Atuagagdliutit - 03.02.1982, Blaðsíða 43

Oqallinneq / Debat
ttunarput uvagutdlo
Kangånit
Uvdluvtinilo
aussåkut Kaumanera sivisussa-
Ka°K uniikutdlo Kaumanertussa-
Ka°K. tårsisaerneratame naleror-
Slmavå.
Jane unulersoK pingortitaK si-
arssuaK alianåipatdlåKingmat
at>narput alianaei<issoK pingorti-
arssuardlo misigssorujorutigalu-
anérujusavdlunga silåinarig-
sUmigdlo najussuiumavdlunga
aaivunga.
. suJugdlermik KåKånguamit
'‘•'lukarpunga igdloKarfik inoKa-
1s®°k avKUsårdlugo nungup tu-
Sanut ingerdlavunga. sujugdler-
ik igdlorssup saniatigulerama
akuvåka sujulivta Kangauneru-
ss°k iluaKUtigalugit atortoralu-
feJdlo inuniarnermingne pingit-
°rsinåungisait.
•ngerdlarKigkamalo nungup tu-
ganut sigssap Kulånut Kaersu-
at ingipunga. avåmutdlo Kivia-
.ftia avativne avatangissika issi-
gjagnålerpåka. erKarsautimalo
aiorpagssuarnit kalålenativta
°rtagåinut angatdlavigissarta-
°ainutdlo emaisitutut misigissa-
alersipanga, sordlo måko:
t?gatdlatit sukasuliat sukaiialu-
ingerdlaiiåtårtut, ilulissatdlo
dlaKångitsunguit sarfamit ano-
dn-tdlo ingerdlatineKartut. anor-
uarmatdlo anorivdlo maliarssu-
^ lt serpaligartineKardlutik tivsu-
a*'Ussårtut issigingnålerpåka.
^ussamalo erKarsauteKalersi-
* UnSa imarssuan tupigingårdlu-
a0 *ssigingnålerdlugo.
sigSSap s;na malialånguaKå-
S'tsoK avasigdliartuårdlutigdlo
.lalugait agdliartuårtut Karår-
^lngoriartuårtutdlo. sordlo inu-
ermik avigsårtitsissuneK saper-
asassavnik ilisarisimassav-
n‘gdl0.
• lssigåvkit erdligissaråvkit
asavavkit issigalutit
Puiusavdlutit sapertar-
pavkit
^Kirnalernigssarput saperpar-
2
■ K unguj ungnerup saimarpalug-
tup
Pnaatigame agtormago
fnalugåra issip asangnigtup
asangningnermik agtormago.
• Pivdluåuminerup Kungujung-
neK
Kagfagtitarai KimasungneK
asavavkime onartuarta
6rdligåvkit Kimåsanata.
' aussarigsissutit sivkeruvta
naussutut takorånersutut
ukiup aputåtut tamavta
'ninguitsutut pinersutut.
5. taimatume ingerdlajuarta
kussanartumik perordluta
inuit avdlat taimåituardlit
ltujanaK ineritugdlit.
6. kinat sarssuassoK issigåra
kipisavfigingåleravkit
neriumingme kigsautigåra
aussaK takulemigdlutit.
avKUtigssardlo avKutigiumi-
nartartoK ajungitsuinarmigdlo
ingerdlajuminartaraluartOK, er-
Karsalerpunga: sujulivta imarssu-
armlnangajak napaniuteKardlu-
tik inussuteKardlutigdlo atortori-
ssatigdlo tamaisa imarssuavtinut
pissarait ilånikut agdlåt inuner-
tik akigissardlugo, ilai<utatik ki-
nguåtigdlo pigssarsiorniardlugit.
sordlo taigdlap emarsautigssarsi-
sinaugåtigut.
1. ukiap unulå nipaitdlingårtoK
issigåra erKarsardlunga
silagigsoK KåumatigingårtoK
imap Kivdlalårtuarnera.
