Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 20.12.1973, Síða 25

Atuagagdliutit - 20.12.1973, Síða 25
sakutup jutdliararsiornera OKalugtuårKane katerssugkanitume „OKalugtuat navianångitsut" OKalugtuarineKarpoK Villy Sørensenip pissarnermisut Kuiasår- palungajagtumik, ingmikut atuagkiortutut periauseKartumik er- sserKigsagkamik OKalugtuara Kanon sakutup jutdliarå isinau- ssok! — Villy Sørensen (in. 1929) danskit atuagkiortuinut mo- derniussunut pingårnernut ilauvou 1962-imilo danskit Akade- miata nersornautisiarissartagånik tunineuardlune. 1965-ime nangmineK Akademi-mut ilaussortaulerpoK. Kaertartut pingårutigdlit nåkåti- tåusagångata jutdliancap umiku- ane nåkåtitaugajugtarput, tåssa- me såkutut inusugtut suliartik puiordlugo avdlanik erKarsarKa- jåssarmata tingmissartut nåkåtit- slssutit taimailivdlutik arajutsi- ssardlugit måssa angisorssuvdlu- tigdlo nipitugaluaKissut. tingmi- ssartorssuaK taimåitoK iman si- kusimassoK Kulautdlugo, Kilaup aputai Kanit avKUtigalugit aker- Kat nunanukarpoK. igsiaviane tu- nordlerme såkutoK inusugtoK ig- siavoK KaertartoK sardliardlugo, Kaertartordlo tåuna ima imaKar- tigaoK akencat nunåt tamåt ase- rorsinauvdlugo nåkarfigssane er- Koruniuk. kisiåne anore sumut- dlunit ingerdlasinaussoK Kaertar- tumik oKimåinerpåmigdlunit av- Kutånik avdlångortitsisinaussar- Pok taimåitumigdlo såkutoK ki- gaitdlagsauserdlune pigsitdlar- KingnerpåK pentuneKarsimavoK KaertartoK nagsardlugo pigsisa- ssok, sorunalume pigsigpoK kigait- dlagsauserdlune. OKausigssame kingugdligssat KanoK itunigssånut iluarsåussi- nigssamut pivfigssaKardluarpoK tåssame åmut avKutigssane sivi- soKingmat. tingmissartup Kati- mågpalugtumik inuvdluarKussi- nera eminaK taorsemeKarpoK a- norip sujorssungneranit arnatut ånilångassutut nivdliassutut nipi- lik, uvdlorissatdlo ånilårsimassut isserssuamingnik kussanaKissunik Kaumassunik uisorersarput. såku- toK sapitdlisarniardlune inuner- mine misigisimassane nuånerner- påK encarsautiginiarpå, kisiånile tåssångåinaK nalulerpå tåuna nangmineK avdlavdlunit misigi- ssarisimanerå. tamatuma saniati- gut åma akornusersorneKarpoK — erinarssorpalåmik atausiorpalug- tumik erinarssortoKardlune Kanig- dliartuinartumik, tåssalo Kinileri- arame takuvai ingilerpåluit eKi- magtat tungiminut åpariartortut tamarmik KaKortussut. kamagdlu- ne kinait Kaumassut issigai, kisiå- nile påsileramiuk tamarmik åssi- giårtut atausiåkårdlugit misigssu- lerpai tupigusutigeidssaminigdlo påsilerdlugo åssigigkaluardlutik tamarmik ingmikut nangminiu- ssuseKartut avdlat åssiginagit. tauva Kungujulårfigilerérpai, ki- siånile akingingmåne Kungujula- jungnaiginardlune, tåssa Kardlue augpalugtut eicisåinarput sordlo igtoramik KungujungneK sapersut. kinåine issaisa erKait tårnerssa- Karput angisunik sordlo issaru- ssatut erssendgtigissunik. imaKa ajungitsunertik pivdlugo tåssugo toKunigsså aliasutigigåt, tåssame erinarssutitik någamikik nipa- ngerput issimingnigdlo angisunik aliasugpalugtunik issigilerdlugo. påsitikusugkaluarpai såkututut toKUgssane ersiginginamiuk misi- ligdlugulo uvdluiname OKaloKa- tigigtamertut OKaloKatiginialer- pai, tåssame nangmineK ingerdla- vine atortugssaungmåssuk, tai- måitordle aulajangersimavdlune såkutoKamikut issertat angnertut OKaluseriniamagit. — ilame