Tímarit.is
Søg | Titler | Artikler | Om os | Spørgsmål og svar |
log på | Íslenska | Føroyskt | Kalaallisut | Dansk | English |

Atuagagdliutit

Klik her for at få nærmere oplysninger om 2. tölublað og Danmarksrejsen 
PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |
Vis i nyt vindue:
PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |


Vertical fit


Din browser understøtter ikke PDF-filer
Klik her for at se siden som JPG
Atuagagdliutit

						»pineKaoK issikivik tamanut«
inuneK-una åssigialugtuinaugatdlar-
lat piniartorssuåinangaj angmigdlo
arnarKingnigdlo suliumatunik nu-
nagssivfit inulersorneKaratdlarmata
lunalugtut, sigssalugtut magdlerajut
nunagiuminartarsimaKissut. Agdluit-
sup-på, Kaersuinangajak tinordlisag-
toK iterssaruagtoK. taimåikaluardluni-
le pingortitauvdlune alianaitdluinar-
toK. asulo Sermersorssuit åssiliautigi-
nguatsiåinardlugit. —¦ alianaitsor-
siorniarångavtalo igdluaumissariaKar-
tarparput.
KaKånguit-uko pingasut issigissap
alianaitdluinarneranut kivfartussissu-
ssut-uko: KåKaK KutdleK, KåKånguaK,
avatdlitdlo KåKåt. tåukununga ardlåi-
nånutdlunit KaKigåine issikivik ta-
marmut angmarneKartarpordlusoK.
„kangimut kujåmut avåmut avangna-
mutdlo. ilame Agdluitsup-påmiup, i-
sumaKatiginagagssarånga KåKamut
KaKissarnilerssasagaluaruma tamat
tigordlugit, ilame é-jåmissårnångit-
sortångilaK issigissat, tusåssatdlo ting-
miarpalåK    ilaulerångata.    pinissutsi-

