissusi-
lersornigssaK sujoreutdlugo pi-
ssoKarajugtarpoK inungnik avdla-
nik inungitsusoringningnermik
ajornartitsilersumik. agdlåme a-
fTCDth HOVEDTELEFONER
9 I CnEII I KÆMPEUDVALG
Stort katalog over 32 for-
skellige modeller hoved-
telefoner med udførlige tek-
niske specifikationertilsen-
des mod indsendelse af kr.
2,50 der også dækker porto
og ekspedition til:
FHC-KUNDESERVICE
INDUSTRIHUSET
Landgreven 7, 1301 K.
ngutit sukangassorssusorinarlut
avKusinermit avdlamit pissut ilå-
ta niviarsiarKamut ajungisårdlu-
ne mamartukujungmik tunissine-
rata isumat pigiliutinagkat avdlå-
ngordluinartisinauvai. kisiåne tå-
ssa oKautigineKarérsutut Kani-
mut taimågdlåt taimåitarpoK.
ajusångikaluaKaordle ilaKutarit
Schultzikut Dusseldorfimitut ta-
kusinåusagaluarpåssuk Ulbrichtip
ernutame nangia taorserå.
ameK KcrnertoK —
issit tungujortut
— méraunerme iliniarsimassat
aulajangiusimaneKardluartarput.
Kavdlunåt utorKassåt mérautit-
dlutik negerinik nåpitaKartarsi-
magunångitdlat, kångusutigiså-
ngilaralo OKautigisaguvko ag-
ssangma talerpigdliup nukinge
sukagsimassutut misigisimagika
sujugdlerpåmik Kernertumik ami-
lingmut kutårdlunga agssangmit-
sigama, taima Anders Munk OKar-
poK. tamåna pivoK 30-t sivnerdlu-
git ukioKardlunga.
agdliartornerma nalåne naggu-
veKatika pivdlugit misigisimassa-
ma negereK avatånitdluinarpoK,
tåssalo KanoK iliornigssamut tu-
ngassutigut påtsivérunermut pig-
dliutausimavunga.
arnaK europamio Nigeriame na-
jugalik seKinersiutinik issarua-
Kardlune angalanigssamut su-
ngiussilertorpoK. tåssame afrika-
miut meriångulersarput issai Kau-
massut tungujortutdlo takugå-
ngamikik.
KaKortunik amigdlit iluarinar-
nigssåt iliniarsimavåt, kisiåne
issit tungujortut påsissarissarta-
gaisa avatånitdluinarput, taima
navsuiaivoK Anders Munk. ånilå-
riatårnerme erearsautinik eKér-
saissoK tåssauvoK ånilåriatårneK
pilersineKartarmat danskit åssigi-
ngisitsinigssamingnut iliniagaKar-
figisimångisånit.
Danmarkime sila
— Kuiasårutiginiångikaluardlugo
Danmarkime sila Anders Munkip
nunarssuarme pitsaunerpåtut tai-
simavå, nauk nuname avdlamiut
suliartortut silarput nigdlertoK
isugutagtordlo avångusutigissara-
luaråt, åmalo norgemiut Dan-
markime ukiut isugutagtut Kausi-
nartutdlo kamåutaraluarait. — ta-
måna åssersutigssauvdluarpoK ti-
mivtigut najugkavtinit agdliar-
torfigissavtinit misigissutsivtigut
malungnauteKartaravta, tamånalo
erKumiginartoK agdlåt såkortu-
sarneKartarpoK iliniagaKarnivti-
gut nunarput pivdlugo erinarssu-
tinit åmalo inatsisit tungaviussut
pivdlugit OKalugiautinit.
New Yorkime silaitsuliorpasig-
sumik isumagssarsissoKarsimavoK
plasticiussumik Kilångussaussaru-
jugssualiorniardlune igdlonarfik
silap avdlångorautainut igdlersor-
niardlugo, pingårtumigdlo millio-
nerpagssuit aputaiainermut ani-
ngaussartutigineKartartut akornu-
serniardlugit. sagdliutitagssaK tå-
ssauva inuk imalunit kommune-
kasse? taima Anders Munk aperi-
vok. igdloKarfiup inue ikiarornar-
tunit atuinermit tinårtungorsimå-
ngigpata taimåitugssåusagunar-
poK.
taimåitordle inuit akiusinåu-
ssusiat angnertOKaoK. tåssame ki-
nguårigpagssuit ingerdlanerine
inunermut isumavdluarneK piler-
sineKarsimavoK. inuiaKatigit ilu-
arsartussinerine nikerartune
inugtut inuneK avångunarnerpau-
simagångat inungnik inunerup
ajungitsortainik issigisinåussuse-
Kartunik pingårtitsineK såkortu-
nerulertarsimavoK, taima profes-
sore isumaKarpoK.
isumålo maligdlugo tamåna
navsuiautigssatuauvoK pissutsit
Kanordlunit ajortigigaluarångata
Kunutitagssåungitsumik inoru-
sungnermut inuit takutitagånut
silatusårtumik navsuiautausinau-
ssutuaK.
pivdluarneK:
pigissat ama kultit?