2. kussanarnerit nuåningårtoK
emigsisimanangårtutit
aput KaugdlorigsoK nigdla-
tårtoK
pivdluarnaK nunagalutit.
3. aussap uvdlue Kåumaringår-
tut
uvdlut takisut nuånersut
ukiagssap nagdliuneratut
Kångiuput åungalersutut.
4. issip tårtup misigititåtut
nunanartup malugissarå
åp, kalåtdlip auata silåtut
perdlungårtartoK sapingilå.
5. aputip matuvai aussap
naussue
Kaugdloringmik oKorsartutut
aussap senernata Kingugaine
sivkeråsåput umartutut.
uvdlumikutdlo ukiut ingerdla-
nere kingumut Kivialåråine pi-
ssutsit åssigingissusé takussaria-
Karput. avdloriarnerit ardlaKå-
ngitsunguit ingerdlaneråne taku-
ssagssat åssigingissusé åma ta-
kussariaKarput. atugartungoriar-
tornermigdlo maligteKarneK ma-
lungnardluartardlune. atortorig-
siartoraluardluta avdlatut ajor-
naKaoK tamåkununga penatauv-
dluta sulissariaKardluta.
ingerdlaruigkamalo aKagukut
KåKångup Kanut majuarpunga.
tåssånganit suna tamarme issiki-
vigigpoK, unulerneratalo sut ta-
maisa Katsorulorneratalo nipait-
dlisisimavai.
åsavna avatå kitåta pujuanik
putsersimavoK. nunavdlo sinå ka-
ngerdluitdlo akorne pujoKaratik.
issikivik alianaeKaoK senernup
tarrilernerata KåKat augpitdlersi-
simavai, Kenertatdlo ernait Kat-
sorulårsimavdlutik. kitå anorsså-
raluartoK KeKertat akorne ka-
ngerdluitdlo Katsorulordlutik. Kå-
Katdlo portunerit seKernup tarri-
lerneranit augpitdliunere Kilang-
me nuissanut agdlåt augpitdlersi-
simavai. issikivik alianaitdlinera-
talo nipaitdlineratalo erKigsisi-
maneruvdlusoK ersserKigsarpå.
emarsautigilerdlugit pingortitap
kussanåssusia, emarsautimalo
pingortitarssuarmut alianaitsu-
mut nuånissusiatalo misigissuse-
KalersipångalusoK. avatangissiv-
tinut uvaguvtinit sujuarsimane-
russunut avdlamume ingerdlångi-
navta sujuarsimanerussunut ma-
lingnauvdluta eruarsartauserput
timitalerdlugulusoK atuagagssia-
tigutdlunit sarKumiussuilisavdlu-
ta. nalungilarpume silarssuarmio-
Kativut emarsautitik sarKilmiu-
niarångamikik atuagagssiatigut
agdlautigingnigtartut, Kanordlo
isumaKarnertik inuiaKatiming-
nut issertuarnagit agdlauseri-
ssardlugit. soruname ilånikut
amerdlasunigdlunit isumaKatig-
ssarsisinaussardlutik. uvdlumi-
kutdlo uvagut kalåtdlit sup nali-
nga ukiut avKUsårsimavåtigut?
taimanikutut atugarissatigut
atortorissatigutdlo avatangissiv-
tinime sunigausimanivta nagsa-
taringinerpai? kingumut Kivialå-
råine erKarsautigigåinilo sumoru-
jugssuaii uvdlumikumut agdlåt
nikingåssuseK ugperissarsiorne-
ruvdlo nagsatai malugingitsu-
gagssåungitdlat. taimanikut inu-
neK uvdluvtinilo atugkavut åssi-
gingissusé malugislnaussarpa-
vut, uvdlumikume agdlåt misigi-
ngitsugagssåungitsumik. pår-
dlåussagssåungitsumigdlo inger-
atérigpagssuit
måne Manitsume Atuagagdliuti-
nut agdlagtartugut Karl Møllerit
amerdlagunångilagut.