*^^S:
.«.j
I« tuti
Agdl

uitsup-påta  ila
ungat

»
iiifr
| i   f s
tugdliuvoK atuarfik angerKåminik agdlineKalersoK
mernga
anilo Sermersorssuit kussanaKalutik sarKumiput
Canadamiut sagdliligautait
KGH-p direktørianit Hans C. Christiansenimit agdlagaic una
tigusimavarput Canadap sagdliligai pivdlugit navsuiautausson
agdlagkame A/G-kut agdlauserine-
Kartume nr. 25-me 6. december 1962-
ime agdlauserineKarpoK KuleKutaKar-
toK „Kalåtdlit-nunåne igdlut ujanca-
nik sanåt atorneKarsinåupat" agdlag-
kamilo tåssane arkitekt Hans Geisler
agdlagpoK canadamiut sagdliligautait
handelimut Kangarujugssuardle uner-
susimagaluardlugit åmalo neriorssor-
neKarsimavdlune tusardlerneKaru-
mårdlune misigssuinerit KanoK iner-
neKarsimanerinik.
hr. Geislerip OKausisigut takuneK
aJornångilaK isumaKartoK misigssui-
nivtine påmårpatdlårsimassugut. isu-
TOaKatigårputdlo påsissagssarsiorni-
vut sivisunårsimangrnata, erKaima-
ssariaKarpordle aperKut tamatumunga
WngassoK imaisiatdlåinardlugo nå-
røagsineKarsinåungingmat.
1960-ime decemberiugåle canada-
miut Kissuerniarfiutait atåssuteKarfi-
gisimavavut, kisiåne tasavko tungånit
Pasitsåusimavarput niuveKatigineKar-
nigssartik soKutigissorssungikåt, ku-
larnångitsumik isumaKaramik niuver-
figeKatigingniarnigssaK ima ajornaKu-
tigssaKartigissugssaungmat misigssor-
nigssålunit pissariaKartinago. aitsåtdle
ungasingitsunguåkut danskit Canada-
me autdlartitarissåt avKutigalugo niu-
Nordpole kissagtisava
taimailissoKarnigsså ilisimatut ajornå-
sasoringilåt, sikule augpat Karssussi-
nWssarssuaK pissutigalugo nangånar-
toKartitdlugo
anorit kissalårtut, palmit ukamaru-
ssartut, imaK tungutsorik Kaugdluar-
,ualårtoK, sigssamilo nivissat nalu-
ssainait palersimassut. anersauna Ma-
neragssuarme rceKertat ilåt erKartor-
neKaiingila? någga tassauna Nordpole
taimatut agdlautigineKartoK.
tajavna sikuinarssuaK riisit ilisima-
tut ilåta taimailisinåusangatipå Kulå-
ne erKartomeKartutut, atausinardle
amigautaussoK unerdlugo tåssa sikup
augtineKarnigsså!
er*arsaut tamåna rusip ilisimatup
r. M. i. Bodykop ilumorutdluinarpå.
lSumaKarnerarsimavoK Nordpole si-
kuerutugpat tåjavssuma Kanga silai-
nansimassa mångumassoK utisaga-
luartoK.
nunarssiip KerKane taimatutdlo ku-
jaterpiåne avangnarpiånilo kissarneK
assigingerujugssuångilaK, polinilo nig-
dleidngmat taimågdlåt siko pissutau-
vok. ilisimatup erKartorneKartup o-
Kautigå seKerngup kiagsainera åssigi-
ngissuteKangangitsoK, nalunaerpordlo
siko pérpat kissarneK utisagaluartOK.
taimåisagpat Nordpole naussoKali-
sagaluarpoK orpeKalerdlunilo Dan-
markimisut imalunit palmeKalisaga-
luardlune Italiap kujatånisut.
åma nunarssiip kujaterpiåne tai-
måitoKalisagaluartoK siko augtlneKar-
tugpat dr. Bodykop OKautiga.
erKarsaut ilalernåsagaluaKissoK pi-
viussungortineKarnigsså         ajornåså-
ngigpat tåssa nangånaicutå nunarssup
ilaine nunarujugssuit tåmartug-
ssaungmata siko taima agtigissoK aug-
tineKaraluarpat KarssussinerssuaKar-
tugssaungmat.
vertut niuveKatigingnigssamut soku-
tigissaKarsinaussut atåssuteKarfigisi-
mavavut kingornalo niuverfigineKåsa-
gunik piumassarisinaussait tusarsi-
