Atuagagdliutit

Årgang

Atuagagdliutit - 17.01.1963, Side 23

Atuagagdliutit - 17.01.1963, Side 23
»pineicaoK issikivik tamanut« inuneK-una åssigialugtuinaugatdlar- mat piniartorssuåinangajangmigdlo arnarKingnigdlo suliumatunik nu- nagssivfit inulersorneKaratdlarmata nunalugtut, sigssalugtut magdlerajut nunagiuminartarsimaKissut. Agdluit- sup-på, Kaersuinangajak tinordlisag- toK iterssaruagtoK. taimåikaluardluni- le pingortitauvdlune alianaitdluinar- toK. asulo Sermersorssuit åssiliautigi- nguatsiåinardlugit. — alianaitsor- siorniarångavtalo igdluaumissariaKar- tarparput. KåKånguit-uko pingasut issigissap alianaitdluinarneranut kivfartussissu- ssut-uko: KaKaK KutdleK, KåKånguaK, avatdlitdlo KåKåt. tåukununga ardlåi- nånutdlunit KaKigåine issikivik ta- marmut angmarneKartarpordlusoK. „kangimut kujåmut avåmut avangna- mutdlo. ilame Agdluitsup-påmiup, i- sumaKatiginagagssarånga KåKamut KaKissarnilerssasagaluaruma tamat tigordlugit, ilame é-jåmissårnångit- sortångilaK issigissat, tusåssatdlo ting- miarpalåK ilaulerångata. pinissutsi- Agdluitsup-påta ilamernga. lugdliuvoK atuarfik angerKaminik agdlineKalersoK ungatånilo Sermersorssuit kussanaKalutik sarKumiput Canadamiut sagdliligautait KGH-p direktørianit Hans C. Christiansenimit agdlagaK una tigusimavarput Canadap sagdliligai pivdlugit navsuiautaussoK agdlagkame A/G-kut agdlauserine- Kartume nr. 25-me 6. december 1962- ime agdlauserineKarpoK KuleKutaKar- toK „Kalåtdlit-nunåne igdlut ujarKa- nik sanåt atorneKarsinåupat" agdlag- kamilo tåssane arkitekt Hans Geisler agdlagpoK canadamiut sagdliligautait handelimut Kangarujugssuardle uner- susimagaluardlugit åmalo neriorssor- neKarsimavdlune tusardlerneKaru- mårdlune misigssuinerit KanoK iner- neKarsimanerinik. hr. Geislerip OKausisigut takuneK ajornångilaK isumaKartoK misigssui- nlvtine (påmårpatdlårsimassugut. isu- WaKatigårputdlo påsissagssarsiorni- vut sivisunårsimangmata, erKaima- ssariaKarpordlp aperKut tamatumunga tungassoK imaisiatdlåinardlugo na- ^agsineKarsinåungingmat. 1960-ime decemberiugåle canada- fniut Kissuerniarfiutait atåssuteKarfi- gisimavavut, kisiåne tasavko tungånit 'Pasitsåusimavarput niuveicatigineKar- higssartik soKutigissorssungikåt, ku- larnångitsumik isumaKaramik niuver- figeKatigingniarnigssaK ima ajornaKU- tigssaKartigissugssaungmat misigssor- higssålunit pissariaKartinago. aitsåtdle ungasingitsunguåkut danskit Canada- me autdlartitarissåt avKutigalugo niu- Nordpole luss ag tisa va taimailissouarnigsså ilisimatut ajorna- sasoringilåt, sikule augpat uarssussi- nigssarssuaK pissutigalugo nangånar- toKartitdlugo ^norit kissalårtut, paLmit ukamaru- ssartut, imaK tungutsorik Kaugdluar- PslualårtoK, sigssamilo nivissat nalu- ssainait palersimassut. anersauna Ma- Peragssuarme KeKertat ilåt erKartor- neKalingila? någga téssauna Nordpole taimatut agdlautigineKartoK. tajavna sikuinarssuaK rusit ilisima- ilåta taimailisinåusangatipå Kulå- ne encartomeKartutut, atausinardle amigautaussoK unerdlugo tåssa sikup augtineicarnigsså! erKarsaut tamåna rusip ilisimatup . r' Bodykop ilumorutdluinarpå. lsumaKarnerarsimavoK Nordpole si- kuerutugpat tåjavssuma Kanga silåi- narisimasså mångumassoK utisaga- luartoK. nunarssup KerKane taimatutdlo