Atuagagdliutit - 31.01.1980, Blaðsíða 19

AG
emagagssat radiop
Ki'ngornerinik akugdlit
sumut pfssåpat?
»Kalaallit -nunaanni uranisiornissamut
akerliusut komitiiat«-a Risøme ilisimatup Ar-
ne Sørensenip Narssap erKåne uranisiorneK
P'vdlugo AG-me navsuiautå nåmagmgilå.
Debatten omkring uranudvindingen i Kvanefjeldet er i fuld gang. Her er en situation
fra brydningen af 5000 tons malm til et Risø-projekt.
Kalaallit-nunaanni urannisiorne-
ssarnut akerliusut komitiiat —
f^UAK, pilersineKarpoK Køben-
navnime uranimik atautsimérssu-
auteKarnerup 18.-20.10.1979-ime
P!ssup kingornatigut. komitiu-
V°K nålagkersuinikut sangmi-
Vlngmut ardlanutdlumt atåssute-
KangitsoK, kalåtdlitdlo inuiait
aunamik tåssanilo atortugssiag-
asautaussunik kisimik pigingnig-
tugssautipait, tamatumungalo
PeKatigititdlugo måkuninga su-
kaKarniarput,
. — silarssuit 3-åne 4-ånilo urani-
sJ°rnermik påsissat pivdlugit på-
aissutigssat ingerdlatemigdlugit
amanut tusagagssiaremigtåsav-
tamatumunga atatitdlugit
kfanisiornerup pingortitap Ka-
k°K-issusianut, inussusermut,
kultureKarnermut, nålagkersui-
kerrnut aningaussaKarnermutdlo
kngassutigut kingunerissagssai,
.. ~~ Kalåtdlit -nunåne uraneKar-
tlngnik misigssuinerit månamut i-
ngerdlåneKarérsut Kanon kingu-
keKarsimanerinik tusautigssat
‘-amanut tusardliutisavdlugit,
~v uranip ingerdlaterKigdlugo
atorneKartarneranik tamatumalo
Kan ok kinguneKartarneranik ka-
latdlit påsissutigssisavdlugit.
agdlautigissame uvane komitip
°Kalugtuariniarpai uranimik piai-
nerup ercagagssartainik uninga-
titsinermut tungatitdlugo pingor-
pitame aj ornartorsiutaulersartut
nait. pingårtumik Arne Sørense-
?*P Risømérsup AG-me 6.12.79-
lrne samumiussamine OKauseri-
Ssaisa ilait komitip OKauseKaute-
Karfigiumavai agdlagkamine tå-
ssane ilåtigut OKarpon uranimik
Piainerup emagagssartai Kuåner-
ssuit Kanitåne tatsime Taserme
urnngatitarineKarsinåusassut.
e»"Kagagssartat pi-
Pgortitamut tOKunar-
tumik imaKarnerat
Narssame uranimik piaissoKåsa-
galuarpat suliarinerane emagag-
ssångortugssat seKumårigdlui-
kartuput agtordlugit cementimut
erKainartut. Kuånerssuarne ing-
kunermingne tOKunartussunik
PkKarpoK, sagfiugagssardlo se-
KUgtemigsårneKarpat, kissagti-
ketcarpat kemikalianigdlo åssigi-
kgitsunik atortulerdlune suliari-
kenarpat Kularnångitsumik atå-
ssutenarfigissamingnit kangat-
dlaringnerulisåput taimalo avata-
kgissinut ajornånginerussumik
siaruartåsavdlutik. uramnaK fa-
Prikime pigssarsiarineKartitdlu-
80 toKunartugdlit tåuko ernagag-
ssaniginartarput. tamåkua imer-
jkut agtukunik navianartut tamå-
ko ilait kångartineKardlutik siå-
kiarsinåuput. ingmikut pingårtit-
olugit tainenarsinåuput uko pi-
kgasut radiop Kingornerinik pe-
Kartut thorium, radium åma ro-
oon. thorium sagfiugagssarrupoK
kranimit pingasoriåumik angner-
tussuseKardlune. radon silåinaup
akuisa ilagåt kigaitsoralårssuar-
kiik radiumimit pingoriartortar-
*-ok silåinartutdlo pissuseKarnine
Pivdlugo ungasigsorujugssuar-
kiut siåmarsinaussoK. piainermit
erKagagssångortut tamåko ra-
diop Kingornerinik peKartut
kræfteKalersitsissarput.
