AvangnâmioK - 01.07.1916, Blaðsíða 3
— 51 —
nik pårssinigssamingnik OKalugfiginéKartaraluar-
dlutik, angajorKåmingnit soKutigineKångikånga-
mik, atuagånguatik tamuaniåinarpait, måssa anga-
jorKåmik akilencavigsimagait. tamånalo pissfiv-
dlune angajorKåt piserKigtariaKalersarput ABD-
nik, måssa pårivdluartiniaraluarunikik utertarne-
rånut (katitarnerånut) namagdluartugssaugaluit.
A B Dit pårisinåungikåine, avdlat pingårnerussut
angnerussutdlo isumagineK sugdlatsailinerdlo a-
jornaussåsaKaut.
A B D-ginait pinatik avdlanigtaoK sianigi -
ssariaKagkavtinik ajornångitsunigdlo iluarsagag-
ssaKarujugut, sujumukarfigissagssavtinik. tamai-
sale pinagit agdlautigerigkavnut Kaningnerussut
taitsiåsavåka, tåssåuputdlo: oKalugfivut. pingår-
tumik isumagåra OKalugfivut OKalugfigpalung-
nerussutut isumaKarfigalugit isersimavfigissarKuv-
dlugit, måna tikitdiugo (ajornarsimaKingmåme)
mérKat tusarnårnigssamut akornutaoKissut nåla-
giuneKartåinarput, anånamingnut pinamatik nå-
lagianut OKalusissumutdlume akornutaussardlutik.
tamatumale akornutaujungnaernigsså namagsi-
neKarsinaugaluarpoK, mérKat påsissaKarsinaungit-
sut nålagiutisåråine, imamle ajornamoK? ta-
månale migdllmisineKarsinauvoK mérKat Kialer-
sut ernginardluinaK åningneKartalerpata. mérKat-
dle mardlungnik pingasunigdlunit ukioKartut ig-
siavingnit igsiavingnut ikårtaKagtårtigungnaer-
nigssåt ajornångingnerungårpoK. mérångtiner-
mingne OKalugfiup igdluinartut ititariaKångissu-
sia påsivdlualerérKuvdlugo. sulile ajornerpauvoK
soraersikuminarnerssaussoK: méreat OKatugfing-
me KuisineKartarnerat; ajortorssflvoK ilemugssåu-
ngitdluinardlunilo. suna iluarneruva ileranarne-
ruvdlunilo? Kardlingmingnut Kuigunik, Gfltivdlu-
nft igdluata narKanut?.
mérKat OKalugfingme akornutaujungnaer-
dluinarnigssåt Kavsitigut ajornaKuteKaraluarner-
sok, utorKaussugut perKigsårnerussumik isersi-
massalernigssarput ajornångingnerungårpoK. su-
lime OKalugfivut atarKissariaKåssusfsigut påsiv-
dluarsimångitsutut ipavut. nålagiångikatdlarå-
ngata nålagiarérångatalunit igtorineK ajorpavut
asulinaK angatdlaviginigssåt, igdluinartutdlusoK.
soKutiginagulunime oKalugtarfft KaKisimavfiginig-
ssåt, måssa palasit ajoKitdlo tåukununga iverti-
taugamik kisimik najugagssarisagait, pivfigssa-
mikut.
taimåitoK tamåko tamarmik namangajang-
nerriput, oKalugfingnile natermut Kitserarner-
ssuag maujungnardluinarpoK. nuakorfeKartara-
luarpoK (nuakorfeKångikunilunit iluarnerdsaga-
luarpoK — susa sakiagdlugtut Kuersortflssut tåuko
KitserarfeKardlik) natermut KisertoKatsailiniardlu-
go, atorneKarputdle sivnilingmik. maujungna-
vigput narrujuminardlutigdlo nuakorfit sukulut
ivserånik ulivkårdluinartut issigalugit OKalug-
fingme, nangminerdluinaK ima taissartagkavtine:
Gutip igdlua. ajornarsimångikaluarKOKaoK, ajor-
ndngivigpoK oKalugfingminerinarme sukulungit-
siåsavdlune, tåssaKame taimailiorneK inungnut
nukigdlaerutauvdlunilo nåpautausinauguja. ig-
dluvsine Kitserarsfnauvuse, (Kitserångikåinile pit-
saunerusagaluarpoK) oKalugfigdle mingnerinå-
kutdlunit igdlumut naligitiniåsångitdluinarparput,
taimåikamilo Kitserarfiginigsså ileranardluinarpoK.
pigissarput erdligissarput ipermut avdla-
mutdlunit mingungnartumut pårivdluarniarta-
rårput; OKalugfivut tåssåungingnerpat tamanit
erdlingnarnerutitaussut, tåukume pivdlugit ima
tugsiartarågut:
„erKigsinarpoK
sakiminarpoK
inigissat
ivdlit Gåterput
pivdluarfigput
igdlugissat
tarnima tåuna kiperivfigå,
inigisavdlugo nuånarå."
sok kiperivfigårput ? sordlo nuånarårput?
tåssaunerpa igdluinartut Kitserarfigisinaugavtigo?
någgalunit taima isumaKarfigiumångeKårput. a-
joKaordle isumaitdliortåinaravta, isumaliortångi-
navtalunft. — OKalugfingme sukulorniartune nua-
korfeKåssusia tugpatdlersautiginerdlugtariaKångi-
laK, tamåko tamarmik piartariaKaraluaKingmata.
ilåne kuineKartarput, maujungnaKissumigdlo sa-
nianut serpalingneKartartorsstivdlutik, tåssunåinaK
pinatik atnåtaoK perpaloKutaussaKaut, mémat tug-