Anders Munk atortugssarissami-
nit inoKatigingnermut ilerKoring-
nermutdlo tungassutigut angner-
tunik påsissame pingårnerssåinik
sarKumiussaKarpoK. OKautsit pit-
saunerussumik atornigssåt iliniar-
tariaKarparput, ilåtigut taima
OKarpoK.
ajoKersut uvdlumikut såkortu-
nerpaussoK tåssauvoK pivdluar-
neK tåssausorineKarmat pigissat
åmalo kultit, nauk erinarssutit
højskolimut tungatitat avdlaussu-
mik OKauseKaraluartut. inuit ilai-
sa påsisimavåt uvdlormut suleru-
lugkaluardlune akigssarsiagssaK
nåmagtoK pineK ajomartOK. inger-
dlavdluångitdlat, tamatumungalo
peKatigititdlugo takussarpait inuit
aningaussautiligssuit nangming-
neK iluarissåinarmingnik inusi-
naussartut. taimåitumik isuma-
KarKajånarpoK pisussuseK tåssau-
ssok pivdluarneK. kisiåne OKautsit
taimatut atortariaKångilavut isu-
maKalerdluta aningaussatigut
iluanårutit inuvdluarnerup ang-
nerulerneranik kinguneKartut.
OKautsit atorneKarnerata avdlå-
ngorniminingua tåuna atulisagpat
suliagssaKarfiup tamatuma sumi-
ginarneKarsimassup misigssome-
Karnera ilungersortumik autdlar-
nisaoK, politikeritdlo Kinersissi-
mingnit perKuneKartalisåput suli-
ssutiginiagkamingnik nalunaeru-
teKarnertik itinerussumik ersser-
KigsarKuvdlugo.
inusugtut ilaussarianarput
OKauseK demokrati navsuiarneKå-
sagångat inuit amerdlanerssait
isumaKartarput tamåna tåssau-
ssok inuit amerdlanerit nålagker-
suissunerånik isumaKartOK. inuit
tamarmik una tugpatdlersautigi-
ssarpåt inuit amerdlanerssait nå-
lagkersuissutitdlugit ajutuvigso-
KarnaviångitsoK. ajoraluartumig-
dle imåitarpoK atuarfit såkutut-
dlo aulajangissussardlutik ukiune
Kulikutåne tugdliutune Kinersi-
ssugssat amerdlanerssait KanoK
isumaKåsassut.
Churchill OKarsimavoK demo-
krati-Kamerme såimarsautaussu-
tuaK téssaussoK avdlat tamarmik
ajornerunerat. Munkip OKautsit
tåuko nangmineK pigiliupai, ki-
siåne akissugssaoKataujumångilaK
demokratiskiussumik ingerdlaut-
sip isumaminik pilersimassup
ingerdlatinarneKamigssånut pi-
ngårtitagssat sussut erssereigsar-
neKarérsimatinagit. suliagssame
taima pingårtigissume ilaginaigi-
narsimaneK igdlersoriarfigssaKå-
ngilaK, taima OKarpoK. nalivtine
tamåna ingminut toKunertut inar-
tugssauvoK.
imaKa sujunigssaKåsångikaluar-
poK inusugtut demokrati-mut pe-
rorsåsavdlugit. kinguåringne nu-
tåne malungnarpoK aulajaitsu-
ngitsumik, kisiåne såkortumik
meriångunåinartumigdlo, misigi-
ssuseKartoKartoK sut tamarmik
måna ajorsivdluinalivigsut. tamå-
nalo pissutaugunarpoK pingårtOK
angnertumik ikiaromartortomi-
artarnerånut, taima Munkip
OKautsine ilavai.
kisiåne neriutigissariaKarpoK
inuiaKatigit atassut nangmingneK
ingerdlausertik påsivdluardlugo
iluamik suleKateKalersinåusassut
inusugtunit pikorigsorpagssuarnit
uvdlumikut årKigssussinermik tu-
nutsisimagaluartunit.
31