pingortitamut ajornartorsiu-
taussugssaK ingmikut angisuju-
ssok pilersineKåsaoK sagfiugag-
ssame uranigssaKarfingmltup
natriumfluoridip angnertOKissup
kingunerissånik (atuagagssiame
VARV-ime 1979-ime agdlautigi-
ssaK maligdlugo 400.000 tonsit
migssåne). Natriumfluorid avdla-
nit kångartilertorneKartarpoK pi-
ngortitarssuarmutdlo ajornångit-
dluinartumik siåmarsinauvdlune.
imermut inungmit imigagssau-
ssumut KanoK angnertutigissu-
mik akoKarnigssamik kigdligssa-
rititaK (literimut 1 mg) Narssap
kuane fluorideKarnikut angune-
KarérsimavoK. kisalo uranimik pi-
aivdlune erKagagssångorsima-
ssut sagfiugagssanik ulorianartu-
nik ardlalingnik akoKarput (sor-
dlo anerdlumik, kangnusangmik
cadmiumimigdlo). tamåko pingor-
titarssuarmut siåmåukångamik
nerssutinut naunernutdlo umå-
ssuseKartunut tOKunartussarput.
pingortitamut tOKunartussut
tamåko Kanon navianartigissu-
siånut aulajangissOssarpoK ako-
rineKartut toKunartugdlit sut,
Kanon iluseKardlutik Kanordlo
angnertussuseKardlutik avåmut
siaruariartortarnerat. Kuåner-
ssuarne uranisiornenåsanersoK
aitsåt ukiut ardlaKartut Kaning-
nerpåne taimatut pilerssårute-
Karnerup unigtineKarnigsså ilu-
agtingigpat — pingårtuvon pi-
ngortitamut tOKunartut tamåko
pivdlugit, Kanon siaruarneKar-
tarnerinik ana naussunut uma-
ssunutdlo KanoK suniuteKartar-
nerånik påsissutigssat erKordlui-
nartut sarKumiuneKarnigssåt.
manamit påsissutigssanik ki-
mitdlunit pineKarsinaussunik
sarKumiussineKarérsimassaria-
KaraluarpoK måkuninga imaKar-
tunik:
— thorium ama radium keml-
kut KanoK iluseKardlutik Kuåner-
ssuarne akoKataunersut atåssu-
taussutdlo tåuko Kanon kångaja-
tiginersut,
— radon akugineKartOK KanoK
angnertutiginersoK ama
— sagfiugagssat pingortita-
mut angnerpåmik navianautenar-
tut KanoK amerdlatiginerat (etd-
magtautiginerat) akunermingnit-
dlo KanoK kangajatigissuseKar-
nerat.
nautsorssdtigårput taimåitu-
nik misigssuineKarérsimassoK er-
Karsautigalugo augtitagssanik
piailernigssaK piailernenåsångit-
sordlunit pivdlugo aulajangernig-
ssan 1982-ime pissugssatut piler-
ssårutigineKarsimangmat, piu-
massarårputdlo misigssuinerit
tamåko KanoK inerneKarnere
piårnerpåmik tamanut tusardliu-
neKarnigssåt.
erKagagssångortug-
ssanut TaseK pJuku-
nartutineKartOK
erKagagssångortugssat tatsime
Taserme uningatitarineKarnig-
ssåinik pilerssårutit kingugdler-
pakut samumiuneKartut Arne
Sørensenimitdlo (AS) AG-ime tai-
neKartut 6.12.79-ime komitip o-
KauseKauteKarfigiumavai.
agdlautigineKartukut tåssuna
samumerpoK emagagssat radiop
Kingornerinik akugdlit piagag-
ssanit nalungerigkanit pissug-
ssat 42 mili. m3 migssiliusagait, i-
långuneKåsasimavdlutigdlo 28
miil. m3-t, piagagssanit migssi-
ngersutanit pissugssat. erKagag-
ssångortugssat (»tailings«) ataut-
simut katitdlugit tåssa 70 miil.
m3-usåput imalunit erKagagssat i-
merpalassungitsut tonsit 200 mil-
lioningajagdluinait. tåukununga
ilånguneKåsåput erKagagssat i-
merpalassut KanoK angnertutigi-
ssusinik sule naluneKartut. er-
sserKigsarneKåsaoK erKagagssat
imerpalassungitsut imerpalassut-
dlo tamarmik radiop Kingorneri-
nik penarnerat.
