Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 04.08.1982, Blaðsíða 25

Atuagagdliutit - 04.08.1982, Blaðsíða 25
Arfanniameq unitsitaagaluartoq: Sy,J.f ^ arfanniameq ukioq manna unitsinneqaraluartoq, aalisartut piniar- ai ^u aappaagu arfattassat allanngortinneqanngillat Trods stoppet for kommerciel hvalfangst far fiskere og fangere her i lårr et de samme hvalkvoter i 1983, som de har haft lår. Trods stop for hvalfangst: Uændret kvote til Grønland for 1983 APP også med ind i drøftelserne på Den Internationale Wvalf 'angstkommissions møde en hvalfangst, der drives her i ^ndet, bliver internationalt set ik- e betragtet som kommerciel. Der- 0r kommer det heller ikke til at c*yde noget for grønlandske hval- ^ngere, at Den Internationale 'alfangstkommission på sit mø- e 1 Brighton i England dekretere- totalt stop for kommerciel hval- tangst. Derfor blev der af kommissionen 8sa fastsat nye hvalfangstkvoter til §rønlandske fiskere og fangere, og ''oterne for 1983 blev faktisk fastsat Jagtigt, som tilfældet har været for indeværende år. Det vil sige, at der i 1983 må fan- §es 10 pukkelhvaler (kvoten for 1982, er også var på 10, er allerede fuldt nyttet), 6 finhvaler og 444 sildepi- skere. Det total-stop, der blev vedtaget 0r kommerciel hvalfangst, skal i ^vngt genforhandles i Den Internati- 1990 ^ '■'alfangstkommission senest i Sikring af levestederne et lykkedes i øvrigt også for den grønlandsk/danske delegation ved mødet i Brighton at få inddraget det canadiske supertankerprojekt APP i en del af diskussionerne om beskyt- telse af hvalernes levesteder. Fra delegationen opfordrede man canadierne til at udsætte projektet, indtil der findes løsninger på de ska- delige virkninger på de store havpat- tedyr, som projektet sandsynligvis vil få. Både Holland og Sverige støttede et grønlandsk/dansk forslag til en re- solution mod APP. Resolutionsfor- slaget blev dog senere trukket tilbage, da de øvrige deltagerlande på grund af manglende kendskab til projektet ikke ønskede at tage stilling til resolu- tionen. Fra flere lande, heriblandt Holland og USA, kom det dog til udtryk, at man ser med stor alvor på den gene- relle problematik omkring forure- ning, ikke mindst støjforurening. Holdningen hos blandt andet disse to lande går på, at en begrænsning af hvalfangsten kan vise sig at være nyt- tesløs, hvis man ikke samtidig sikrer hvalernes tilholdssteder. p. Kalaallit nunaanni 1983-imi pisassat allannguuteqanngitsut Silarsuarmi tamarmi arfanniarnermi ataatsimiititaliap APP oqaloqatigiissutinut ilanngukkaa Nunattinni arfaaniarneq silarsuarmi- oqatitsinnit iluanaarniutitut isigine- qanngilaq, taamaattumik silarsuarmi tamarmi arfanniartarnermut atautsi- miitilaliap Tuluit nunaani Brighton- ime ingerlanneqartup pcqqussutigisi- magaluaraa iluanaarniutigalulugaar- fanniarnerup unittinneqarluinnami ssaa kalaallit arfanniartartuinut sun- niuteqanngilaq. Taamaatumik ataatsimiititaliami arfernik pisassat amerlassusissaanik aalajangersaanerminni kalaallit auli- sartuisa piniartuisa pisassaat 1983- misiornqa pisarineqarsinasunit allan- guuteqartinngilaat. Tassalu imaapput 1983-mi pisari- neqarsinnaasut qiporqaat qulit(1982- mi aamma quliusimasut tamarmik pisarineqarsimapput), tikaagulliussa- at arfmillit, tikaagulliillu 444. Iluanaarniutigalugu arfanniarsin- naanermut unittitsilluinnarneq akuer- sissutigineqartoq silarsuarmik arfan- niarnermut ataatsimiititaliap kingu- sinnerpaamik 1990 oqallisigerqissa- vaa. Arfinerit uumaffigisaasa aarlcri- naallisaaffigineqarnissaat. Kalaallit aallartitaasa Brightonimi ataatsimiinnermi canadaiut umiarsu- arujussuit atorlugit ooliamik angal- lassisalerniarnerat ilanngullugu taasi- mawaat arferit uumaffigisaasa iller- sorneqarnissaat oqalligisineqalermat. Aallartitaasut canadmaiunut kaju- missaarutigaat pilersaarusiap kingu- artinneqarnissaa arfernut ajoqutaa- sinnaasut misissorluarqaarneqarqul- lugit. Hollandip Sverigillu kalaallit -qallunaallu siunnersuutaat taperser- sorpaat. Siunnersuulli tunuartinneqa- rallarpoq nunat ilaasortaasut pilersa- arummut ilisimasakinnertik pillugu siunnersuummut aalajangeeqataanis- sartik kissaatiginartinngimmassuk. Nunat arlaqartut, taakununnga ilaalutik Holland USA-lu erseqqissa- apputajornartorsiutiviusut minguttit- sinermut, minnerunngitsumillu nipili- ortitsinermut tunngasut pingaartoru- jussuartut isigalugit. Nunat allat aamma paasinnerat imaappoq, arfanniarnerup killiler- sonreqarnera iluaqutaanavianngit- soq, arferit najugarisartagaat uumaf- figisartagaallu aarlerinaallisaaffigine- qanngippata. p. Større tank- kapacitet Kangaamiut skal have større lagerka- pacitet for brændstof. Et udsendt fir- ma fra Aalborg er for tiden i gang med at udgrave og udsprænge plads til ialt tre nye tanke med et samlet vo- lumen på 200 kubikmeter. ilingnut atavoK ESKIMO-p niornutigssiai pisiarikit 1983-imi makku pisarineqarsinnaapput Qipoqqaat qulit, arferit tunnullit arfinillit kiisalu tikaagulliit444-it Der er både pukkelhvaler (10 stk.), finhvaler (6 stk) og sildepiskere (444 stk) med i den grønlandske hvalkvote for1983. 29

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.