Læknablaðið : fylgirit - 01.06.1987, Blaðsíða 49

Organisation
Sektion H
AIiMANLAKARES ARBETE I FINSK HALSOCENTRAL
Analys av mangden och innehállet av allmanlakares arbete i en finsk halsocentral.
Pekka Hosia, Varkausnejdens halsocentral,Savontie 55,SF-78300 Varkaus,Finland
Inledning:Halsocentralaktiviteten startades i Finland ár 1972.Fastan man haft en
livlig diskussion om halsocentrallakamas arbete man vet inte mycket om det.
Material och metod:Med hjalp av ett automatiserad informationsystem analyserades
allt arbete av alla lakama,som arbetade i Varkaus halsocentral under ett ár.
Resultat:13 permanenta och 17 vikarierande lakare gjorde inom ett ár 2843 arbets-
dagar,vilket var 86,2% av vantade mangden.En lakare arbetade i genomsnitt under
áret 148,6 dagar,58,3% av alla arbetsdagar.Permanenta lakare gjorde 67,6% och
vikarierande lakare 32,4 % av gjorda arbetsdagar.
Grundarbetet i en vecka var i genomsnitt 37,4 timmar (35,9-38,9),frivillig extra-
arbete 1,1 t.(0-3,7),dejour 7,4 t.(0-14,8) och telefondejour 10,4 t.(0-30,0).
Tillsammans arbetade en lakare 45,9 t. (37,7-^52,4) och tillsammans med telefondejour
arbetade en lakare eller var bunden till arbete 56,3 tinsnar (39,0-73,1).
Av árliga arbetstimmar i grundarbete (21 113,6 timmar) tog sjukmottagningen 41,9%,
(akutmottagningen 21,4%).patientservice 12,9%,preventiva halsovárden 17,4%,láng-
tidssjukvárden 13,9 % och annat arbete 14,0 %.
Diskussion:Frán arbetsgivarens synpunkt gör en finsk halsocentrallakare ganska
lág mangden av arbetsdagar (148,6) inom ett ár.men nár han/hon arbetar sá ár
arbetsveckan ánnu relativt láng (56,3 timmar).
Av allt grundarbete gár till vanlig sjukmottagning bara 20,5 % och den ár den
mest kritiserade delen av halsöcentralemas arbete och dár man har överallt
de sváraste köema.
59
EVALUERING AV PRIMÆRHELSETJENESTEN I OSLO
Er det forskjeller pá offentlig og privat allmennlegetjeneste ?
Hans Knut Otterstad, Gruppe for helsetjenesteforskning SIFF, Oslo
Norge.
Innledning: I 1984 var det i Oslo 140 private allmennleger som
arbeidet med stykkpris som avlpnning og 99 kommunalt ansatte by-
delsleger som hadde fast Ipnn. Hva karakteriserer de to typer
allmennlegetjeneste ?
Materiale og metoder: Evalueringen bygger pá flere pasient-
materialer: Barn i barneavdelinger, eldre pasienter i hjemmesyke-
pleien og pasienter i allmennlegetjenesten. Ved denne presenta-
sjonen er det kvalitative vurderinger og pasient-populasjon til
de to gruppene allmennleger som sammenlignes.
Resultat: Det er viktige forskjeller mellom de to praksisformer,
men det er ogsá store ulikheter innen gruppene. Generelle konklu
sjoner bpr derfor trekkes med varsomhet. Bedpmme ut fra kvalita-
tive spprsmál synes de kommunalt ansatte legene á komme best ut.
Diskusjon: Et hovedsporsmál er om det er samsvar mellom de 0ko-
nomiske rammebetingelser for legene og resultatene. I hovedsak
synes dette á være tilfellet.
41