Atuagagdliutit

Ukioqatigiit

Atuagagdliutit - 01.05.1967, Qupperneq 27

Atuagagdliutit - 01.05.1967, Qupperneq 27
Et land i udvikling Republikken Mali er det tidligere Fransk Sudan, der i 1959 sluttede sig sammen med Senegal i Malik- føderationen, men allerede det følgende år blev pro- klameret som selvstændig stat under ledelse af Mo- dibo Keita, der stadig er landets præsident. Mali lig- ger i Vestafrika, men har ingen kyststrækning. I 1961 indledte republikken et samarbejde med Sovjetunio- nen og Den kinesiske Folkerepublik. Året efter påtog Frankrig sig at yde økonomisk støtte til landets fem- årsplan. Da Mali blev en fri stat, var 95 pct. af befolkningen analfabeter, og mange er stadig ude af stand til at læse eller skrive. Derfor er en scene som denne gan- ske almindelig i Mali: Uden for et posthus sidder en offentlig skriver, der skriver breve for folk, eller op- læser breve, som ikke-læsekyndige har modtaget. nuna ineriartortoK kungitsflvfik Mali téssauvoK sujornatigut Fransk Sudan 1959-ime Senegal pexatigalugo atautsimårdlutik nå- lagauvflngortut, kisiåne åipågulnartoK ingmikut nå- lagauvflngortlneKarpoK sujulerssortigalugo Modibo Keits sule nuname præsidentiujuartoK. Mali Afrikap kitåtungånlpoK kisiåne sinerissamut atanane. 1961-ime kungitsQvfiup suleKatigilerpai Sovjetunionen åma Den kinesiske Folkerepublik, åipåguane Frankrigip ani- ngaussatigut tapersersulerpå nuname ukiune 5-ine pi- lerssårusiaK. Mali ingmikut nålagauvfingormat inuisa 95 %-é ag- dlagsinaunatigdlo atuarslnåungitdlat, sulilo amerdla- Kaut atuarslnaunatigdlo agdlagsinåungitsut. taimai- tumik Mali-me takussagssat imåitut takugssauvdlulnar- put: agdlagkerissarfiup silatånlpoK agdlagtartoK nåla- gauvfingme atorfilik inungnik agdlåussissoK imalOntt agdlagkanik atuarsfnåungitsup agdlagarsiainik atuvfå- ssissoK. USA-me socialistit sujumukartut kommunistit partiat sujuariangatsiarsimassoK, kisiåne kommu- nistiuneK navianauteKartuartoK USA-me socialisme nålagkersuinikut ingerdldneuartoic arritsumik sujuariar- torussårpok. sorssungnerssuak sujugdleK sujorxutdlugo sorteusaitsumik maler- ssuissarnertigut autdlarternårnermine aserordluinarsimagaluarpotc, 1960-ikut- autdlartisimalernerdne senator McCarthy-p sukangnenissumik piainiarne- ftnut pigdliutausimavoK. sule nålagkersuinermut tungassutigut suniuteKartutut OK&utigineKarsinåungikaluarpoK, kisiåne USA-me kommunistit partiata aussax nalunaerutigisimavå ukiup atautsip ing er dianer ane ilaussortat 2000-nik, tåssa 20 procentimik, amerdleriarsimassut. ilaussortat måna 12.000-iuput. Prsesidentimut Kinigagssångorti- toKåsassoK „augpalugtumik“ ,,1968-ime præsidentigssamik Kiner- sinerme kommunistiussumik Kinigag- ssangortitaKåsaugut,“ taima OKarpoK Partip sujuligtaissua, Gus Hall, par- t'P ukiumortumik New York-ime a- tautsimérssuarnerane. isuma tåuna KularutigineKångilaK, kisiåne åma KularutigineKångivigpoK Kinigagsså- PgortitugssaK tåuna Kinigaunaviångit- uluinartoK. kommunistit partiata pingårtitoru- lugssuvå ilaussortångordlåt 2000-it /a-é 17-it åma 30-t akornåne ukioKar- rnata. — „inusugtut ilauss'ortångorar- tut pingårtumik tåssauneruput ilini- artut,“ taima OKarpoK sujuligtaissoK. j’tamåna malungnautitut neriunartu- lut isumaKarfigårput inusungnerussut akornåne tapersersugaunerput agdli- artormat.