Atuagagdliutit

Årgang

Atuagagdliutit - 20.12.1973, Side 32

Atuagagdliutit - 20.12.1973, Side 32
anordlersorssuvoK apivdlunilo. persersorssuvordlo pujuinavig- ssuvdlunilo. igdlunguavta iluane pitsorpaloKissume nipaeKaluta i- sersimavugut. tamavta Katånguti- giussugut inarérsimagaluardltua sinigssamik isumaKarata angajug- dlersarput naterme assaissoK ki- sime nipisiagssaussoK issigingnår- parput. anåna igdlerup ilånut Kutdliup uvkusigssap timånut pivdlune ka- ngujardlunilo merssorpoK. nipåi- nivtinut pissutigårput atåtavta uvdlut ardlermagit sule peKarna- ne. uvfale aKagumut jutdliarar- tugssaussoK. uvdlumiukua tatdlimerai sule atåtarput peKarnane. taimane i- nuit arKinik niuvertoruseKarfing- mukåussivdlune aKaguinaraluar- dlune muluinalermat tamarmik ajunårsoritilersimavåt, tåssame taima mulusavdlune pissutigssa- Kångingmat. tupingnångikaluar- poK autdlameranit anorerssuar- tartorssungmat. tamåna avdlanut tupingnångikaluarpoK, angut Ka- jandgsorssugaluardlunit ajunåri- atårslnaussarmat. anånamutdle o- Karsimagångame uvdloK tåuna persarKuteKånglkune tikisavdlu- ne anorerssuaraluarpatdlunit anå- nap KularineK ajorpå OKautsine entordlugo tikikumårtoK. igpagssaungmat nunarKativut KRISWILL En gros for Grønland: GREENLAND IMPORT COMPAGNY Boks 89 . 3900 Godthåb LEVERANDØR TIL DET KGL- DANSKE HOF KRISWORK BRIAR PIPE TRADING FOR DE SMAGS- BEVIDSTE Fås hos Grønlands førende forretninger. GOLDEN CLIPPER nr. 1858 ardlaKartut anorikitdlinerane ni- uvertoruseKarfiliarsimåput, uv- dlumilo tikisimåput. tåukunånga tusarparput atåtarput Nanortali- liarsimassoK inuit arKinik imaKalo nautsorssutinik nagsardlune aut- dlarsimassoK. sunauvfa tikisimåi- nalersoK niuvertorutsimit kimigi- serfigineKarsimavoK avdlamik pissugssaKångingmat autdlarKuv- dlugc. tåssalo nunarKativtinit tu- sarparput, tåukulume tiklnavigsut anorerssuaK pitorarKigpoK pujui- navigssuångordlune Kanigtalig- ssuvdlunilo avangnaK anérfiungi- ngajagtoK persernermit. jutdliaraK aKagutlnatdlarmat u- nugdlunilo Katångutigiussugut ni- katdluvigpugut. kina tåssa OKar- tugssaK. atåtame Kajausimagpat Kavdlunåmininguamik sugssaKå- ngilavut. sule neKauteKalårpugut orssuteKardlutalo. atåta uvdlut tugdlerit pissaKartarsimangmat. agdlåme jutdlerpalugtunguanik soKångilagut avisit igdlup piner- sautigssai erKåisångikåine. unugsimalersoK anånap anga- jugdlersarput OKarfigå avisiler- sorKuvdlugo, téssåuputdlume jut- dlime pinersautigssatuavut åkå- kunit pigssarsiarisimassavut. Kav- dlunåmininguanik anånavdlo kav- figssånik ilavdlugit åmalo savau- ssap neKiminerssuanik ilavdlugit tunissutisiarisimassavut. taimane ivssuinånguamik ig- dloKarpugut KaliaKaraluardlune iluanilo igdlerup nalå angneru- ssok kisime sagdliligkersugauvoK, sivnera ivssuinauvdlune, taimåi- tumigdlo pitsorpaloKalune. avisilersoriaravtalo igdlunguar- put Kaumanerulerdlunilo najoru- minarnerulerpoK. isumaliorpugut- dlu.me pinersautinit avdlanit pi- ssariaKångitsoK, tåssale nuånersi- ngårmat. taimaiseriarmat uvagut méraussugut nikatdlunganerput mingnerulerpcK Kimasårneruler- dlutalc. avisitdlume åssiliartait a- lutorinermit alarsinåungilavut. taimak Kimagkiartuinaleraluartu- gut anånap OKarfigåtigut sining- niarKUvdluta anago iteriartug- ssaugavta. Kangalime inarémiku- gavta natdlartiterdluarpugut. agdliartornivtine angajoncåvta OKarfigissarpåtigut atåtarporxår- dluse sinilertåsause. ilerKorårput- dlume angajugdlersavtinit atåtar- portardluta nukardlersarput