Sujumut - 01.11.1934, Page 3

ukiut l*at Nr. 11
SUJUMUT
63
kinaugaluartutit utorKarnut tatigingnikuvit
måna encarsautigissarniaruk: ilivtutaoK u*
torKaK kuissutikut iluartukut pigissaKar*
mat. oKarfigilavkitdlo: Katdlikut issikoK
nikanarnerutiniaruk! tåssa imåipoK: kalåle*
Katinguit kinaugaluaK nagdligtortarniaruk
perKUsileKitinago OKautigssuåinagulo exig«
ssunagulo. utorKalivdlune timip piginau*
nera ila avdlångortaicaoK sordlo OKart-rsunga
inunerup pårdlangneratut ilersarpoK. ilivsilo
inusugtut utorxångoruvse inunerup oKimait«
sue ama misigissalerumårpase. inusugtutit*
dlunime sungitsussårtut utorKalinerme Kasu*
nardlutigdlo nikatdiornartuput Kasuersårnig*
ssamik erinissuseKarnartungornardlutik.
kisalo inusugtussutit atåtaKaruvit anånaKa*
ruvitdiunit imalunit ilagissaKaruvit utomar*
nik KanortoK tåukununga asangnigtumik
Kanilårtumigdlo ilerKOKartarit, taimåikuvit
tauva utorKarnut tåukununga eneigsisimatit*
sivdiutit inuneråne nanertutinik OKiiisåussus
jumårputit, tåssalo inusugtunut pissusigssaK
nuånersoK erKortordlo atorumårpat, kingor«
na ilingnut perKigsimissutigssaKarnångitsoK
KaKugo tåukua Kasunermingne nunarssuar*
mit autdlåsagpata tåssa toKukut.
Peter Høegh,
Pens. Smedemester, Julianehaab.
—oOo—
maungåinaK nåsångilaK.
„umassut erKigsisitaunerat“=nik „SUJU«
MUT“»kut agdlautigingnigtarneK siorna
landsraadip OKaluserissånik tungaveKartoK
KangånguleréraluartoK uvangåtaoK tamåna
pivdlugo oKauseKatsiarumavunga sule pi*
ssarianartutut itdlune maungåinaK nåså*
ngingmat.
kal. nunåta såvane umassut encigsisitau*
nigssånik maligtarissagssaliat tamarmik tu*
ngaveKarput umassut inutigssarsiornermut
iluaKutaussut kipisuitsumik piniarneKarner*
tik pivdlugo nungukiartorsorissat nungut*
sailiorniardlugit kingumutdlo amerdliartu*
lerKuvdlugit. taimalo inatsiseKalernikut —
tungaviungikaluardlunilunit — pilersarpOK
inup sianigingisaminik agdlåt umassumut
nåkingningnera (pissariaKavigsukutaoK pi*
ngitsugagssåungitsoK). nunavtine umassut
aulajangigkanik perKiissutitaKardlutik Kåu*
matine kigdliligkane ukunane encigsisima*
titaussut ikiliartorsorineKalernerinarpiåt ma*
ligtarissagssaKalernerånut tungaviuvoK. aju*
sagaluarpordlume ukiut måko atortitdlugit
nåkingningnerinaK tungavigalugo tamarssu*
arnut atortussanik peiKussutiliorfigisagalu*
aråine. erKortumik OKåsaugut: taimailiorncK
inussutigssarsiut ajortulersoK sernigssorniar*
dlugo perKUSsutiliornermit pissarianångine*
ruvoK.
taimåitumik nalivtine maligtarissag*
ssaussunut naleiKiissutauvoK nukerpi*
auvdlunilo piniagkat iluaKutaussut
ikiliartortut amerdliartornigssåt tu*
ngavigineKarmat.
maligtarissagssardlo taima tungaveKartoK
soruname maligtarissagssatut avdlatut itdlu*
xnarpoK, tungaveKartumik inungnit pissug*
ssautitaussunit soraersiniarneKåsagune ag*
ssuarnartunanilo nikanarsautaunanilo inung*
nut tamarssuarnut akerartuterpalugtumik
nivtarsarneKautigssåungitsoK (tak. „nipangi*
nartariaerupoK“).
aKigssit ukatdlitdlo erKigsisimatitaunig*
ssånik maligtarissagssaKalernigssaK 1923*me
landsraadip atautsiminerane siunersutigine*
Karmat „taimanikut landsraadiussut tamar*
mik isumaKatauvdluinarput“*mik oKarsinåu*
ngilagut — sårdlo J. Høegh agdlagkaluartoK.
mardluk maligtarissagssaliornigssaK pissari*
aKartingikaluarpåt tåssa Kinersivit 3*åne 5*
ånilo ilaussortaussut.
tåukule inuit mardluk (ance taiginåsavå*
ka: Isak Lund Henrik Lundilo) ukioK måna
avdlamik isumatårsimaneramik tupingnartu*
mik sukanganiatårssuseKardlutik månåkut
landsraaderput — måssa åma pitsakasik i*
maKalunime piukungnarneK — siorna aKig*
ssit ukatdlitdlo emigsisitaunerånik malig*
tarissagssamik soraersitsiniaraluarnera piv*
dlugo såssupåt tamaviatdlo nikanartiniardlu*
go. Ujup oKausia atordlugo uvanga igtdru*
tigingineruvara inuit tåuko mardluk pivdlu*
git ima OKåsavdlunga: uvanga tåukua tai*
mailiornerat „kångugivigpara".
åmame inuit siuarsimanerussut pingårtu«
mingme landsraadimut ilaussorérsimassut
sulilo KinigaoKingnigssamingnik ilimasug*
sinaussut siugdliuvdlutik taima nukagpiara*
pilugsungnitsigissumik landsraadivtinik så*
ssussinerat kussanångilaK piårtumigdlo kig*
sautigissariaKardlune kingorna taima nipi*