uvdlorissat uisoringå- leramik. tauvalo agssangme ig- dluanik tikuardlugit, måname nå- kariartulerame KaertartoK oKine- rutileramiuk, igdluinarmingme pårineK saperungnaeramiuk. ingilit sivisumik tingmiput ing- mingnutdlo issikutdlutik atautsi- kut ingilip Kaningnerup Kamagut akisinatik: — NålagaK, imåinginerpa Kau- maneK nunarssuarmut Kingortitat uvdlorissat Kaumanerånit agdlåt nukigtunerussoK? — taimåikaluarpoK, såkutoK na- keringnigane OKarpoK, tåssame påsisinaugamiuk ingilit aperssor- nialeråne — ilame agdlåt entar- sautigå ingilit tåssaoratarsinau- ssut ilisarnarungnaersardlugit a- keraat tingmissartortartuisa påsi- niaisitait. taimåitumik tupigutsa- KaoK tusaleramigit nuånårnertik erinarssutigigåt tusameKissumik sulutigdlo tamanut iliordlugit siå- rujugssuardlugit ingmingnut ag- tortitårait takugamigitdle isigka- tik Kutdlingordlugit niaKortik at- dlingordlugo tingmilersut kigait- dlagsauserdlune pigsigtartutut su- ngiusardluarsimassutut OKartari- aKalersoraoK! — perKingnångilaK niaKOK at- dlingordlugo tingminigssaK, su- aorpoK énilårutigimissårdlugo på- silerdlugo anore atantingnigdlune ima KatsortigisimassoK agdlåt su- ac rtariaerutdlune: — auk niarKumut katerssortar- poK, sangmivigdlo Kimagtoncajå- nartarpoK. ernlnaK ingilit niarKutik Kut- dlingorpait isigkatik atdlingor- dlugit nålagdlutigdlo saniane tingmilerdlutik, kisiåne kångutsi- simanerat uluaine erssipoK. — ilame taima sivisutigissumik utanrisimagavtigit, utorKatserput. Kilangmit arnaleravit inuit nu- namiut ånåukiartordlugit. såkutoK issime igdluanik sila- tumik uisorerpoK: — uvanga tagpavånga autdlar- titauvunga nålagauvfik angisor- ssuaK piunérukiartordlugo, aula- jangersimarpalugdlune OKarpoK, kiavdlunitdlo såkututut pissug- ssaunera malisaguvko akomusi- sångilånga! — nalungerérparput, ingilit o- Karput ennarssordlutik, nålagapi- lup nålagkersuinera kipisaoK, hal- leluja, halleluja! ! ! — hm, såkutoK OKarpoK — ig- alersoravtigut? — åp, nålagaK, ingilit uivssu- misimaKalutik OKamiput. — hm, såkutoK OKaridgpoK. sok kungimik ajortumik OKalugpise akernårne nunåt kungitsuvfiuvoK? — ilisimåssutsit kigdleKångilaK, nålagaK, ingilit akiput, uvagut o- Kautsit taima ajomartigissut på- singilagut, kisiåne ugperårput Ka- noidlunit iliornitit tamatigut aju- ngitartut. — ait? såkutoK OKarpoK. ilu- mordlunga OKåsaguma nuånåruti- gåra. tåssame entarsautigisimå- ngilara ajungitsunersOK ajortd- nersordlunit, tåssame såkututut suliagssara suliarinåsagavko. ki- siåne ajungitsoK suliarititdlugo toKUsaguma — tauvame entigsiv- dlunga toKuinarsinauvunga. — åp, nålagaK, ingilit sagdlait- sumik akiput, nalungilarput uja- jaissut toKOKatigissariaKaritit i- nuit ånåukumavdlugit, sordlo su- jomagut Kilangmukartinak toKU- simassutit. — toKUSsariaKarsimassunga? såkutup narrujumivdlune akivai, tåssame sule inugame taiméitu- migdlo avdlatut påsisinaunago i- ngilit såkutut tingmissartortartut mitagdlugit OKartut. tauvalo ka- måumernermit taliata igdlua pe- riatårpoK Kaningnerdlo isarujug- ssuardlugo, tauvale ingilip ulu- ssame igdlua maningmago åma sule såkortunerussumik isagpå. — såkutut tingmissartortartut inusugtuput umarigsut, navérsiv- dlune OKarpoK, kisiånile issaisa sukangassut takugamiko ingilip u- luai kussanaeKissumik auginar- ssuvdluitk