Atuagagdliutit

Årgang
Eksemplar

Atuagagdliutit - 11.08.1982, Side 31

Atuagagdliutit - 11.08.1982, Side 31
Veritas-ip immikkoortortaqarfianut cheftuvoq. ^ ‘"l,kkoortortaqarfiup taassuma Kalaallit Nunaat tamaat isumagisaraa. det ^,anS er stationschef for Norske Veritas i Nuuk. Stationen dækker hele Stønlandske område. Klassilersuinermut allagartaq uppemarsaat — Aalisariu- unuttaaq naleqquttuugaluaq Uctgut tamatigut nakerisarsiortuunngilagut, Nuummi Det ^°hske Veritas’ip immikkoortortaqarfianut pisortaasoq Bjarne an8 AG-p aalisartunut atuagassiaanut oqarpoq Jfariutit klassilersortiss SUafn^UnnerUa 'ma^ullnn''t "etulii S^atHli Wikigaluilluunniit klassilersor- klassilersortissagaanni S(J ——v.ua imaluunniit umiar- - rnk assartuutinik klassilersuisar- pissusissamisoortigiva? Kili- tinn-11 m*k'galiiilliiiinniit klassilersor- itia ls.saat pisariaqarsorinarpoq, aam- -J angallataatillit arlaqartut taa- sm lorta*ers'mapput. Tamanna pis- n aav°q klassilersuisartoqatigiit Det ij, ke Veritas ukioq ataasingajak k(""a s'oqqulIugu Nuummi immik- riortaqarfeqalemeranut. tis Uatsinnut - soorunami - qularu- aa^anngilaq pissutissaqarluarmat nj ma aalisariutit klassilersortittar- stationschef Bjarne Bang 0 P Aalisartunut atugassiaanut Stiis *30C*' P'nEaartuuvor'u klassiler- pileartoclatigiit angallatitaarniartunut ^^njteqaannalernerannili akuli- tarlrnissaat- - Ilami umiarsuaq titar- taa Ugy aallartinneqaannartorli peqa- ariaqaraluarpugut. C anaamut nakkutilliineq qa^Ss^ersuisartoqatigiit attavigine- aani 3 um'arsuarn'k titartaasartup nea urn'arsualiorfiup attavigi- nSn^neianUt Peclat'gttillugu, qular- tita lneclartarPoq umiarsuartaassap linn‘ 'garta' immikkut paasisimasa- . lliakuersaarneqassasut- gjj., ^miarsuit klassilersuisartoqati- gut °0rl'nneQartartut amerlassusiisi- SlJ Pfasinarpoq uagut allaat umiar- rilk titartaacarfumiit micilittacra- qarnen klassilersuisartoqatigiinnit nakkutigi- neqarluni sananeqarpat, Bjarne Bang oqarpoq. Um; titartaasartumiit misilittaga- Pjussuusugut. Sa -tarsuup maannakkut piuma- saa ataasunut naapertuulluinnamis- suarm r ^t’®kl'artarParput’' ^m'ar" stiti i ^uarisuriaarinninnerput pis- Usufagu aningaasalersuutissat pivi- tlavnn8°rnissaannut immikkut qular- ta^^qqasiisiiusarpugut, taamatut- nissU s.'liimmasiisarfeqatigiikkoor- q oqinnerulersarpoq, umiarsuaq Umiiartoqartillugu misissuisarneq Umiarsuaq inerluni singinneqareer- pat, aammalu ajutoortoqariataassap- pat kiisalu umiiarneqassappat klassi- lersuisartoqatigiit pisussaapput iluar- saanissaq innersuussutigissallugu. Assersuutigilluarsinnaavarput KGH’p assartuutaa imarpikkoortaat »Magnus Jensen«, Norske Veri- tas’imi klassilersugaasoq. Bjarne Bang iluarsaanerugallartunik akuer- sissuteqaqqaartussaavoq umiarsuaq imarpikkut kaliUugu Aalborgiliaan- neqalersinnagu. »Magnus Jensen« privatimit pigi- neqarsimasuuppat taamalu sillimma- siisarfeqatigiinni aamma sillimmasi- gaasimalluni, aamma sillimmasiisar- fiup umiiarnikumik angallassinissami ajutooriataarnissaq aningaasaliiffigi- umallugu taamatut akuersisitseq- qaassagaluarpoq. Umiarsuaq ajutoorsimanngikkalu- artorluunniit tamakkiisumik misissu- ineqartarpoq. Umiarsuup immik- koortualui assigiinngitsut klassilersui- sartoqatigiinnit misissorneqartarput piffissaliunneqartut aalajangersima- sumik killilikkat ingerlaneranni iluar- sagassaqarpallu taakku iluarsarnis- saat innersuussutigineqartarpoq. - Naatsumik oqaatigalugu klassi- lersuisartoqatigiit isumannaallisartar- paat umiarsuup sapinngisamik pit- saanerpaamik umiartuutigiuminartu- arnissaa, Bjarne Bang oqarpoq. Qanoq akeqarpa? Bjarne Bang aperaarput taamatut sullissineq qanoq akeqarnersoq, as- sersuutitullu kilisaat 300 bruttoregi- stertonsilik Kalaallit Nunaanni pigi- neqareersoq toqqarsimavarput. Ukiut sisamakkaarlugit