åipara Atuagagdliutinut ilå-
ngussissartoK silatoK isumator-
dlo tåssa aulisartorssuaK Karl
Asser Møller, ManitsoK.
uvanga atsiortarpunga K. Møl-
ler, ManitsoK. ajoKiusimavunga
månale utomalinera pivdlugo so-
raerningordlunga.
Atuagagdliutine nr. 50 »tugsiu-
tivut« uvanga agdlagaråra. 1970-
ip sanerdluinåne imartunerussu-
ngordlugo måne peKatigingniane
OKalugiautigisimassara. agdlag-
kavne atera pingårnerungilaK.
påsitiniåinarpara mana tugsiuti-
vut sumit pingorfeKartut, tåssalo
pingårneK. agdlagaK Kavdlunåt
tugsiutaisa ilåinut sujuleKutsiu-
ssauvoK, testamentitoKaK nutår-
dlunit sangmineKaratik. tugsiuti-
nutdle Kanordlo påsissariaKarne-
rånut sumitdlo pingorfeKarnerå-
nut påsinarsautauvdlune.
isumaKatigåvkit atérit amer-
dlassarmata, uvagutdle piuma-
dlalerdluta taimanikunut manå-
kumut avKUsårtagarisimassavti-
nik.
tamåko emarsautigititdlugit
aussap ukiuvdlo uvagut inuit ilå-
nikut ukiut ingerdlanere nunavta
inuisalo misigissavut atorumåg-
kavutdlo erinatut taigdliatigut-
dlo sarKumiutalerumågkavut
uvaguinåungitsunutdlo emarsau-
tigssisagavta iluaKUtaussugssa-
nik kinguligssavtalo emaimaju-
mågagssåinik.
1. aussap Kaumanera sivikitsoK
malugåralo KaumanertOK
ukiup tårnera KångiutOK
aussaulernera nagdliutoK.
2. aussarigsup seKerna KUtdlar-
mat
naoralersutdlo naussunguit
issigåka sume tåkutartut
malugåkalo sivkerartut.
3. taima ipoK asangnigtOK umat
naussorigsutut sivkernilik
taima ipoK avigårtitaugpat
asangningnermik sivkernilik.
4. rusat naussume tåuko ilumor-
put
kussanartunik sivkersugdlit
rusat avdlat Kinuput avatånit
ivssorigsumut ikutdlugit.
5. seKineK Kutdlarmat tåssa
pavfa
Kimasungnermik nagsatalik
umassut naussut oivartut ima
Kujangårnermik umatilik.
6. takulerKigdlugume asangågaK
Kimalernigsså sapernartoK
sorme-tauva avigsårtitåupat
umatikut asangnigtunut.
Abel Jørgensen
ssarssuinardluta ingmivtinut
normulersorsinåungilagut.
K. Moller, ManitsoK
åmit
»mamårtut««
pivdlugit
Johan Abelsenip radiukut OKat-
dlititsinerane »Avanerssuarmi-
ut«-nik piniartut peKatigigfiånit
pissunik tusarnårdlugit agsut er-
KarsariarnartOKarpoK pingårtu-
mik AvanerssuaK pivdlugo. åmit
majimit julip tungånut unigtarsi-
mangmata »mamårnere« pivdlu-
git.
aitsåtdliåsit BrugseneKarfing-
ne misilitagssat åmit tamåkua
Kåumatine pineKartune tunine-
Karsinåungitsut (tåssa KGH-
mut) erisåliaralugit nunavtinut
sinerissap sivneranut tuniniarta-
gagssångordlugit brugsenit av-
Kutigalugit misilitagssat.
sivnera isumaliuterssorumatu-
nut piukupara.
Kristian Boassen
Atuagagdliutit
43