ki- ngugdliussardlune. tåussuma nå- gångago tugsiumik naggasertar- parput atordlugo: AnåussissoK, måna paoncivdlutalo najortigut, Inaleravta; sinigdluarKUvdluta unuaro pigåutigut tauva tamavta; såimaugavitdlo asavdlutalo, pérsiniaruk Kugsatdlåuput. tamaisalo ugpeKatinguavut sumitutdlunit ilagsikit paorKigdluartitdlugit ingilinut, såimautdlugit pivdluarsåkit; toKusaguvta katerssoKisa Kilangmut ilingnut tamavta. taima tugsiarérdlutåsit sining- nialerpugut, ermnardlume siniler- dluta. anånåkutdlunime inarma- ta sianigingilavut. jutdUarKame. sule uvagut mé- raussugut sinitdlardluta magper- patdlagtumit itertineKarpugut. i- sumaliorKåraluarpunga atåtarput ^ IKAST HANDELSKOSTSKOLE SØNDERPARKEN 21-7430 IKAST l.. I_______________________________________________________ HANDELSKOSTSKOLE i i- „ ...... Lærlingeskole-handelseksamen-fagprover-specialkurser tikitoK. isertOK tåssa igdluvta ilåt Dåve, nipåinåtigut ilisarissarput OKarneragut: uvaguvtinungoK kavfisoriarniarit! anånap anger- dlunilo aperå: sila KanoK ipa? KatsorsimaKaoK silarKeKalunilo. anissordlo anånap KutdleK uvku- sigssaussoK ikipå, nanerutiningme ikitagssaKånginame. igalåvta så- vanikaluarpoK KutdlinguaK Kiv- dlertoramineK. avangnåtungånilo ipatinguame imiartorfik iperaKar- toK pugtassume, tåukule ikine- Kångitdlat unugo ikumassug- ssaungmata. uvdlårsiutinguarput atoréravti- go anåna makipoK anivdlunilo. uvagut nalåinarpugut sulime uv- dlåjoKingmat tåKalunilo. peKångi- nerane avisit igkamitut issiging- nårpavut. anåna mulumersordlu- ne iserpoK kåginguanik nagsaut- dluta. ilale mamarmata, uvdlui- narne inuvigsiortOKartinago taku- neK OKåtårnerdlc ajugkavut. ne- reréravta anånap makerKUvåti- gut, mérKångOK ilait makerérsi- mangmata. kamigssånguavut atu- sasoralugit aperigaluarpugut, tåukume kisisa nutågssarigavti- git. akinarpåtigut alångårpata (pi- vordlilerpata) atiumårpase. ajor- naKingmat atissatoKånguavut ati- vavut, errorsimariaramik tipigia- lårtuinaussut. uvagume nukagpi- araussugut kisivta timivtigut Kar- dlivtigutdlo nutaussoKånginavta. piaréravta angajoralo anigaluar- pugut, igdlorputdle sordlo Ki- mangneK ajornartoK, tåssame mé- ranativut Kimassut ilagineK sape- ravtigit, uvagut atåtaerututut i- kavta, nauk sule erssenugsumik påsissaKångikaluardluta. måraKa- tivutdlume tikikaluaravtigit Ki- majungnaermata avdlatutdlume igdlutik issigissardlugit, sordlo nuånårnerine akornusisimassugut ilagiumarpiamatalo. taimåitumik angerdlanunarpugut, ilame ag- dlåt uvanga Kiasunguvdlunga ni- paeKalutalo. isersimåmersornerdle saperpu- gut silagigpatdlåKingmat, sulime neriungnerpu.t Kamivigsimånging- mat. ilalume åma KatsungaKiga- me silalo nuåneKigame. påp sa- niane anérussårtuarpugut uvdlo- roriartomeranut. KåumardluåinalersoK KåKavti- nut nasigkiartortut imaiginavig- put. avdla aterpat avdlap kingo- rårarå. uvagut nikatdlungaussar- nermit nasingnigssardlunit ki- ssingnarigavtigo. isumavnilume nipe KagfartuarpoK una: atåtae- rupugut, suna nerissalisavarput? Kanorme iliusaugut? apencutit a- kissutigssaKartingisåka, ilame sule méraoKigama. inuitdlume issi- kuisa pasitsagterérpånga: atåta l- maKa ajunårsimassoK. taima angajoralo påp saniane anérdluta kinarsiorussarugtortu- gut arnartavutdlume anisanatik isersimåinarugtulemeråne nalu- naitdlivigdlune suaorpatdlagpoK: Buarse tikilerpoK! tåssa atåta! taima suaortoKarmat timiga ki- ssartorssuarmik kuineKartutut ingmat unigdluta taKinartugut å- mårdlune