putdlagtut, ikioncår- nermigdlo sungiusardluarsimaga- me talime igdluanik tigumiaKå- ngitsumik ikinut tarnut nagsata- ne tiguvå kaussarfingmiorigami- ungme ingilivdlo uluai sungiussi- simarpalugdlune tanitdlugit ki- ngumutdlo aputitut KaKortigiler- put nuånårnermitdlo augpitdler- dlutik. ingilivdlo tingmivdlune or- nigpå uluaisigutdlo kunigdlugo, narragsimavdlune masangnera atdlartertariaKalersitdlugo, ingi- lit avdlat Kujaniumik Kimagtar- dlutik tugsiartitdlugit: — nersornardle, någssåungitsu- mik nersornardle tupingnartulior- tartOK! såkutup Karna såkutut OKausi - pilutåinik ulivkårpoK, kisiåne o- Kausipiluit Karnanit aningitsor- put. Kanorme navémiarsinauvai, takungme issait tungujortut pi- ngitsorpalussusé, mencatut nuå- nårtutut nipeKånginerpat taimåi- tumigdlo OKautsitik ajortumik i- sumaKartinaviarnagit? ingilit-una OKaiiartausiat, såkutoK isumalior- POK, sordlo uvagut såkutune ting- missartortartune ingmikut OKari- artauseKartugut. silatorssungitsu- me tusarsinauvåka, kisiånime si- laKåssuseK atortitdlugo ingili- ngortoKarneK ajorpoK: — ikingutigingniarta, OKarpoK, orKåkaluaruvta nuåningilaK, té- ssame oKartarput Gutip KarasaK issigineK ajorå, umatdle! kisiåne agsså iséusimassoK iki- ngutingnernermut eKerKussoK ti- gunago sikigput tunugdlutigdlo, måssale sulue kussanartut takug- ssaugaluartut taimåitoK tåssa i- nugsiarnitdliorneruvoK. agssane isåusimassoK peKipå, sujorasår- dlugitdlo suaordlune: — imaKa ilivsinut enugsinerup ingilinut såkutoK ajukukavsiuk, ilivse såkutugssatut piukunarso- raluse misigssugaugaluaruvse ka- siligagssat! ingilit akingitdlat, nipitumik Ki- åput manigtordlutigdlo, taimåitu- mik såkutoK kingumut OKautsine sukangasut pivdlugit ugguartari- aKalerpoK imailitsiåinardle sai- marpalulersinåunginame OKarpoK: — å tåssame, tupingnångilaK måna puvfarKajågaluarama, kisi- åne utorKatserpunga, utoncatser- punga! — å nålagarput, isumåkérfigi- tigut, issigåvtigit issivutdlo seKi- nertut KaumaneKalisåput. OKarfi- gitigutdle, Kilaup nunavdlo akor- nåne ima sivisutigissumik ting- misimanerpugut nigdlertuinå- ngordluta silap KanoK ikaluarne- ranilunit tingmisimanerput piv- dlugo? sok Gutip ilisariumajung- naerpåtigut, sok Kilangmut mato parnaersimanerpå, soK-una inung- nut OKariartumik nuånersumik OKariartortisåeråtigut? ivdlit, er- nine autdlartinerpa nunarssuar- mut pissutigalugo uvagut ator- figssaerukamisigut? sakutup OKautsit tåuko tusar- dlugit uivssångumingårame pisi- naugaluarune upinåsagaluarpoK. sivisulåmik nipaKångivigdlune nékariartorpoK, ingilit alangani- ardlugit misiligpå uvdloriarpålu- itdlo ilisarnartut issigilerdlugit, kisiånile uvdlorissat ima sule sa- jugtigaut iluamik issigingåtsiar- neKarsinaunatik, ingilitdlo Kanig- dlivigdlutik tingmiput Kinorpa- lugtumigdlo issigalutik. tauvale umatå aKinerungålerpoK angutip umatånit aKineroKissumik, issai- lo akornutaussunik Kuvdliliuler- put — månarpiardlo silåinaK nig- dleraluardlune Kutsingnerussumit kissarnerulermat påsilerpå suna tikilerdlugo sumininilo påsiniar- tariaKalerdlugo. — péritse! suaorpoK. — nålånginerput isumåkérfi- giuk, nålagaK, kisiåne Kimangnia- Kinatigut atåtavnut OKausigssav- nik ilisamautigssamik nagsata- Kartinata. imaKa kingumut isu- måkérf i gisagaluaråtigut! — iperarsinga! nivdliavoK, tå- ssame ingilit