tamakkii- sumik misissuineqartarmat ukiut si- samat piffissaritillugit toqqaasimavu- gut, umiarsuullu taamaattup isuma- gineqamera maani 32.000 kruune- qarpoq. Tassa ukiumut 8.000 kruuni- nik aningaasartuuteqamissamut naa- pertuuttoq. Taakkununnga soorunami immik- kut ittumik aningaasartuutissat ilann- gunneqassapput, umiarsuaq ajunaar- nikkut aseruatitersimappat imaluun- niit pilersaarutigineqartuniit akulikin- nersusunik misissorneqartariaqarsi- mappat. p. Klassecertifikat — Også en god ide for fiskefartøjer — Vi er i alle tilfælde den uvildige tredjepart, siger chefen for Det norske Veritas’ station i Nuuk, Bjarne Bang til AGs fiskeriavis Er det en luksus at lade et fiskeskib klasse, eller burde det være lige så naturligt, som det er, at et fragt- skib er klasset? Meget tyder på, at det faktisk er en god ide også at la- de forholdsvis små trawlere klasse, og der er da efterhånden blandt skibsejere også ved at være tradi- tion. Denne tradition er en af grundene til, at klasseselskabet Det norske Veritas for omtrent et års tid siden slog sig ned med stati- on i Nuuk. — For os er der — naturligvis — ingen tvivl om, at der er gode grunde til også at lade fiskeskibe klasse, siger statinschef Bjarne Bang til AGs Fis- keriavis. — Og det er vigtigt, at klas- seselskabet kommer ind allerede på det tidspunkt, hvor planerne om ny- erhvervelsen af et skib bliver født. — Faktisk skal vi være med fra det øjeblik, hvor den første streg trækkes på tegningen. Byggetilsyn Kontakter man et klasseselskab, sam- tidig med at man tager kontakt med konstruktør og skibsværft, har man sikkerhed for, at tegningerne til det nye skib bliver godkendt af eksperter. — Med det antal skibe, der går gennem et klasseselskab, er det klart, at vi har langt større erfaring end selv den mest drevne skibskonstruktør. — Vi vil altså påse, at skibet kon- strueres til at opfylde de aktuelle krav optimalt. — Vi er en ekstra garanti for, at finansieringen klapper, fordi vi siger god for skibet, og ligeledes er vejen gennem forsikringsselskaberne gjort lettere, når et skib bygges under tilsyn af et klasseselskab, siger Bjarne Bang. Havarisyn Når skibet så er kommet i vandet, og hvis uheldet skulle være ude, og de opstår havari, er det klasseselskabet, der giver anvisning om reparationen. Et klassisk eksempel er KGHs at- lantafragtskib »Magnus Jensen«, der er klasset i Det norske Veritas. Det var Bjarne Bang, der skulle sige god for de foreløbige reparationer, inden skibet måtte bugseres over Atlanten til Aalborg. Flavde »Magnus Jensen« været et privatejet skib og dermed også for- sikret i et forsikringselskab, ville for- sikringen også have krævet denne godkendelse for at dække risikoen ved overfarten af havaristen. Men der gennemføres også hoved- syn, selv om skibet ikke har været ude for havari. De forskellige dele af skibet bliver af klasseselskabet under- søgt inden for bestemte tidsfrister, og der gives anvisning på udbedringer. — Kort sagt sikrer klasseselskabet, at skibet altid er i optimal sødygtig stand, siger Bjarne Bang. Hvad koster det? Vi spurgte Bjarne Bang, hvad denne service koster, og som eksempel valg- te vi en eksisterende grønlandsk traw- ler på 300 bruttoregistertons. Da hovedsynene sker med fire års mellemrum, valgte vi en periode på netop fireår, og prisen for det aktuel- le skib er her 32.000 kroner. Det sva- rer til en årlig udgift på 8.000 kroner. Dertil kommer så selvfølgelig eks- traordinære udgifter, dersom skibet lider havari eller på anden må skal ti- ere til syn end planlagt. p. Det norske Veritas Nu også i GRØNLAND Augo Lyngesvej 8 Postbox 440 DK-3900 Godthåb Tlf. 233 08 . Telex 90643 AULISARNERMIT/FISKERIAVIS 31

x

Atuagagdliutit

Direkte link

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.