AvangnâmioK - 01.02.1915, Blaðsíða 7

15
nerinut angajorKåt ajoKersuissutdlo uvitsagsini-
ngoriartorniardlit, puiornago kalåtdlit savssarti-
taorérsimanerat ingmingnutdlo suligssutdluar-
niarnigssåt.
Akamalilersårut.
agdl. Hendrik Storch, Kangerdlungtne ajoKe.
OkalugtuaK tåuna Atuagagdliutine sujorna
kujatånit pissune naKiterneKaraluarpoK,tak. 1912,1:1.
Klip. 161. taimåitordle måna agdlarKitdlugo A-
vangnåmiumut ilångiiniarpara, asigssuinermit pi-
nglkaluardlunga; kisiåne OKalugpalårutaussup
tusartagkama ilånik maKausissaKarama. oKalug-
tuarme tåuna kujatåne pisitnangmat, uvagut a-
vangnåmiussugut kujatåmiunit narKisinåungika-
luarpugut. suna nalinglnaK oKausinartigut unga-
ssigssumit tusagaK ilane emorsimavdluarneK a-
jormat. taimåitordle una agdlandngniarpara sujor-
nagut kujatåmiussimassunit tusartangara encor-
dluarniardlugo, uvangåtaoK anånangigaluara ku-
jatåmiumat,Amerdlup kujatinguane Umånårssung-
me nunaKardlune; amalo tarKavanimitissimassoK
Andrias Lamaksen-iupgaluaK*) Kavsinik oKalug-
palårtitarsimagavko, tauva emaimassara agdlåtigi-
niarpara, neriutdlunga asigssuinertut isumaKarti-
nago naKiterneKarumårtoK atuartugssanitdlo nuå-
narineKarumårdlune. — OKalugtuarineKarpoK aut-
dlarKautserdlugo ima:
1.
AnguterdlunguakasingoK-una igdlungnari-
ssarssuaKardlune, ingmingnut KimangneK ajor-
dlulnaramik asaKatigigdluartuput. kisa taimait-
dlutik nuliaKalerput; kisiåne Akamalip nulia er-
nissuitsågujoK. sule taiinåiniardlutik Akamalip
igdlua nåparame kisa toKuvoK, toKungmat Aka-
malik aliasugtuatsiångorpoK, igdlungnavissarssua-
ne Kivdlunginermik aminånigdlunit tusåssaKaru-
magaluarnermik. atsiåserinermigdlo ajulerdlune,
nalaitsordlutigdlugoK nunaKatai ernertårtoKångi-
lerdlutik, Akamalik atsiåsserinermik nulé niortiiti-
nik agdlåt kapulerarå kamautdlugo ernissuitsung-
mat; taimaitdlune tusalerpoK emånguamingne u-
kivigdlit ilåta ernertåminut igdlungnarisane atsiut-
dlugo inuvdluaKutlkåne, Akamalik atsiaminik tu-
saratdlardlune uninganiarungnaerpoK, pikigame
autdlarpoK igdlungnarissame arKa takujartordlugo.
Akamalik tikingmat atslssut erngerdlugo majuar-
Kuvåt. måssalume avdlanut igdlusilerssangitsoK,
isdrmat inororssårdlugo nerdlerssorniaraluarpåt.
naume Akamalip nerissagssanilunlt sugssaringi-
lai, atsiaminik takunilerame; nererKåKuniarane
neriumångilaK. erngerdlune atsiane tiguvå sar-
dligssiutdlugo, unungiartorssuaK Akamalik mér-
KerissuatsiångorpoK, taimåitdlåt iperåsavå arnåta
milugtlnialerpago, aitsåtdlo Akamalik nerilisaoK
atsiane milulerångat. milorérsordlo tiguvdlugulo,
taimailiortuardlune unuarssuaK siningilaK. tike-
rårfé iteraramik Akamalik inareugaluarpåt, uv-
falo inatdlarsinåungitsoK, naume sinigkumångi-
laK atsiane issigititdlugo, uvdlugame unungmat
Akamalik uernarpat inarKUgaluarpåt, naume si-
nigkutnångilaK atsiane najortitdlugo, taimaitdlåt
iperåsavå arnåta milugtilerångago; taimailior-
tuardlune uvdlut sisamat siningilaK, unuit tat-
dlimåne åsit siningitsordlune unuarssuaK pårssi-
lorame itertutdlo uvernameKissumik unerdlune
atsiane arnånut tuniupå, åreivdlunilo inarKunia-
råne, uvernaitsiåinarumavdlune kilungmut såg-
dlune sanarssuiarnanilunit inarpoK. inarame sor-
dluna aitsåt sikorneraluardlune, tarKama arpag-
paloriardlune igalåp kangiata tungånit itsuarpoK
arnaK, itsuardlunilo tordlorpoK: „Akamalik pila-
giaringoK, usuligssuaroK auvérarssuaKaoK!11 tai-
malo OKardlune igalaup kitåta tungånut tarri-
toK, Akamalik makitdlune aneriatdlarame igdlup
kitåta tungåtigut kaujatdlagdlugo kangimut ar-
pagdlune autdlartoK. Akamalik tåunaKa nraling-
nigdlune autdlarpoK. —
taimanigoK Akamalik siningniardlune ina-
rame, inardlunilo KånguissuinångorpoK, Kånguit-
siatdlardlune tåssångåinarssuaK makikame aniar-
tordlune mato magperamiuk anissassututdlo i-
:i:) inftvoK uk. 1835 toKuvoK uk. 1902.