tamaviåKissut miv- figssane uniortilermåssuk, tigu- mivåme talisigut niuisigutdlo au- la jangerdlugo nunavdlo Kulingu- agut sanimuinaK autdlarutdlugo. — iperarsinga, mivfigssara u- niulerpara! — nålagaK, tusartigut ajortivut Kissatigigivut, — kisiåne, nålagaK, arssarssuaK tigumiat taimanikut nunamukaravit pissariaKartisimå- ngilat måname inersimassuvutit — Gutimukautdlarput emeranit tu- nissutitut? — silaerutilerpunga, såkutoK o- KarpoK, silatusåmiavigdlune tå- ssame ilisimajungnaerusungina- me, manale suna tamarme aula- sinaussoK timåne aulalerpoK ti- mimilo aulaneranit pisinaujung- naerumanane igdlalerpoK, igdla- lei poK ingilitdlo issigalugit igdlar- nermik påsisimassaKångitsut, tåu- kulo ernumarpalugdlutik issigåt, akisinaulersitdlugo måssa sule ig- dlariartaraluardlune: — ila ilivse entigsinerup ingilé, kivdlingnaraluarpuse, åp, arssar- ssuaK una tiguniarsiuk, atåtavsi- nutdlo atarKinartumukautdlugo sume najugalik nalungikuvsiuk, OKamiarise jutdlime tunissutisi- agssarigå Kanordlo piumaguniuk pisagå nåkånginardlugo — avKU- tånilo arssaritdlariaunasiuk, Ka- jagssutdlugule najugånut Kutsig- sumukåusiuk mérånguatut iterti- navérsågkatut! tauva ingilit Kilangmiutut issait seKinertut Kåumarput, Kardlu- mingnigdlo såkutup agssai ku- nigpait. agssortugatik mardlu- ngordlutik avigput, ardlaisa Kaer- tartoK KaeriåinaK atåtamingnut Gutimukåupåt, ardlaisa såkutoK sajugtoK nunamut missukiartor- påt: — aput nigdlerdlunilo Kuasar- poK, nåkarningne ajoKusersinau- vutit, sordlo faldskærmia tatigi- gunamago. Kajagssuartumik nar- ssamut KaKortumut missupåt nangmingneK aput isigkamingnik agtornago, tåssame kamigdlånga- gamik, kisiåne såkutoK Kajang- naitsumik kamigpagssuaKarpoK. — inuvdluarit, inuvdluarit — Kujanardlo! ingilit nuånåput su- lugssuatigdlo aulatitdluaKalugit i- latik malilerdlugit Gutimut i- ngerdlassut. tugsiarpaluat séku- tup tusarnårpå, sikitdlunilo Kaune kiagugtoK apumik nigdlorsaler- dlugo. iluaKutåungingmatdle apu- mut natdlarpoK eminaK kiagung- ningutumut. — KanoK-una iliorsimassunga, anersårulugpoK, ABC-mik Kaer- tartutituarssuarput tuniupara Gu- timut Kaningnerpåmut ajomångi- nerpåmutdlo — tOKumut ersiner- ma takordluisilersimavånga uva- ngalo sianik issigissåka ugperi- ssorsimavåka — manale nuna- mut tungmarKilerpunga, kisiåne KaertartoK sumut-una pisimassoK — Kaertartorme takordlugåinåu- ngilaK — kisiåne KaertartoK ta- kordlugåinausimanerpa tåssame sule inugama? nikuipoK encane misigssomiar- dlugo, misigssuisagåinime nala- nermit pitsaunerungmat, takuvai- lo akerKat Kamutilé Kilangmut såtisimassut ungasingisamine, må- ssalo jutdliarKap unuaringmago pinersarsimagaluartut orpiup a- valeKutainik pinersautinigdlo tai- måitoK ersilerpoK Kimånialeralu- ardlunilo. kisiåne takuk — inuk såvane KeKarérpoK. iluså tamale- raraluartoK inusangatinarpoK, ki- siåne inup ilisarnautainik takug- ssaussoKångilaK, tamarme uligsi- mavoK ilane tarrajugtumik puju- ssångortartumik imalunit erKU- mitsumik Kaumanermik aulassu- tutut itumik. ånåuneKarnigssamik neriumerneK såkutup inusugtup erKaitsiarpå, tåssame takornartaK såkutorpalångilaK, imaKa nausso- rigsaissoK utorKaK erKigsisimaju- (Kup. 32-me nangisaoK) 25

x

Atuagagdliutit

Beinleiðis leinki

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.