“ »The United States’ Communist Rarty“-p ilaussortaisa 5 procentiat i- nordlugo negeriuput. negererpagssuit Partimut ilaussortaujungnaersimåput avdlanutdlo venstr'e-ussunut ilaussor- aulersimavdlutik. ilait Kernertormiut Palagkersuinikut ingerdlatariniagåi- r>ut socialisme-mut tungassorujugssu- ^rnik sujunertarissaKartunut, åmale amip Kalipautå pivdlugo aperKutinik Pingårtitsissunut, ilångutarsimåput. »Kernertumik ameKardlune USA- •PjneK artornaraluaKaoK, kisiåne 100- i'aumik artornarnerussarpoK Kemer- tumik ameKardlune „augpalugtugåine" (kommunist), taima OKarpoK kommu- Pistit partiata New York-ime ingmi- ortoKarfiane ilaussortat ilåt, Jimmy Elliott, Kanigtukut Sovjetunion-ime ’kerårsimassoK. — „negerit amerdla- Perssait peKatigigfingne socialistisk- ^ussune Kernertunik amilingnik amer- lanerussunik ilaussortaKartune ta- Persersugauvdluarnerussarput," taima °karpoK mr. Elliott negeriussoK. sualugtajårniat akerdlerigait aussaK New York-ime partip ataut- simérssuarnerane atautsiméKataussut 1000 sivnigdlit OKauseKauteKarsimå- put akerdleralugit sualugtajårniarpat- dlåt ilait, sordlo „Ungdom mod krig og Fascisme11, „Ung socialistisk allian- ce", åma „2. majbevægelsen", tåuko sorssungnermut tungassunik sujuner- tarissaKarput Viet Cong-it erfalassuå- nik nagsardlutik Vietnam-ime sor- ssungnermut akerdliuniardlutik i- ngerdlaortunut ilaussardlutik piuma- ssaralugulo socialismep månåkut i- tulernigsså. „socialisme-p måna atulernigssånik norKaissut tåuko ungåinaK issiginer- mikut atautsimordlune anguniagaK i- luaKuserneruinarpåt," taima OKarpoK Gus Hall. taimåitoK Amerikame kommunistit partiata peKatigigfit avdlat venstre- ussut, ilait tusinterpålungnik ilaussor- tagdlit angnertunerussumik suleKati- giniarssarait. angnerssaråt „Student Non-Violent Coordination Cimmittes" inugtaussut pisinautitaimerånut tu- ngassut pivdlugit kåtuvfiuvdlune aut- alartisimagaluartOK, kingornale nå- lagkersuinermut tungassutigut ven- stre-nut Kanigdliartuinarsimavdlune, ama „The W. E. B. Dubois Club of America", ilaussortaisa amerdlaner- ssait negeriussut socialisme-mik ilu- ngersussinertik inugtaussut pisinau- titaunerat pivdlugo pingårtitsiner- mingnut atatitdlugo ingerdlatitsissut. „Student For a Democratic Society" ilaussortaKarneruvoK inusugtunit ili- niagaKarnermingnut atatitdlugo tang- mårsimavfingmitartunit åmalo inu- sugtunit atuarfingmingnut atassumik nerissaKartitauvdlutigdlo ineKartitau- ssunit. gruppit tåuko suliniardluarto- rujugssuput Vietnam-ime sorssung- nermut akerdliuvdlutik takutitsissar- tut akornine avatåinilo. 1 socialistit 3 millionit? Amerikame kommunistit partiat i- sumaKarpoK amerikamiut inusugtut socialisme-mik pingårtitsissut, kåtuv- fingnut ilaussortaussut imalunit ilau- ssortåungitsut, 100.000 sivnersimagait. nalunaerume isumaKartoKarpoK iking- nerpåmik iliniartut 2 millionit peKa- taussarsimassut USA-p Vietnam-ime ingerdlatsineranik akerdliussut kater- ssorsimatitagåinut, åmalo ikingnerpå- mik inusugtut avdlat 1 millonit Viet- nam-imut akerdliuniarnerne avdlane peKataussarsimassut. kisalo utoncau- nerussut (30 sivnerdlugit ukiugdlit) 100.000-erpagssuit inusugtut tåuko 3 millioniussut isumaKatigissarsimavait, taima OKauseicarpoK kommunistit par- tiat. måssa Amerikame kommunistit so- cialistitdlo avdlat ilaussortait amer- dliartungåtsiaraluartut Kanigtukutdlo tapersersorneKamermikut nålagker- suinermutdlo tungåssuteKartutigut angnertumik ajugausimagaluartut, tå- ssa konservativit kommunistit inat- sisinut akerdliussutut OKautigineKar- Kugaluardlugit iluagtitsingitsormata, taimåitoK USA-me kommunistiuneK sule navianarpoK — timikutaoK. New Yorkime socialistit ilait kon- servativit peKatigigfinut ilaussortanit unatarneKarsimdput, xdumatitdlo ar- dlalinguit matuma sujornatigut New Yorkime navssårinenarsimavoK peteu- tigssausivigssuax højreussut sualugta- jårniat pigissåt, tdukume pilerssårute- Karsimagaluarmata kommunistit so- cialistitdlo New Yorkime ernånilo na- jortagait tcaertiniardlugit. nålagauvfigssuartut FN ingerdlatsivoK piumåssuscK amigautåungikaluartoK piginåussutsit sule ami- gautåuput atautsimitarnerit 21-gssåne jutdle sujorKutitsiardlugo inerneKartune FN- ip generalforsamlingiata inuit amimi- kut Kalipautait pivdlugit åssigingisit- sivdlune Sydafrikap