Fróðskaparrit - 01.01.1956, Qupperneq 29

Fróðskaparrit - 01.01.1956, Qupperneq 29
Tuberklarnir í Føroyum í 19. og 20. øld 37 Okkum má tí nú loksins vera loyvt aftaná tær her gjørdu kanningarnar at halda sum toluliga væl prógvað: Tey kunn* gjørdu tølini fyri tuberkladeyðan í Føroyum upp til 1900 mugu hækkast við umleið 10 °/o. Frá aldarskiftinum til upp í 1920=uni mugu tey hækkast við umleið JJ°/o, men frá stutt undan 1930 til dagin í dag eru tey ætlandi so bein, sum gjørligt er at fáa tílík tøl. b. Nýsjúk av tuberklum. Nógv verri eru vit staddir, tá vit nú skulu royna at meta um, hvussu álítandi tølini viðvíkjandi fráboðaðum tuberklasjúkum á lívi, tey nýfráboðaðu, kunnu ætlast at vera. Vit eiga her einki tilfar, ongar særkanningar av smærri økjum, at miða okkum eftir. Vit kenna tíverri í stórum á okkum, at hesi tøl eru ógvuliga hál um at halda, hagfrøð* isliga ótrygg, ja, kanska í summum førum beinleiðis vilb leiðandi. Ivingasamt man vera, um tey megna at geva okk* um hylling á, hvussu gongdin hevur verið í tuberklunum her á landi ta fyrstu fjórðingsøldina ið hvussu er aftaná 1900, um sjúkan hevur verið minkandi, hevur vundið uppá seg ella kanska hevur staðið við. Til at døma um hetta, verður í fyrsta lagi neyðugt at kanna, hvat læknarnir tá á døgum sjálvir hava hildið og viðmerkt í heilsulagslýsingamar. Taka vit læknan í Vestmanna undan, har hann í 1899 sigur, at lungnatuberklarnir eru í minkan og tað eina mest ti, at sjúkan í flestum førum ger so skjótt av við sjúklingin, at smittuvandin hvørvir, so fáa vit varhugan av, at teir flestu heldur halda hana vinda uppá seg, tó teir kanska ikki siga tað bart út. í 1902 verður tikið til, at ivaleyst bera tey vaxandi deyðatølini meiri prógv um, at sjúkuavgerðimar verða tryggari, enn at sjúkan nú gongur meiri víða. í 1904 verður sagt, at tuberklarnir so avgjørt mugu haldast at vinda meira og meira uppá seg, fyri tað mesta ganga teir sum smáar staðarfestar farsóttir víða um í bygdunum. 1905 sigst, at tuberklarnir støðugt tykjast at vinda uppá seg, hóast hin mikli óttin fyri sjúkuni, sum nú er vanligur millum fólk, man vera ein atvoldin til, at so nógv nýsjúk verða fráboðað. Umframt
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168

x

Fróðskaparrit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Fróðskaparrit
https://timarit.is/publication/15

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.