suaorpatdlagtoKarpoK: Buarse tikilerpoK! aitsångungmat nikatdlunganerujugssuarput sor- dlo tingitaussoK, nuånåmerujug- ssup avKUsårångalo igdlonarfigput nipåisimagaluaKissoK tamarme nivdlertutut ilivoK, suaortartunit igdlunit igdlunut tamarme tusar- fiujungnaerpoK, uteKåtårtuardlu- go: Buarse tikilerpoK! igdloKar- tinguavta inutuångue arpaliutdlu- tigdlo nuånårtunik. angutit sig- ssamut arpaliuput. ilåka kalerrl- niardlugit isileraluardlunga taku- lerpara nunancativta ilåt utoncaK apumik angilårtorssuarmik tigu- miardlune tungåinavtinut arpag- toK. Kanigdlisosrdlo iserama ta- kulerpara anåna ipilersutut itdlu- ne manune Kilordlugo nipiligssu- armik anerteriniartorujugssuaK, sunauvfa suaortut tusåinardlugit taima ilisimassoK, angajugdler- savta najumigå. anåname ivså- ngussardlunilo umaserissaKigame ånilåriarame taima ilisimavoK. amaK utorKair iserame nalomi- ngeKalune aput nagsatane anånap niaKuanut tamgutilerpå suportu- ardlugulo. anåna iluarsilersordlo anerKigkama takulerpara atåta arpaussåinardlune KumukartoK. kingornane pisiainik inuit ardlag- dlit ardliardlutik maligkåt. angajoralo tikikamisigut aKag- soriardluta aperKuterKåva tåssa: ajungilase? angeravtigo katsora- ne isemialermat maligparput nu- ånåmermit Kimagtartuinauvdluta. uvangame avdlamik encarsaute- Kångilanga imåitumik: atåta to- KungilaK, atåtaKancilerpugut. atåta isinavigdlune anåna på- kupå nujailo masaKissut Kauani- tut tagiartordlugit, anåna såmi- nut pungatitdlugo nuånåmermit Kiavdlune. sordlo angnikitsumik v.vagut puigoråtigut. KeKåinardlu- ta issigingnårpavut asangningneK KanoK agtigissoK tåukunane Ki- lersimassoK. nuånårnerujugssuaK kivdlisi- mårnerdlo tåukunane pikitineKar- put kavfimik pujualårtuinarmik pujualårtuinarmik pajugtut ki- ngulerigdlutik isernerisigut, suli- lo avdlat nunarKativut isångmata taimalo igdlunguarput nuånårtu- nik oKausigssaileKingitsunigdlo igdlunguarput ulivkårmat. atåta OKalugtuarpoK: igpag- ssardle tikitugssaugaluardlune li- nugpatdlårmatdle uninarsimav- dlune. pisiniaréraluardlune iner- terteriarame autdlarsimångilaK. i- lame pisiortorsimavoK. tamåssa nanerutit, kavfit, ama igfiaK u- vavtinut orssersugagssaK mamar- patdlårtOK, avgutitdlo, ilaKutav- tinitdlo mamartualungnik ilaKa- ramik ila pissåmerssuaK. åmåko avisit alutomartorpagssuamik å- ssiliartagdlit, tamåkume nuånåru- tivta ilagait. åmalo atissagssavti- nik pisiortorsimavoK, ånorågssat, Kardligssat, uvfale inerigåungika- luartut. ila pisanganeK angeKaoK. téssalume iligserivdlutik mer- ssordlutigdlo autdlarterérput, pi- vordlértinagitdlume atoriagag- sséusagaluarput. ulåpunerssuaKa- lerpoK. arnat pisinaussut tamar- mik ikiuniarput, tåssunåkutdlume nunarKatigit ikiukumatunermikut ikioKatigigtamermikutdlo takutit- dluarput akigssaK encarsautigina- go. sordlo ingmånguaK Kangale i- nertiterérput. KanoK kiloKartigisi- magaluarnersut malugingilavut, tåssale nuånåmermit kussaginer- mitdlo. pivordlémigssaK sulenag- dleriångitsoK Kangale nutånik a- tisserérdluta mérKat akornånéra- tånguarpugut kussagitinermit å- sseKarata. uvdlaungmat igpagssardlume nikatdlunganeK sumilerpa? mé- raKativut uvdlåK ilagserångeKi- ssut kiname tåssa ånugdlune Ki- viésava? uvagutdlume uvdlåK ni- påinerssuarput sumipa? nuånår- nerssuardliuna kisime. taimanilume misigissarput pui- gomeK ajorpara, jutdliarKame ni- katdlunganerujugssuarput, åmalo nuånåmerput naligssaKångitsoK. Adam Elisassen, EKalugårssuit, pr. Julianehåb. såkutup