Sujumut - 01.05.1946, Blaðsíða 8

38
S U J U M U T
ukiut 13*at Nr. 5
suliågunarpoK atausiåinardlugo anisitagssatut. tai-
måitumik ajoriingujuitsoK såkortunerussarianångi-
nerdlune? imane issigtuniilo atorneKésavdlune
avdlångujåinerussoK. —
ilitsersusiamutaoK akerdlilineK K’aKortume
piniartumit Manas Gudmondsenimit agdlagaussoK
tigussimavara. inigssardle pivdlugo ilångutingi-
navko ilitsersumik atuerKussinginermine oKausé
uko issuåinardlåka: ». . . Andap ajoKersussutå ki-
mutdlunit malerKiingilara navianarmat. autdlait
itigartortikumångikåine saveKutai sapingisamik
saligtuåinartariaKarput tortaissualo ilångutdlugo.
autdlaisit avdlångortitertinianinago«.
»piliagssat kalåtdlisut mikissatdlo« piv-
dlugit »SUJUMUT«me agdlagaK pivdlugo terdlisi-
ordlune issornartorsiornermut utorKatsissutigssa-
Kangilanga. Egede Boåssenilo uvavnit atuagag-
ssiamut urnunga redaktøriussumit KinuvigineKarni-
ne maligdlugo pikortumik påsinarsaivdluartumig-
dlo agdlagaKarsimassoK sassutilisimangmat aju-
ssårutiginarpara låuna KinuvigineKarnermigut ag-
dlagaKarloK pinago »SUJUMLJT«me årnigssui-
ssussunga uvanga såssuneKarlugssaugama o-
Kautsit naKiterlilåka toKorKussissutitutdlusoK
isumaKarsimagpata. agdlagardlc pisimassoK tåu-
na mikiarsérKussincrmik mikiartornussinermig-
dlunit pissutuKangilaK. ilitsersussiåungilaK ma-
ligtarissagssiaunanilunit inåssutåungilaK, inung-
mutdle kivfåungissuseKartumut sujuneKåssutsilo
atordlugo inussuniut ilisimassagssiauvoK sujut-
dliat perKigsångårdlutik KanoK pigssamausior-
tarnerånik. — erKartorneKarnerussutdlume siissu-
ssininångitsunit taperserssugagssarKeKaut agdlau-
tigineKarmata: »piliagssat kalåtdlisut« tamavtine
issagkuminardluartartorssuit kujatåmiuvdlo ukiu-
me porpiaitdlissautivigssue tåssaussut nikut po-
rutsitdlo, nalivtine perKigsårtucrukiartuinarne-
rup taKagsinarsiartuinartitai nerisavdlugit. tåssa
piliagssanik Kangalut pikorungnaernen patsi-
sauvdlune.
nuname måne inuneKartitdlugo inussutigssat
nutaujuvdluinartuinait neKiginiagagssatut anguti-
neuarneK ajornavigsusånguatsiarpoK. taimåitu-
migdlo pisoKalitsissarneK, panersissarneK, tara-
jorterissarneK avdlatutdlunit inutigssanik pernu-
mågsiortai neK atajuartugsséunguatsiarpoK inup
kivfåungissusermigut ingerdlagssagssåtut. laimåi-
tumik inuk timiminuL iluaKutigssiaminik Ka-
noK namagsissauniarune sujuneKåssutse tåssani-
saoK atortagagssarå. måssa nåkutiginagit pigssa-
mausiarineKartut tamarmik navianarsingårsinau-
nerisa taimaeKatigingmago inuit atortorissamikut
iliorutarnerat Karssupingneringnåungilsumik pi-
lersartoK, nåkuligdlérKarnermit inuvdlQnit ingmi-
nut inoKatiminutdlo asa n g n i ssusi k i neran i t
atai'Kingnissusikineranitdlo.
atuagagssiamik sassussissoK uvga »SUJUMUT«p
redaksionianut oKaloKatigingnikiartuinarune ag-
dlagaKéinarunilunit milerpagssuarnik alimasig-
ssuseKarsimångikune!
nalivtine piliniarnermik soKutigigtaitdliartorne-
rup eKérsarneKautigiliutoK atuagagssiap
amilårutaunera!