ku- .iaterpiåne avangnarpiånilo kissarneK åssigingerujugssuéngilaK, polinilo nig- dleKingmat taimågdlåt siko pissutau- vok. ilisimatup erKartorneKartup o- Kautiga seKerngup kiagsainera åssigi- ngissuteKangangitsoK, nalunaerpordlo siko pérpat kissarneK utisagaluartoK. taimåisagpat Nordpole naussoKali- sagaluarpoK orpeKalerdlunilo Dan- markimisut imalunit palmeKalisaga- luardlune Italiap kujatånisut. ama nunarssup kujaterpiåne tai- måitoKalisagaluartoK siko augtlneKar- tugpat dr. Bodykop OKautigå. erKarsaut ilalernåsagaluaKissoK pi- viussungortineKarnigsså ajornåsé- ngigpat tåssa nangånaicutå nunarssup ilaine nunarujugssuit tåmartug- ssaungmata siko taima agtigissoic aug- tineKaraluarpat KarssussinerssuaKar- tugssaungmat. muna inussutsip pigissåta. nunap pi- gingissånut tarrarssortitaråtigut, Kå- Karssuit KulautdlugitdlusoK isumag- ssarsititardluta. ilame piniartutoKar- pagssugaluanik imame saperfeKångiu- ssartunit KaKiumaneKatdlåraut „Kå- Kautinguavut tåuko. KåKarssuit siko- rasårssuarme tarranigtititdlarångata imarssuålo magdlersorssuångorångat. Agdluitsup på oKalugtuagssartaKa- raluaKissoK alianaivfigssamigut imåi- nåungitsumik erssersitsissarnera tait- siarérdlugo pitsiortortavta ilåta pala- sip Isak Lundip taigdliå inårutiginiar- para imåipordlo: 1. Agdluitsup på KaersuinaK-å pineKaoK issikivit avåmut, unulersume KåKamitdlune pineKaoK issikivik tamarmut. vertut niuveKatigingnigssamut soku- tigissaKarsinaussut atåssuteKarfigisi- mavavut kingornalo niuverfigineKåsa- gunik piumassarisinaussait tusarsi- mavdlugit takusinaulerdlugulume a-' perKumut tamatumunga tungassut sut angussarisimagivut. angusimassavut sussut ima nalunae- rutigisinauvavut: akit Canadamit pigssarsiarisinau- ssavut sualugissagssåungikaluarput a- perKuteKarpordle avdlanik ajornar- torsiutaussugssanik, tåssalo Kissuit kalåtdlit atortagait åssigingitsorujug- ssungmata åmalo åssigingitsorpagssu- arnik pitsåussuseKardlutik angnertu- ssuseKardlutigdlo kisalo iléngutaria- KarpoK Kissuit Kalåtdlit-nunane nu- naKarfigpagssuarne atorneKartugssau- ssarmata. Canadamit Kissugsiniartåsa- gåine aningaussat tungaisigut iluaKu- tausinaugaluartoK unauvoK Kissuit å- ssigit amerdlasorssuångordlugit Ca- nadamit usilersuneKartarsinaugpata tamatumale kinguneranik åma pissa- riaKartugssauvoK Kalåtdlit-nunane ardlåine ingmikortiterneKartariaKar- tåsangmata nunaKarfingnutdlo avdla- nut usilersutardlugit nagsiussutardlu- gitdlo. Kissuit agsut ajoKutigssarsiv- figissåsavait umiarssualivingmut a- tautsimut niorariardlugit usilersuter- KingneKartåsagpata nunaKarfingnut- dlo åssigingitsunut nagsiussutdlugit, tamatumalo ilagissåsavå avdlatigut a- jornartorsiutigssat ardlaKaKissut å- malo akitsorsautig'issåsaKissåt. tåssalo taimaisivdlune pisiniarnigssaK Cana- damitdlunit pigssarsiniarnigssaK ajor- nartorsiutåungitdlat. ajornartorutau- ssordle tåssa Kissuit pisiat Kalåtdlit- nunånut avguåuniartarnigssåt. kisalo Kissuit pisiarissartagagssat pitsåussu- sisa tamåkissumik nåkutiginiarnigssåt ajornakusortorujugssussugssauvoK. tamåko tamaisa tungavigalugit ma- tumuna ama ima isumaKalersimavu- gut erKarsaut tamåko ukioK måna pi- viussungortineKarsinåungikatdlartoK. tamåko pivdlugit ungasingitsunguå- kut ersserKigsumik