Sujumut - 13.11.1933, Blaðsíða 4
4
SUJUMUT
13. Nov. 1933
Angmagssivingme naKiteriveKalerneK Fr.
Høegh*mut kisime nuånårutigssåunane ka<
låleKataussunutaoK tamanut nuånårutigssau«
vok Kujåssutigssauvdlunilo; tåssuna naKite«
rivinguåkut neriutigssaicaleravta tusagagssat
Kanordlo isumat åssigingitsunik encarsaute*
Kartut atuagagssiussat kalåleKatigigssuser*
mut iluaKutigiumårdlugit.
Fr. Høegh Kutsavigisavarput naKiteriner*
mik iliniarsimanine nåpertordlugo kalåleKå*
me atuagagssaKarnerunigssåt pingårtitdlugo
naKiterivinguaK ilungersutigisimangmago.
Fr. Nielsen
Udatedsbe3tyrer.
uvdlume taimanernit avdlauvoK sordlo
kisitsit 1. 2*mit avdlaussoK. — ukiut 44 Kå*
ngiuput Angmagssivik (Sletten) tungaviler*
neKarsimangmat piniartumit Antumit, su<
jumut neriuteKartumik piumårtugssanik. —
angutip taimanikut Antup neriutai piumår*
tugssat naluvavut, misigissaile nuånersui*
nåunginguatsiarput. åritdlime! sujugdleK a*
liasutigisimagunagå tåssa: kitånit Angmag*
ssivingmut aulisariat kingulerigsungardlutik
Kajaussarsimangmata, tamånalo pivdlugo Ka*
tångutigingniat sujulerssuissuinit agdlagar*
sivdlune nunaKarfigiligke KimarKUvdlugo
orningniarnera Kajaviungitsune navianarmat.
Antutdle nipaitsumik naitsumik akisima*
vok: „inuneK taima ingerdlåsaoK ajunår*
tardlune iluanårtardlunilo“.
sule artornarneruvoK igdlugigsarniartit*
dlune sule iningxkå ernersiåta ikuatdlagtisi«
mangmago nungutdlugo; nikatdlungilardle.
åritdlime neriutå sujugdleK angumeringi*
kaluagå nagdliupoK, JutdliarKame panisuåta
åipå panigsårmat Angrmme ernioncårtumik.
ukiut ingerdlanerine Antup neriutå ag*
dliartuinarpoK 1922*me Angmagssivik niu*
vertoruseKarfingorpoK kingornalo OKalug*
figtårpoK, atuarfigigsivdlunilo.
uvdlume 13. Nov. 1933 Antup neriutå
KångeKalugo Angmagssivingme takussaKar*
pugut naKiterivinguamik K’aKortup niuver*
toKarfingmiuinut anånap imuatut nerdler*
ssuiniartumik. pernångussutut imugtugunå*
ngingmat imugigssautigssaKartituåinarniar*
tigulusoK perortitagssai arnårKuvdlugit a*
ngutaoKuvdlugitdlo nakussut.
ikiukumavunga inutitdlunga! Påvia
Tømrermester.
nåpaut „Røde Hunde" (augpitdlerneK)
tunitdlangnartoK Oktoberip Kentane Na*
nortalingme nåpautigineKalersimavoK. nia*
Kordlorujungnermik KanimanartoKarujung*
nermigdlo autdlarniuteKartarpoK, tamatu*
malo kingunitsiångua nåparsimassoK kina*
migut, timimigut ilånilo tatdlimigut nisu*
migutdlo augpalugtuarKanik naujorartoKa*
lersarpoK. nåpaut uvdlut pingasut atutarpoK.
navianartungilaK ånilångatigissariaKaranilo.
nåparsimassoK KanimanartoKaratdlartitdlu*
ne tinupassuaraKaratdlartitdlunilo nalassa*
riaKarpoK, avdlamik pissariaKångilaK. nå-
paut Tunumit Nanortalingmut pisimavOK
Kularnångitsumigdlo niuvertoKarfingnut ta*
manut siaruartugssauvdlune. 7’ Novemberi*
me K’aKortume atulerpoK.
A. Laurent*Christensen
katsorsaissoK, Lansraade.
* *
*
naKiterivinguaKalernermik soKutigingnig*
kumåsassut akorngine tailåka: ajoKiuneK
H. Lund, iliniartitsissoK N. Egede, palasit
Fug!sang*Damgaard, K. Chemnitz, niu*
vert. K. Hammeken ajoKiunerdlo J. Kleist.
K’UJANAK’— sujunertamik tikiutdluar*
Kussissutitigut Kavanimiut tamavse åssi*
gingmik Kutsavigåvse, neriuteKarfigåvsilo
„SUJUMUT" Kilerutigissutut suleKatiging*
nigssamik, nunarput inuiaKatigissuserputdlo
perorKUvdlugo erfalassup atamissavta atåne.
„SUJUMUT" Kåumåmut atausiardlune
siaruartåsaoK. Januar 1934 autdlarnerfigisa*
vå. — Nr. atauseK 10 ØreKåsaoK pissartaga*
Karumassut ilångusiumassutdlo atåne atsior*
tumut ingerdlatitsilit!
Angmag-saivingme naEitigkat
FR. HØEGH.