jutdliararsiornera ... (Kup. 25-mit nangitaK) massoK igdlusisitsiumassordlo. så- kutoK akencat OKausinik oKalug- sinåungitsoK ussersordlune påsi- sitsiniailerpoK, tauvale takomar- taK nangmineK oKausé atordlugit OKalulerpoK, soruname torratdla- vingikaluardlugit, nangåssutut nåtarKatdlisårtumik, kisiåne sag- dlaitsumik kivdlisimanartumik: — jutdlime pivdluarit, såkutoK! — ikiorumavinga? såkutoK o- KamivOK nuånårdlune takomar- tardlo arpagdlune ornilerdlugo, kisiåne sikutamineK nåvfigalugo ordluvoK nunamilo naléinalerdlu- ne taimågdlåtdlo niarKume mag- ssitinigsså nukigssaKarfigalugo. tauvalo takuvå angutitorKap issai asangnigpalugtut agdlåt nangmi- neK umatine agdlissutut ilersit- dlugo atissai sakiaisigut aligdlu- tik taimåikaluartordle isse malu- gisimanago. manale oKautsinik takomarta- nik OKalugfigineKalerpoK — ima- Ka nangmineK OKauserigaluar- nerdlugit taigomerat ajuinartoK — OKalungneK ilisamaraluåssusia méraugatdlarame umatåta narKa agtorpå taimåitordle påsineKara- ne. — OKautsinut kåkagtorssungila- nga, såkutoK OKarpoK, påsingila- ra. — Kanga påsigaluarparse, aki- ssut aliasugpalugpoK, månalo så- kutoK påsissaKalerpoK tåssångåi- nardlo isumaKalerdlune sujoma- gut påsisimassaKångikatdlarame angnerussunik påsisimassaKarsi- magaluardlune. — tauvale ivdlit onautsitit ator- dlugit OKautsit tusamårit, umati- ga agtorsimavå ingilit uvavnukar- tikavkit jutdlime tunissumik nag- partitdlugit — — arrå Gute, såkutoK uivssu- meKalune isuvssugpoK agdlåtdlo sikumut sérKune tugtingåramiuk aunålersipai sule sérKumiardluar- nerujumanermit, puicrpålo såku- tujunine mérKatutdlc Kialerdlune sunguamigdlo OKarsinaunane. — Kangarssuardle ilivsinut tu- nissuteKarsimavunga tigujumå- ngisåinarsimassavsinik, tåssame pisiumanerussaravse tunissumik tigusinigssavsinit. pårdlautisaugut inuk-å? ivdlit KaertartoK pikorig- sok uvavnut tuniutisavat, uvanga- lo sagdlusuissut någssåungitsoK uvane agssangma iluane toncor- simassoK ilingnut tuniutisavara talerpivne tigumiara. Kaumanermit tarrajugtumit ag- ssak utorxaup agsså tigumiaKar- dlune sarKiimerpoK, sordluna ti- gumiå angingeKissoK, kisiåne så- kutup ugperå, ugperå Gute atåtaK entortumik OKalugtOK. — sagdlusuissut någssåungitsoK, atarKingneKalune oKamivoK, kisi- åne angivatdlåKaoK, uvangame tuniussara sungeKaoK. ilumordlu- nga oKåsaguma uvanga navssåri- ngilara KanoK iliomigssara, kisiå- niuna ivdlit nangmineK ingilivit isumagssarsiaråt, tunissutiginiag- kat pissugssåungilara. — Kinuvigåvkit emera asassa- ra, narrugeKinago, sagdlusuissut inungnukautiguk inuit maKaissi- gavkit, kingumut uvavnut uter- Kuvdlugit ugperfigalunga! såkutup inusugtup tupigusug- dlune agssak sajugtoK issigå ing- minut isåusimassoK måssa nang- mineK sérKumiarniardlune sor- dlume Gute atåtaK åma séncumi- alersimassoK, måssa Gutiugaluar- dlune. — AtåtaK, såkutoK OKarpoK, såi- måinerssuangnut KujanaK, kisiå- ne — sagdlusuissutit sule tigumi- åinarsinåungiliuk sivikitsumik u- vangalo isumangnaitsumut inig- sserKålårdlunga? tåssame akeneat nunånipunga, Kanorme pissoKåsa- va akerKat tigussarigpåssuk! — ivdlit inujuartutit tåunato- KaK, Gutip nipå asangnigpalugtoK tutsiupoK, kisiånile såkutup ku- ngujugdlune niarKe magssitika- miuk Gute KimagusimavoK. apu- me sujornatungåne KaertartoK mångertoK kiserdliortoK ipoK sa- jukulugtuinarssuvdlunilo umate- rujugssuartut tigdlertutut. 32

x

Atuagagdliutit

Direkte link

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.