mavdlugit takusinaulerdlugulume a-'
iperitumut tamatumunga tungassut sut
angussarisimagivut.
angusimassavut sussut ima nalunae-
rutigisinauvavut:
akit Canadamit pigssarsiarisinau-
ssavut sualugissagssåungikaluarput a-
¦perKuteKarpordle avdlanik ajornar-
torsiutaussugssanik, tåssalo Kissuit
kalåtdlit atortagait åssiglngitsorujug-
ssungmata åmalo assigingitsorpagssu-
arnik pitsåussuseKardlutik angnertu-
ssuseKardlutigdlo kisalo ilångutaria-
KarpoK Kissuit Kalåtdlit-nunåne nu-
naKarfigpagssuarne atorneKartugssau-
ssarmata. Canadamit Kissugsiniartåsa-
gåine aningaussat tungaisigut iluaKu-
tausinaugaluartoK unauvoK Kissuit a-
ssigit amerdlasorssuångordlugit Ca-
nadamit usilersuneKartarsinaugpata
tamatumale kinguneranik åma pissa-
riaKartugssauvoK Kalåtdlit-nunåne
ardlåine ingmikortiterneKartariaKar-
tåsangmata nunaKarfingnutdlo avdla-
nut usilersutardlugit nagsiussutardlu-
gitdlo. Kissuit agsut ajoKutigssarsiv-
figissåsavait umiarssualivingmut a-
tautsimut niorariardlugit usilersuter-
KingneKartåsagpata nunaKarfingnut-
dlo åssigingitsunut nagsiussutdlugit,
tamatumalo ilagissåsavå avdlatigut a-
jornartorsiutigssat ardlaKaxissut å-
malo akitsorsautigissåsaKissåt. tåssalo
taimaisivdlune pisiniarnigssaK Cana-
damitdlunit pigssarsiniarnigssaK ajor-
nartorsiutåungitdlat. aj ornartorutau-
ssordle tåssa Kissuit pisiat Kalåtdlit-
nunånut avguauniartarnigssåt. kisalo
Kissuit pisiarissartagagssat pitsåussu-
sisa tamåkissumik nåkutiginiarnigssåt
ajornakusortorujugssussugssauvoK.
tamåko tamaisa tungavigalugit ma-
tumuna åma ima isumaKalersimavu-
gut erKarsaut tamåko ukioK måna pi-
viussungortineKarsinåungikatdlartoK.
tamåko pivdlugit ungasingitsunguå-
kut ersserKigsumik navsuiauteKarsi-
mavugut aussamutdlo landsrådit a-
tautsiminigssåne atugagssatut lands-
høvdingimut inagsiusimavdlugo, tå-
ssame aperKut canadamiut sagdlili-
gautait pivdlugo landsrådip 1962-ime
atautsiminermingne aperKuteKarsi-
mangmata handelimut akericussa-
mingnik.
rauna inussutsip pigissåta. nunap pi-
gingissånut tarrarssortitaråtigut, Kå-
Karssuit KulautdlugitdlusoK isumag-
ssarsititardluta. ilame piniartutoKar-
pagssugaluanik imame saperfeKångiu-
ssartunit KaKiumaneKatdlåraut „Kå-
Kautinguavut tåuko. KåKarssuit siko-
rasårssuarme tarranigtititdlarångata
imarssuålo magdlersorssuångorångat.
Agdluitsup på OKalugtuagssartaKa-
raluaKissoK alianaivfigssamigut imåi-
nåungitsumik erssersitsissarnera tait-
siarérdlugo pitsiortortavta ilåta pala-
sip Isak Lundip taigdliå inårutiginiar-
para imåipoi'dlo:
1. Agdluitsup på
KaersuinaK-å
pineKaoK issikivit avåmut,
unulersume
KåKamitdlune
pineKaoK  issikivik tamarmut.
2.  Sermersorssuit
portusorssuit
Agdluitsup pånit piningårput.
aussarigsume
Katsungårtume
imap Kane tarrarigtangårtut.
3.   åssilissatut
pinivigsutut
åssinge ilorpiavne iput.
piuitdlutik
erssarigdliitik
umativnut sordlo tarraKartut.
4.  sorme tauvame?
tåssa igdlume
mérKatut issivnik sangmissåka.
åp, najugkame
uvnit pitsume
sordlume ila pissflssutika.
Isak Nielsen
Sydprøven
Agdluitsup-på
Navnlig navne — ukupungoK
Kredsdommer Klaus Lynge, Julia-
