Atuagagdliutit - 18.06.1953, Blaðsíða 9

nr. 13
ATUAGAGDLIUTIT GRØNLANDSPOSTEN
217
juligtaissoK Klaus Lynge savssarpoK: uvdlume
nagdliutorsiorparput inatsisit tungaviussut nutar-
terneKardlutik danskinit akuerssissutigineKarsima-
ssut kungimit atsiorneKarnerat. inatsisit tåuko ma-
ligdlugit nunarput 1721-mit nunasiausimagaluartoif
Danmarkimut ilångutitauvoK. nunasiatut pineKar-
simanerput nunat avdlat nunasiaKartarnerat sanig-
dliutisaguvtigo okartariaKarpugut ukiune 232-ne
Danmarkimit anånatut pinekartuarsimassugut, sor-
dlo anånap Kitorname ajungekutigsså angnerulita-
rå, taimatut Danmarkimit perorsarneKarsimavugut,
uvdlumilo tåssa danskit avdlat pisinautitauvfé kisa
angusimavavut. inuiait avdlanertat Kavsit uvdlume
pineKarnerat erKarsautigiguvtigo ajungitsutisiarput
angisorujugssuvoK, pingitsailissaussutut inusimå-
ngisåinaravta påserKigsårsinaunago ajungitsutip
angissusia. Kularutigissagssåungitsumigdle ukiut
ingerdlanerisa påsitikiartorumårpåt nåmagtumigdlo
Kujåssutigisinångortisavdlugo. sunalunit ajungit-
sorsiaK akeKångitsumik pineK ajornaKaoK, taimåi-
tumik ajiingitsorsiarput akeKartineKartariaKarpoK,
inup pingitsailissaunane inunermik ajiingitsumik
ingerdlåssiniåsagune pingitsorsmåungisånik, tåssa
akissugssåussusermik misiginermik. neriugpunga
kigsardlungalo uvagutaoK kalåtdlit akissugssåussu-
scKardlunc inuneK påsiartusagigput, inuit akissug-
ssåussutsimik misigissaKarsimångitsut pingitsaili-
ssaunane inunerup ajungissusia påsivdluarsinau-
ssångingmåssuk. Danmark nunaugame pukitsoK
amigautigissarungnarsivai KaKat aputiligssuit. må-
na ikinårnagit pigilerpai, taimalo Danmark nunau-
lerpoK alianaitsungårtoK Kanalik orjrigpagssuaKar-
dlunilo nunaminit naggorigsumit inungminik inuv-
dluartitsissoK. uvdlume uvdlou Danmarkimut kalåt-
dlitdlo nunanut angisoK KanortoK inuiaKatigissut-
sivtinut inerlkiartornerulernigssamut atugarigsår-
nerulernigssamutdlo avKutaule. Danmark kalåtdlit-
dlo nunåt atåtuinardlit.
ManitsoK
grundlovitårneK Manitsume nagdliiitorsiutigi-
neiiarpoK uvdloKerKa erKordlugo Kamutiligtarnikut,
kingornatigutdlo kommunalbestyrelse ingmikut
KaerKussanik katerssutititsivoK. uvalikut mérKal
mamakujugtorsiput, inersimassutdlo atuarfingme
katerssortarfingmilo kavfisutineKardlutik. kavfisu-
nerme kommunalbestyrelsimut sujuligtaissoK ajo-
KiuneK Karl Heilmann ilåtigut ima oKausenarpoK:
„atarKinartorssup kungip Frederik Kulingiluåta nu-
navtinut soKutigingnissusia tamavta nalungilarput,
Kularutigissagssåungilardlo kungip kalåtdlit nunå-
nut kalåtdlinutdlo soKutigingningnera sule angne-
rulisassoK kalåtdlit nunåta Danmarkimut ilagititau-
lerneratigut. månåkut neriutigilerérparput klinge
nulialo kungigssaK prinsesse Margrethe ilagalugo
nunarput tikerårKigkumåråt. Kularutigingilara kli-
nge Kujaniangårnermik misigisimåsassoK grundlo-
vitåK atsioramiuk, taimalo kalåtdlit nunåt nåla-
gauvfingminut ilångutdlugo, ilisimagavtigume ka-
låtdlit asagai ånaiumanagitdlo.
uvdlumikut angussaK pivdlugo danskil nålag-
kersuissue inuiaitdlo danskit Kutsavigiumavavut
påsingnigdlutik uvagut kalåtdlit tunissumik ang-
nertumik tunisimangmatigut".
grundlovisiorneK katerssortarfingme Kilangner-
mik naggaserneKarpoK.
Ausiail
Ausiangne uvdloKerKa erKordlugo liamutile-
itarfingme katerssuneKarpoK KamutilitorKatdlo ivå-
ngortårtineKardlutik. landsrådimut ilaussortaK Fre-
derik Lynge oKålungnermine grundlovitåme ])issui-
sit åssigingitsut kalåtdlit nunanut tungåssuteKartut
naitsumik erKartorpai, tikuarniardlugulo kalåtdlit
nunåta danskit nålagauvfiåne naligititaulernera ima
isumanåsassoK kalåtdlit danskit nålagauvfiåne
inugtaussut avdlat jiissagssaisa åssinginik pissag-
ssaKalisavdlutik, kisiånile ama uvdlut aggersut pi-
ssugssåussuseKarfingnik nutånik s. i. akilerårutinik
nagsataKarnigssåt ilimagissariaKarpoK. danskit nå-
lagauvfiåne naligititaulerneK ima isumaicångilaK
inuiagtut isumagissavut, jiissutsivut oKautsivutdlu-
nit ånåisagivut, kisiånile-una akerdlianik aitsåt ilua-
mik inerisimanerujartornialisassugut Danmarkip
nunataine avdlanitut angiimaniardlugit unangmi-
niardlugitdlo. Frederik Lyngep oKautsine nagga-
serdlugit atarKinartorssuak kunge kisalo Danmark
kalåtdlitdlo nunåt liurrårtutigitipai.
I I