nålagkersuiner- mik ingerdlatsinera agssuardliuteKar- figerKigpå inungnut pinerdlugtulior- nerunerardlugo. ersserKigsarneKarKig- simavoK nuname pissutsit erKigsine- Karnermut årdlerinartorsiortitsissu- ssut. generalforsamlingip ajussårutigi- nartipå Sydafrikap niuveKatigissaisa pissuserissåt, ilaussortatdlo kajumig- sårdlugit isumangnaitdlisainiaKatigit aperKume tamatumane aulajangigait maleruarKuvdlugit, tåssa Sydafrika niuveKatigiungnaerKuvdlugo. FN-ip isumangnaitdlisainiaKatigig- fiata aulajangerpå Rhodesiame „nå- lagkersuissut inatsisit uniordlugit pi- ssut åmivdlo Kalipautånik sualugu- ssivdlutik pingårtitsissut" pingitsaili- ssutinik iliuseKarfigineKarKuvdluglt. nunat ilaussortaussut tamarmik per- KuneKarput Rhodesiamit måko pisia- rinavérsårKuvdlugit, asbest, savimi- nigssat, chrom, saviminiliagssat, sukut, tupat, kångusak, neicit, neKinik nior- Kutigssiat, åmitdlo tamalåt. kisalo nu- nat ilaussortat kajumigsårneKarput oliemik oliemigdlo niorKutigssiat Rho- desiamut pisiaritineKartartut unigter- Kuvdlugit. Rhodesiame pissutsit OKau- tigineKarsimåput „nunat tamalåt er- Kigsisimanerånut isumangnåissusiå- nutdlo årdlerinartorsiortitsissut." atautsimitarnerne tåukunane ag- ssuardliutigineKarputaoK nunat iluåne pissutsinut akuliuniartamerit sugalu- artutdlunit. nunat tamarmik kajumig- såmeKarput såkulersordlutik akuliu- navérsårtarKuvdlugit, aseruiniutau- ssunik suliniartarKunagit, nåkigtait- suliorniartarKunagit imalunit akuliu- niartarKunagit sujunertaralugo åntig- ssussinerup atorneKartup avdlångorti- neKarnigsså imalunit nunap avdlap nangmineK ilumine erKigsivitdliorne- ranut akuliunavérsåncuvdlugit. årKigssussinermut atorneKartumut ilioriauseKarneK sordlo niuveKatiging- nigkungnaernertut itOK nunap avdlap iluane pissutsinut akuliunertut tåingit- sorneKarsinaugunångilaK. Nålagauvfit peKatigit nålagkersuinermik taima ingminut akerdlerigtigissumik inger- dlatsinerat pissarpoK navsuiaissarnerit ikiortigalugit. Sydafrikame Rhodesia- milo pissutsit OKautigineKarput nunat tamalåt endgsisimanerånut isumang- naitdlisainerånutdlo årdlerinartorsior- titsissut. inatsiseKarnermut tiingassu- Glæd Dem selv og andre med et Anthon Berg Marcipanbrød - den rene marcipan med den fine chokolade - fornemste danske mærke ... ANTHON BERG Anthon Berg Marcipanbrød ilingnut avdlanutdlo mamarssautigitiguk — marcipan avdlamik akoicångitsoK sukulåtivingmik KagdligaK — danskit sukulåtiliaisa pitsaunerssåt ... L- - - tigut silatusåriatdlarKingnerit isser- torsinåungilåt FN sule ikiutigssaKå- ngitsoK nålagauvfingnut mingnerussu- nut nålagauvfigssuit pissauniligssuit ingerdlatsissarneråtut iliusavdlune, kisiåne taimaisiornigssamut piumå- ssuseK amigautåungikaluarpoK. isumaKatigingneKarsinauvoK Rhode- siame Sydafrikamilo åmip Kalipautå pivdlugo åssigingisitsivdlune inger- dlatsineK taimaitineKartariaKartoK. ki- siåne FN oKauseKauteKarsimangmat nålagauvfit avdlat ilumingne pissuse- rissåinut avdlat akuliunavérsårtar- Kuvdlugit nåpertuivdluarnivingmut nalunaerKutaussutut FN issigineKar- tuåinarsinåungilaK. nunat ilaussortaussut amerdlaner- ssdinit pingitsailissauvdlune FN pi- ssaunermik ingerdlatsilersimavoK av- dlatut ajornartumik nålagauvfit mi- kissut ajoKuserdlugit. iner iar torner - milc tamatuminga sujuarsaissunut Danmark ilauvoK, ingerdlautsivdlo tamatuma silarssuarme nålagkersui- nermut tungassutigut peKatigig sitår - tunut FN sdkulersikalugtuindsavå. RECORD SKRAA holder smagen længere! 3-delt tf record ^ |?L SKRAA 1 y^BRØORBRA^ sukulugssaK pitsaoKatexångitaoK Kivdldlugtumik pulik avdlanit. mardloriåumik ivseKarneruvoK tuimaitumigdlo* sivisunerujugssuarmik ' siisungneKartardlune. BRØDR. BRAUN Danmarkime sukulugssaliorfit angnersåt .27

x

Atuagagdliutit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.