nehåb, fyldte 60 år den 14. december.
Klaus Lynge er født i Godthåb som
den ældste søn af pastor Niels Lynge.
Efter skolegangen begyndte han hos
KGH og kom i 1937 til Julianehåb som
koloniformand. Han var i to perioder
medlem af landsrådet og var bl. a.
medlem af lønningskommissionen.
Desuden sad han i kommunalbesty-
relsen i Julianehåb i adskillige år og
var dennes formand til 1959. Klaus
Lynge er ridder af Dannebrog og har
fået tildelt fortjenstmedaljen, over-
rakt af kong Frederik personligt.
kredsdommer Klaus Lynge, K'aKor-
toK, decemberip 14-iéne 60-inik ukio-
KalerpoK. Klaus Lynge Nungme inu-
ngorpoK palasip Niels Lyngep erne-
risa angajugdlersaralugo. aperssorti-
nerme kingorna handelime sulilerpoK
1937-milo K'aKortumut pivdlune niu-
vertoKarfingme nålagaussångordlune.
mardloriardlune landsrådime ilaussor-
tausimavoK åma akigssautit pivdlugit
atautsimititane ilaussortausimavdlune.
kisalo K'aKortume kommunalbesty-
relsime ukiut ardlerdlugit ilaussortau-
simavoK 1959-ilo tikitdlugo tåssane
sujuligtaissusimavdlune. Klaus Lynge
sarKarmioKarpoK ridder af Danne-
brogimik, kungivdlo nangminérdlune
fortjenstmedaljemik tunisimavdlugo.
Fisker Amos Petersen, Fiskenæsset,
fyldte 50 år den 17. december.
aulisartoK Amos Petersen, K'eKer-
tarssuatsiait, decemberip 17-iåne 50-
inik ukioKalerpoK.
Fiskerileder Karl Poulsen og frue
Beathe, Atangmik, fejrede 30 års bryl-
lupsdag den 13. december. Samme dag
havde organist Salomon Poulsen og
frue   Irine,   Atangmik,   også   30   års
HOULBERGS PØLSER
m * ø
HOULBERG pølsil nerissagssarKigsQput
bryllupsdag. Begge ægtefolk ventede
i sin tid i mere end et halvt år på
præsten for at blive gift, idet der blev
lyst for dem den 29. maj for 30 år
siden.
aulisartitsissoK Karl Poulsen nulialo
Beathe, Atangmik, éiparingnermingne
ukiunik 30-liput decemberip 13-iåne.
uvdloK tåuna åma påtagtoK Salomon
Poulsen nulialo Irine, Atangmik, éi-
paringnermingne ukiunik 30-nguiput.
åiparit tåuko mardluk ukiup Kenca
sivnerdlugo katiniardlutik palasimik
utarKisimåput, tåssa måjip 29-ånile
katerusersimagamik.
Hans Majestæt Kongen har under
29. november 1962 udnævnt kæmner i
Grønland Knud Viggo Jørgensen og
kæmner i Grønland Jørgen Michael
Sehested til riddere af Dannebrogsor-
denen.
atancinartorssup kiingip novembe-
rip 29-åne 1962 sarKarmiugssipai rid-
der af Dannebrogimik Kalåtdlit-nu-
nåne kæmnerit Knud Viggo Jørgensen
åma Jørgen Michael Sehested.
Kæmner J. Sehested
nulialo Olga
ukiune 30-ne Kalåtdlit-nunavtine
Kasusuitdlutik sulisimassut måna
Danmarkimut angerdlartut uujav-
dluta erxaimavavut.
inusugtuvdlutik nunartik nuéner-
sorssuaK Danmarke, ilagissatik iki-
ngutitigdlo Kimatdlugit nuna avaner-
ssuaK itoK sikup, aputip silåinauvdlo
nigdlertup nunånik taissariaKarneru-
gunartoK ornigsimavåt uvagut kalåt-
dlit sulissukiartordluta. taimailivdlune
nuna avangnåta Kugssuisa nujuartat
tikisinåungisåt, nuna pingårtumik ta-
kornartanut kiserdliornermik ¦misigi-
simanarunaraluaKissoK pingårtumik
ukiut 30-t sujornagut, taimaitoK na-
jortuarsimavåt ukiune 30-ne sulivfigi-
simavdlugo utorKalilernertik tikitdlu-
go. soruname påsineK ajornångilaK u-