AS-p taivå erKagagssat ajor-
nartorsiutaunerat anigorneKarsi-
naussoK Tasiup ervngata »urani-
mik niomutigssiornerme atorne-
Karneratigut taimailerérpatdlo
emagagssat tatsimut ilineKarne-
ratigut«. atuartugssat ima isuma-
KalersineKarsinåuput sujug-
dlermik taseK imaerneKaratdlåsa-
ssok tauvalo emagagssat tatsi-
mik imiuneKåsavdlutik. tamåna
emortungilaK, tåssa uranimik
augtitagssarsiorneKalisagaluar-
pat taimåitulerivfiup imeK ator-
tuåsavå tamatumungalo peKa-
taussumik erKagagssarpagssua-
Kalisavdlune, mikinerpåmik ukiu-
mut 2,1 miil. m3-t, amalo uranig-
ssatut naluneKångitsut tåuko
27.000 tonsit kisimik piarneKå-
sagpata ukiut 20-t atunerine.
uvagut ima påsissaKarpugut
erKagagssat Taserme uningatita-
rineKarnigssåt tatsip ervnganik
agsut mingugtitsisassoK. taimåi-
tumik ervngup tåussuma avåmut
pingortitarssuarmut erKamimtu-
mut sérinera tamatuma naussui-
nut umassuinutdlo agsut malug-
tajassunut imåinåungitsunik ase-
rornartunik kinguneKartugssau-
vok — tåssalo tamatuminga pi-
ssuteKartumik ervngup emaga-
Karfiussumingånit avåmut séri-
nigsså pingitsornane akornuser-
neKartariaKardlune. nunane av-
dlane, sordlo USA-me emagka-
nut unlngatitsivigssanut taimai-
ngajagtunut tungatitdlugo ajor-
nartorsiutaussoK »nigorniardlu-
lo« imailiorneKarpoK, imeK tatsi-
mit ailarnikut Kangåtardlune pér-
neKartOK imermit tatsimut imiu-
neKartumit anginerutitdlugo.
Narssame taimailiorneKarsinåu-
ngilaK, tåssa Kanordlunit pisso-
Karaluartitdlugo imeK Tasiup
ervnganut ilångussorneKartoK i-
mermit ailarnikut pérneKartumit
mikinerpåmik tatdlimariardlune
anginerusangmat. tamatumunga
pissutauvOK tamåne silap KanoK-
issusianut tungassut, tåssa Ta-
siup Koruanut ukiup ingerdlane-
rane imeK nåkartoK 800-1000
mm-ungmat, ailarnikutdle Kangå-
tartOK ukiumut 200 mm-t migssi-
liuinardlugit. sapusiorneruvdlo
Kanordlunit portutigigaluartup a-
jornartorsiut tåuna ajugauvfigi-
sinåungilå pivfigssap sivisup i-
ngerdlanerane. tamatuma sania-
tigut ulorianauteKartutut issigår-
put augtitagssarsiornerup inger-
dlanerata nalåne imeK mingugti-
taussoK sagfiugagssalerinerme a-
tugagssaK emagagssatdlo piler-
ssårutigineKarunarmata inger-
dlåneKartåsassut augtitagssanik
ininguiaivfiup Tasiuvdlo akornå-
ne Narssap Kåruatigortitdlugit.
kajumigsårutigiumavarput a-
kissugssaussut tungånit ersser-
Kigsumik OKalugtuarineKåsassOK
emagkanut uningatitsivigssatut
månamut torKarneKarsimassut 5
akornåne KanoK pingårnerutit-
sivdlune tugdlerigsårineKarsima-
nersoK, ukussut: Narssap Korua-
ta kujåmut sivingarna, augtitag-
ssanik piaivfiup atorungnaerdlu-
go Kimagsimassortå, Kuåner-
ssuit avangnamut sivingarnat,
kangerdlup Sermiliup Kingua må-
nalo kingugdlerpåmik taseK Ta-
seK. isumaKarpugut tamåko tå-
ssaussut uningatitsivigssanik »i-
sumangnaitsunik« kinguneKå-
ngitsumik ujardlertuaraluarnerit
kingunerissait. AS agdlautigissa-
me nåneratigut ima OKarame:
»...KaKUgukutdlunit emarsautigi-
ngisåinarsimavarput Narssap
kuata imermut atornikumut kug-
figitinigsså KorKUvdlunit tailingi-
nut tomorsiviunigsså« erssemig-
sumik sagdluvoK. nalunaerusia-
me »Narssame uranigssarsiorner-
mik« imaKartume Kalatdlit-nunå-
nilo augtitagssanik uliamigdlo ni-
orKutigssiornerme pilersuivdlune
sulinigssaK sulissartutdlo KanoK
atorneKarnigssait pivdlugit Ka-
låtdlit-nunåta ministereKarfianit
suleKatigigsitaliat naidtertitane
agdlagsimavoK nautsorssutigine-
KardluinartOK emagagssat Kor-
Kume torKortarineKarnigssåt.