navsuiauteKarsi- mavugut aussamutdlo landsrådit a- tautsimlnigssåne atugagssatut lands- høvdingimut nagsiusimavdlugo, tå- ssame aperKut canadamiut sagdlili- gautait pivdlugo landsrådip 1962-ime atautsiminermingne apericuteKarsi- mangmata handelimut akerKussa- mingnik. Navnlig navne Kredsdommer Klaus Lynge, Julia- nehåb, fyldte 60 år den 14. december. Klaus Lynge er født i Godthåb som den ældste søn af pastor Niels Lynge. Efter skolegangen begyndte han hos KGH og kom i 1937 til Julianehåb som koloniformand. Han var i to perioder medlem af landsrådet og var bl. a. medlem af lønningskommissionen. Desuden sad han i kommunalbesty- relsen i Julianehåb i adskillige år og var dennes formand til 1959. Klaus Lynge er ridder af Dannebrog og har fået tildelt fortjenstmedaljen, over- rakt af kong Frederik personligt. kredsdommer Klaus Lynge, K’aKor- toK, decemberip 14-iåne 60-inik ukio- KalerpoK. Klaus Lynge Nungme inu- ngorpoK palasip Niels Lyngep erne- risa angajugdlersaralugo. aperssorti- nerme kingorna handelime sulilerpoK 1937-milo K’aKortumut pivdlune niu- vertoKarfingme nålagaussångordlune. mardloriardlune landsrådime ilaussor- tausimavoK åma akigssautit pivdlugit atautsimititane ilaussortausimavdlune. kisalo K’aKortume kommunalbesty- relsime ukiut ardlerdlugit ilaussortau- simavoK 1959-ilo tikitdlugo tåssane sujuligtaissusimavdlune. Klaus Lynge sarKarmioKarpoK ridder af Danne- brogimik, kungivdlo nangminérdlune fortjenstmedaljemik tunisimavdlugo. Fisker Amos Petersen, Fiskenæsset, fyldte 50 år den 17. december. aulisartoK Amos Petersen, K’eKer- tarssuatsiait, decemberip 17-iåne 50- inik ukioKalerpoK. Fiskerileder Karl Poulsen og frue Beathe, Atangmik, fejrede 30 års bryl- lupsdag den 13. december. Samme dag havde organist Salomon Poulsen og frue Irine, Atangmik, også 30 års HOULBERG’S PØLSER HOULBERG pølsit nerissagssamgsuput 2. Sermersorssuit portusorssuit Agdluitsup pånit piningårput. aussarigsume Katsungårtume imap Kåne tarrarigtangårtut. 3. åssilissatut pinivigsutut åssinge ilorpiavne iput. piuitdlutik erssarigdlutik umativnut sordlo tarraKartut. 4. sorme tauvame? tåssa igdlume méncatut issivnik sangmissåka. åp, najugkame uvnit pitsume sordlume ila pissussutika. Isak Nielsen Sydprøven Agdluitsup-på — ukupungoK bryllupsdag. Begge ægtefolk ventede i sin tid i mere end et halvt år på præsten for at blive gift, idet der blev lyst for dem den 29. maj for 30 år siden. aulisartitsissoK Karl Poulsen nulialo Beathe, Atangmik, åiparingnermingne ukiunik 30-liput decemberip 13-iåne. uvdloK tåuna åma påtagtoK Salomon Poulsen nulialo Irine, Atangmik, éi- paringnermingne ukiunik 30-nguiput. åiparit tåuko mardluk ukiup Kenca sivnerdlugo katiniardlutik palasimik utancisimåput, tåssa måjip 29-ånile katerusersimagamik. Hans Majestæt Kongen har under 29. november 1962 udnævnt kæmner i Grønland Knud Viggo Jørgensen og kæmner i Grønland Jørgen Michael Sehested til riddere af Dannebrogsor- denen. atarKinartorssup kungip novembe- rip 29-åne 1962 sarKarmiugssipai rid- der af Dannebrogimik Kalåtdlit-nu- nane kæmnerit Knud Viggo Jørgensen åma Jørgen Michael Sehested. Kæmner J. Sehested nulialo Olga ukiune 30-ne Kalåtdlit-nunavtine Kasusuitdlutik sulisimassut måna Danmarkimut