kiune taima amerdlatigissune kalåt-
dlit sulissusimagamikik tåukununga
asangnissuseKarnerat piåsutausima-
ssok, tamånalo pivdlugo Kujåssute-
Karumassunga ilisimagavko tamatigut
ajunginerussugssaK sujunertariniar-
taråt. nalunångilaK nunarput asassar-
tik nuånarissartigdlo erKarsautimik
ilordlersåne katagtugssåungitsumik a-
ssiliångortisimåsagåt, issigissututdlo
takordlortarsinaujumårdlugo aussa-
ringnera, ukioringnera upernalernera-
lo nauk ungasigsorssuarmut Kimåsi-
magaluarunikulunit. neriutigiumavara
seKernup tarrilernerane avangnårssua
Kåumarångat Kalåtdlit-nunåt inuilo
ukiorpagssuarne sulissusimassatik nu-
ånårdlutik erKaissarumårait tåvani-
saoK inoKarmat inungnut tåukununga
ajiingitsumik Kujajumassumigdlo er-
KarsauteKartunik.
Danmarke Kalåtdlit-nunåtdlo Ka-
nga ingmingnut ungasigsorssuartut i-
kaluartut Kanigdliartuinaramik kisa-
lunit uvdlup ilå Kalåtdlit-nunanisi-
massut uvdlup ilå åma Danmarkiml-
talerput. taimåitumik neriugpugut i-
låne nunarput alåkariartorumåråt au-
ssaunerane         aliånaerfigiartordlugo.
kigsåukumavavse uvdlunik nuånersu-
nik encigsinartunigdlo atugagssaKar-
Kuvdluse nuname måna najuligkavsi-
ne. KujanaK ukiut Kångiutut pivdlugit.
O. Motzfeldt
K'aKortoK
GRENAA
MOTOREN
angatdlatinut tamanut atorsinaoK
til alle maritime formål
nakuaK
IsumangnaitsOK
uliatilngitsoK
IkiissukuminartoK
sivisumik piussartoK
KRAFTIG
DRIFTSSIKKER
ØKONOMISK
LET AT MONTERE
LANG LEVETID
pineKarsinauvoK 25-nit 330 hestilingnut 1—2 åma 3
cylinderexardlune. elektrisk omstyringlllk — 2 takts
Semi-Diesel, ingnStdlaglssamik autdlartartOK ulug-
tartunigdlo sarpllik. — akikitsut nåvferardlugitdlo akilersorneKarsInaussut.
Leveres fra 25 til 330 HK i 1-, 2- og 3-cylindret udførelse. Elektrisk omsty-
ring — Hydraulisk omstyring — Håndomstyring. 2-takts Semi-Diesel med
vendbare skrueblade og elektrisk start (glødesplraler).
Populære priser og betalingsvilkår.
GRENAA MOTORFABRIK
TELEFON    GRENAA   (063)   2 06 66
Fuldendt
skønhedspleje
Verden over gør TOKALON
det smukke køn endnu smukkere.
TOKALON er cremer og
pudder — til Dem.
TOKALON er ikke kostbar
og gør derfor daglig skønhedspleje
til  en  selvfølge.
aitsdt tåssa kussagtinartut
silarssuaK  tamåkerdlugo TOKALONit
arnartavut ingagdlugit kussag-
titltarpai.
TOKALON tåssa cremet puddet-
dlo — ilingnut atugagssiat.
TOKALON akisujungitdlat
taimåitumik uvdlut tamåkiavdlugit
atortariånguåkit.
En gros:
amerdlasungordlugit akikinerussu-
mtgdlo uvane pineKarsinåuput:
WILLY RASMUSSEN & CO.
Hovedvagtsgade 6, København K
. Dagcreme — Skin Food— Skin Beaufy Cream — Pudder
19
					
Hide thumbnails
Side 1
Side 1
Side 2
Side 2
Side 3
Side 3
Side 4
Side 4
Side 5
Side 5
Side 6
Side 6
Side 7
Side 7
Side 8
Side 8
Side 9
Side 9
Side 10
Side 10
Side 11
Side 11
Side 12
Side 12
Side 13
Side 13
Side 14
Side 14
Side 15
Side 15
Side 16
Side 16
Side 1
Side 1
Side 2
Side 2
Side 3
Side 3
Side 4
Side 4
Side 17
Side 17
Side 18
Side 18
Side 19
Side 19
Side 20
Side 20
Side 21
Side 21
Side 22
Side 22
Side 23
Side 23
Side 24
Side 24
Side 25
Side 25
Side 26
Side 26
Side 27
Side 27
Side 28
Side 28