Sujumut - 01.02.1936, Blaðsíða 6

12
SUJUMUT
ukiut 3*at Nr. 2
suj umut - Kumut!
ivang. Måk. 4, 26*32
naussup ingmine inerikiartornera tuping*
nartoK Kimerdlusavdlugulo isumagssarsinar*
torujugssuaK Gutip nålagauvfianut åssersu*
tausavdlune tugdluartorujugssuvoK. ilumut*
una ingmine naussoK inunermik pigissaKar*
toK — tamatumånga nalerKunerussumik Gu«
tip nålagauvfia pivdlugo nuname åssersutau*
sinaussoKångilaK. — taimatume Gutip nåla«
gauvfia ingmine umåssuseicardlune åma ine«
rikiartortarpoK. tamatumingalo ivangkilio
Kulåne tainenartOK nalunaiauvoK. Kularnå«
ngivigpordlo tåssane Nålagkavta uko mar«
dluk tikuarniarai: 1) Gutip nålagauvfiata
ilungmut agdliartortarnera agfåtigutdlo:
2) avåmut agdliartortarnera. tamatumu«
nga åssersutit uko atornenarput: nautsiagssaK
amalo sinupip nautsiagssartå.
matumunale åssersut sujugdlinaK erKartor«
sinauvara imåitumik nalunaerssugagssarta«
Karton: nautsiagssaK ivssume ikussauvfing*
mine ingminit naujartorsimassoK, siaruarteri*
ssup ilisimångisånik — kigåikaluartumik, tai*
måitoK pissusigssavine tugdleringmik ineri«
artorfigalugo. ima: ivlnait naoncårdlutik,
kingorna karrit tauvalo kingorna Kajussiag*
ssanik karrit tåuko ilue ulivkårdlutik.
nautsiagssaK oKautigineKartoK ilingne u*
vavnilo ikuneKarérpoK. tamåna pivdlugo
Jisuse oKarpoK: Gutip nålagauvfia ilivsini«
poK. tåunalo nautsiagssatut ingmine umåssu*
seKardlune uvavtine ineriartortugssauvoK.
inigissåle tåssa uvanga ivdlitdlo sianiga«
lugulo pårissagssarput. nalungilat, nautsiag«
ssamut mardlungnik ajoKusisinåussoKartoK,
tåssa ivssoK ajortoK amalo sila avatangissoK
ajortoK. kukusångitsoraunga, uvavtine Gu*
tip nålagauvfiane naggordlugssuseK tikuarni«
åsaguvko — tamatumungalo mardluk uko a»
joKutåusimånginerpat?
1) inup Gutip nålagauvfiata nautsiagsså«
nut ivssoK ikussivik ilaginarmago — tåssa u*
måne, nipe perKussissoK: „Nålagkap avKU«
tigsså iluarsarsiuk“ — „avdlamik isumatårit«
se“ tusåinartarmagit? — kisiåne, umativit iv*
ssua ivdlit isumagissagssaråt, ivdlit tamatu«
munga akissugssautitaugavit. tåssanime Ka*
susuitsumik nautsiagssamut ajoKutausinåu*
ssunik piagagssaKardlutitdlo sorssugagssa*
Karputit. pårissagssåningmigoK tamanit ang*
nermik påriuk umatit, tåssånga inuneK pissar*
mat. tåuna nålagkugko Gutip nålagauvfia
ilungne naujartungitsusångilaK. (nangitagssaK)
Isak Lund.
*«««•«««» m * *■»**■»***
ukioKardlutik toKuput. angutit sulivdlualerfi*
sa uvdluinik uvdloKalerfingmingne sulerKigsi«
naujungnaerdlutik. — Adup nuliane Kitornå*
nguanilo sivikeKissumik inorKatigalugit toKU*
kut avigsårpai; Kimatånguilo misigeKatigi«
ngårpavut. Ado inusugtunut uvavtinut ma*
ligagssauvdluarpoK angutaugame pencigsårKi«
ssok. taimåitumik inusugkaluaKalune Kima«
tane pissariaKartuinik KimataKarfigivdluar*
pai. — Anda nuliaKarane angajomåminut u»
torKångortunut angutitatuauvdlune isumav«
dlutaungårtoK KimagupoK, Kimatainut artor«
narunaKissumik. tåukutaoK misigeKatigingår*
pavut. Anda inusugtuvoK angutaussoK ka*
låtdlit kulturikut ingerdlaneråne ilårKukuma*
ngårtoK. inoKåminutdlo sulingikaluardlune
nangmineK tamatumunga ilauvoK. taimåitu*
mik nunaKatine inusugtut timikut sujuarsi*
maniartut angumaniartarpai (ajorneruniara*
ne). tamåna inugtåne inåtalo pisataine taku*
sinåvarput.
toKussortavta erKåineKarnere atarKinartulit,
tåukunungalo ikingutaussugut arKe puiuså*
ngilavut!
Ferd. Knudsen.
(Igalikup kungia)
Sebolon Bg*ede
tOKUVOK.
K’agdlimiune Nielsen*ikut Radioatigut tu*
sagaK:
nalunaerut Sebolup ilisarisimassarpagssuinut:
Igalikume Sebolon Egede encigsivdlune
toKuvoK 20’Febr. 1936 uvalikut nal. 5.
atsiortut Kitornai.
angut nalunaerutaussoK umassuteKarnikut
avdlatigutdlo kalåleKatiminut maligagssauv*
dluartorssunera tusåmanarmat, kigsautigina*
KaoK ilisaringnigtaisa ilanit ersserKigsumik
agdlagtOKåsassoK — inunermine sulinera pi*
niarKigsårnerilo pivdlugit.
Angmagrasivingme naidtigkat
FR. HØEGH.