angerdlartut Kujav- dluta erKaimavavut. inusugtuvdlutik nunartik nuéner- sorssuaK Danmarke, ilagissatik iki- ngutitigdlo Kimatdlugit nuna avaner- ssuaK itoK sikup, aputip silåinauvdlo nigdlertup nunånik taissariaKarneru- gunartoK ornigsimavåt uvagut 'kalåt- dlit sulissukiartordluta. taimailivdlune nuna avangnåta Kugssuisa nujuartat tikisinåungisåt, nuna pingårtumik ta- kornartanut kiserdliornermik misigi- simanarunaraluaKissoK pingårtumik ukiut 30-t sujornagut, taimåitoK na- jortuarsimavåt ukiune 30-ne sulivfigi- simavdlugo utorKalilernertik tikitdlu- go. soruname påsineK ajornångilaK u- kiune taima amerdlatigissune kalåt- dlit sulissusimagamikik tåukununga asangnissuseKarnerat piSsutausima- ssok, tamånalo pivdlugo Kujåssute- Karumassunga ilisimagavko tamatigut ajunginerussugssaK sujunertariniar- taråt. nalunångilaK nunarput asassar- tik nuénarissartigdlo erKarsautimik ilordlersåne katagtugssåungitsumik å- ssiliångortisimåsagåt, issigissututdlo takordlortarsinaujumårdlugo aussa- ringnera, ukioringnera upernalernera- lo nauk ungasigsorssuarmut Kimåsi- magaluarunikulunit. neriutigiumavara seKernup tarrilernerane avangnårssua Kåumarångat Kalåtdlit-nunåt inuilo ukiorpagssuarne sulissusimassatik nu- ånårdlutik erKaissarumårait tåvani- saoK inoKarmat inungnut tåukununga ajungitsumik Kujajumassumigdlo er- KarsauteKartunik. Danmarke Kalåtdlit-nunåtdlo Ka- nga ingmingnut ungasigsorssuartut i- kaluartut Kanigdliartuinaramik kisa- lunit uvdlup ilå Kalåtdlit-nunånisi- massut uvdlup ilå åma Danmarkimi- talerput. taimåitumik neriugpugut i- låne nunarput alåkariartorumåråt au- ssaunerane aliånaerfigiartordlugo. kigsåukumavavse uvdlunik nuånersu- nik erKigsinartunigdlo atugagssaKar- Kuvdluse nuname måna najuligkavsi- ne. KujanaK ukiut Kångiutut pivdlugit. O. Motzfeldt K’aKortoK r MOTOREN — angatdlatinut tamanut atorsinaoK — til alle maritime formål 1 ncarsinauvoK 25-nit 330 hestllingnut 1—2 ama 3 cynndereKardlune. elektrisk omstyrlngilik — 2 takts Semi-Diesel, ingnåtdlagtssamik autdlartartOK ulug- tartunigdlo sarpllik. — akikitsut nåvferardlugitdlo akilersorneKarslnaussut. isumangnaitsok uliatungitsoK ikussukuminartoK sivisOmik piussartoK KRAFTIG DRIFTSSIKKER ØKONOMISK LET AT MONTERE LANG LEVETID Leveres fra 25 til 330 HK i 1-, 2- og 3-cylindret udførelse. Elektrisk omsty- ring — Hydraulisk omstyring — Håndomstyring. 2-takts Semi-Diesel med vendbare skrueblade og elektrisk start (glødespiraler). Populære priser og betalingsvilkår. GRENM MOTORFABRIK TELEFON GRENAA (063) 2 06 66 Fuldendt skønhedspleje Verden over gør TOKALOtf det smukke køn endnu smukkere. TOKALON er cremer og pudder — til Dem. TOKALON er ikke kostbar og gør derfor daglig skønhedspleje til en selvfølge. aitsåt tåssa kussagtinartut silarssuaK tamåkerdlugo TOKALONit arnartavut ingagdlugit kussag- tititarpai. TOKALON tåssa cremet puddet- dlo — ilingnut atugagssiat. TOKALON akisOjiingitdlat taimåitumik uvdlut tamåkiavdlugit atortariånguåkit. En gros: amerdlasungordlugit ahihinerussu- migdlo uvane pineKarsinduput: I I WILLY RASMUSSEN & CO. Hovedvagtsgade 6, København K Dagcreme — Skin Food — Skin Beauty Cream — Pudder 19

x

Atuagagdliutit

Direkte link

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.