ugperisinåungingaj agparput
Tasermut ervngup nåkartup ailå-
ngordlunilo Kangåtartup akornå-
ne pissutsit taineKartut AS-p ili-
simåsångigpagit, taimåitumigdlo
OKauseKautå tåuna tåssautmar-
parput erKagkanut tungassumik
ajornartorsiutip anigorneKarsi-
maneranik takussutigssautitsi-
niaraluarneK.
emagkat Sermiliup Kinguane
torKOrtarineKarnigssånik piler-
ssårutaussumut tungatitdlugo
taimåitumik åminiuteKarnigssaK
tusagagssiarineKarsimassariaKå-
ngikaluarpordlunit, Greenexip
Marmorilingme »ingilime Kerner-
turne« aKerdlugssamik zinkigssa-
migdlo augtitagssarsiorfianit mi-
sigissat tåukuinautitdlugitdlunit
taimailiunginigssamik emarsau-
tigingnilersitsissariaKarput. a-
tuagagssiame VARV-ime 1979-
ime agdlautigissame Emil Søren-
sen OKarpoK radonimut tunga-
ssut ajornartorsiutaunerat imap
namanut inigssinikut »anigorne-
KartOK«. uvagut påsingningner-
put maligdlugo sujunersut tåuna
åmissutåungilaK, tåssauginardlu-
nile ajornartorsiunik imap Kåvata
atånut nutsinen/ igitsineK — åju-
nale naluneKångikaluartoK Nar-
ssarmiut uvdlumikut sujunigssa-
milo imamit minguitsumik ima-
milo umassunik pissaKartar-
nigssamit aulajangivfigineKar-
tugssaussut.
naggasiutdlugo sOKutiginar-
tugssauvoK emagagssat tatsi-
mut Tasermut iliomarneKarnig-
ssåt KanoK ilungersuneKartigalu-
ne ilisimatusarnikutdlo ineriar-
tortuinarnigssamik tatigingnig-
patdlårdlune pimorutdlugo påsi-
savdlugo, neriutigalugo — imaKa
kingusingnerussukut ingminut a-
kilersinaulerpat — atortugssali-
agssat avdlat emagkane uninga-
titanltut ilait atortorineKalersi-
naunerat.
Kulåne agdlautigineKartukut
samumerpoK emagkat ajornar-
torsiutaunerat anigorniardlugo
KanoK-iliusigssamik isumangnai-
kånersumik sule samumertOKar-
simångitsoK. isumaKarpugut år-
Kissutigssanik taimåitunik peKå-
ngitsoK, ilåtigut matuminga pi-
ssuteKartumik, erKagkat sujunig-
ssame ukiune tusintilingne amer-
dlasune navianartujuartug-
ssaungmata.
Kalaallit nunaanni uranisiornis-
samut akerliusut komitiiat KU-
AK,
Løvstræde 6,
1152 København K.
Til Salg
Black Prince 23 Shetland — Årgang maj 1979 — med 225
HK Volvo Penta benzin.
Udstyr: VHF radio — kompas — Trim-flaps
Pris kr. 115.000.- meget velholdt.
Henvendelse Jens Chr. Kleist
tlf. 3 81 46, 3920 Julianehåb.
Hus sælges
Beliggende Inspektørbakken 11, Godthåb. Enfamiliehus på
130 m2 med centralvarme og indlagt vand. Ejendommen er
veludstyret og komfortabelt indrettet, ikke kloakeret.
Prisforlangende kr. 640.000.-
Henvendelse hverdage 8.00-17.00, tlf. 2 13 85, Niels Sten-
der
19