3) »n ar ngu tigivd lua vigsort orssorpalug-
påt« pivdlugo K’agssiarssungmiune ajuatdlangår-
simaneK måna Mulimit narKigssornenartoK piå-
rinaitsortumik ersserssitsinerulinginerdlune o-
Kautsip atorneKarsimassup KanoK isumaKartine-
Karsinausimaneragut K'agssiarssungme pissuseri-
simassat nåpertordlugit. uvangame onauseK unig-
figineKarsimassoK »Sujumut«me atoravko nangmi-
nérdlunga sarKumigaKarsimångilanga sup sut-
dlunit Narssarssuarmit narngutigineKarsimane-
rinik. (tåssa Amérikamiut tingmissarlunut mitar-
feKarfiat K’agssiarssup akianitoK Amérikamiunit
najorneKartoK, kultiiriåtutdlume ingerdlåneKar-
tOK).
angnernartumik aporfeKartitsinera pivdlugo
oKauseKalersinanga navsuiaugatdlardlanga ima:
Knud Høegh-Olsenimit upernagssau agdlagarsiåka
naggatåtigut angnikikaluamik nalunaerutauvdluar-
tumigdle inuit Kanon issusé pivdlugit imaKarmata
nauk agdlagtua ilisimatingikaluardlugo naKitersi-
magavkit — tusarusungnavigsortarmatame — nu-
naKarfingmiut Kanon issusé pingårlumik ukiutit-
dlugo, — iluarisangatiniardlunga åsitdle såssune-
nautigåka.
ajuatdlungårsimanermut patsisaussoK Mutip
nangminérdlune måna sarKumersingmago imåt-
dlaut påsivarput amerdlanissunil påsisimanenå-
ngikaluan pingårlumik — K’anortup pigissåta u-
ngatåne — KanoK iliorneKartarsiniassoK, ilunger-
suanenartarsimassordlo Narssarssuarme Améri-
kamiut ernaiviånik norKaissuteKarsimanikut. —
»Sujumut«me naKingneKarame onauseK »narngu-
tigivdluavigsortorssorpalugpåt« sumik avdlamik
ilanartineKangilaK mamianarsinåussuseKaranilo
sukut sutigutdlunit narnguteKarsimaneK laineKå-
ngivingmat. Mutivdlc rnåna nalunaiarpå nunar-
Kaligiuvdlutik onauseK atornenartoK akungner-
mingne pissutsimut Kanon itumut tugtisimagami-
ko mamiagingårigtik. måssale oKautsip siåmar-
tersimassama nunarnatigingnik nikanarsainiarneK
tungavigisimångingmago uvangalo måne tusåma-
galuardlugit Narssarssuarme Amérikamiunut pi-
korfigsiortarnerit oKauseKauligingisåinarsimagav-
kit — naiugavkume takussaKarfigisimanagulo —
tauva narngutenarneK imåinaK isumanartitdlugo
nanitersimavara: iluaKuteKarneK. måssame,
nalungilara NarssarssuaK taimatutdlo inue Amé-
rikamiut K’agssiarssungmiunut iluaKutigssiuissa-
ningmata tamalåtigut, tåssa: inup pissariaKagaisi-
gut iniinermut igdlersutigssatut. mingnerungitsu-
migdlo erKaissariaKarpoK K’agssiarssungmiut Kav-
siussut nåparsimalernerup tungåtigut akiane Nar-
ssarssuarme KanoK pårivdluarneKangårdlutigdlo
ikiorneKardluangårtarsimanerat (narngusersorne-
Karnerat), pingårlumik ukiutitdlugo K’aKortume
nakorsamit tikineKarsinåungitdluinarfingmikut
taimåitumik onautsimik siåmagaKarsimatitdlunga
mana narKigssorneKaraluarnikut mingnerpåmig-
dlunit utoiKatsissutigssaKarnermik misigissuseKå-
ngilanga taimailiortariaKarsorinangalume, kiv-
1'artussissupalåjunerarneKåsagaluaruma-
1 u n i t.
»narngutigivdluavigsortorssorpalugpåt« ajorssa-
pajårnerup kåpajårneruvdlo nalunaiautigingning-
niarneratut »Sujumut«me nalunaerutenarsimaneK
påsincKarunångilan, pingårlumik »Sujumut«mik
atuagaKarnerusimassune sume tamane itune Amé-